Vårdbiträde med covidsymtom riskerar fängelse

2021-09-13 10:44 Elisabet Örnerborg  
Den hemtjänstanställda som åtalades för framkallande av fara i maj i år friades av tingsrätten i Blekinge. Åklagaren har överklagat domen; vårdbiträdet kände ju inte lukt och smak - symtom på covid-19. Foto: Hans Alm

Den som jobbar trots symtom på covid-19 riskerar att polisanmälas för framkallande av fara för annan - en anmälan som sällan utreds som arbetsmiljöbrott.

Den hemtjänstanställda som åtalades för framkallande av fara i maj i år friades av tingsrätten i Blekinge i juli, men åklagaren har överklagat domen; vårdbiträdet kände ju inte lukt och smak.

Det timanställda vårdbiträdet hade, enligt åtalet, genom grov oaktsamhet utsatt 18 omsorgstagare, varav 16 inom riskgrupp, och 11 kolleger för livsfara eller fara för allvarlig sjukdom genom att gå till sitt arbete inom hemtjänsten i Karlskrona kommun den 16 - 17 januari i år. Hon hade den 15 januari testat sig för covid-19, men inte fått svaret förrän på söndagsmorgonen den 17 januari.

Vårdbiträdets egen förklaring till att hon gick till jobbet den där lördagen i januari framgår av Blekinge tingsrätts dom den 1 juli: Att ha mycket sjukfrånvaro är inte så populärt i hemtjänsten. Inför helgen den 16:e till 17:e januari ringde hennes chef flera gånger för att kontrollera hur hon mådde och för att försäkra sig om att hon skulle jobba i helgen. Hon kände sig i princip beordrad att arbeta. Hon var även så pass pigg att hon kunde arbeta utan problem och hon ville inte förlora sitt arbete. Hon visste att hon skulle hålla sig hemma i väntan på provsvar men nu kände hon sig stressad. Eftersom hon var förkyld hade hon vid alla hembesök munskydd, visir, förkläde och heltäckande plasthandskar på sig. I personalrummet hade hon munskydd.

Under hösten 2020 hade vårdbiträdet varit sjuk till och från med förkylningssymtom och i samband med det sjukskriven. Hon hade vid tre tillfällen, i oktober, november och december testat sig för covid-19, alla med negativt resultat. Den här gången var resultatet positivt. Det meddelades på söndagen den 17 januari, klockan 8.36. Hon upptäckte det först när hon kom hem efter sitt morgonpass, från 7 till 13. Hon gick inte tillbaka till jobbet. Hon skulle annars, hon hade delad tur, även ha jobbat på söndagskvällen.

Hennes chef har, enligt domen, sagt att hon varken uppmanat eller tjatat på vårdbiträdet om att hon skulle jobba. Samtidigt har chefen också sagt att hon inte minns så mycket av samtalen och att hon inte heller minns om vårdbiträdet låtit som att hon var förkyld. Den som har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom är, enligt smittskyddslagen, skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk, skriver tingsrätten. Och covid-19 klassificeras som en allmänfarlig sjukdom. Om svaret på provet dröjer ska man göra som om man hade covid-19. Det vill säga man behöver då inte stanna hemma om man varit utan feber i två dagar och det har gått minst sju dagar sedan man blev sjuk och om man är betydligt bättre. I smittskyddslagen finns inga straffbestämmelser men enligt brottsbalken kan den som utsätter någon annan för livsfara eller för kroppsskada eller allvarlig sjukdom dömas för framkallande av fara för annan för böter eller fängelse i högst två år.

Enligt journalanteckningar och hennes egen berättelse hade vårdbiträdet insjuknat tio dagar tidigare. Hon hade varit feberfri redan efter ett par dagar och mådde mycket bättre när hon gick till jobbet den där helgen i mitten av januari även om hon fortfarande hade förkylningssymtom. Tingsrätten finner att detta utifrån rådande kunskapsläge talar för att hon kan ha varit smittfri när hon gick till arbetet då, särskilt som hon använde skyddskläder.

Någon sakkunnig bevisning kring risken för överföring av smitta finns inte i målet. Det som finns är resultatet av ett så kallat PCR-test och en utredning som visar att hon inte följt Folkhälsomyndighetens allmänna råd att stanna hemma vid symtom och inte heller informationen från sjukvården att stanna hemma i avvaktan på provsvar. Och PCR-testet visar inte smittbarheten, påpekar tingsrätten.

Att vårdbiträdet gått till jobbet i väntan på provsvar trots Folkhälsomyndighetens riktlinjer är visserligen klandervärt men det är inte en sådan grov oaktsamhet som krävs för att kunna döma för framkallande av fara för annan, skriver tingsrätten. Enligt tingsrätten står det också klart att hon efter samtalen från chefen, som syftade till att kontrollera om hon skulle jobba till helgen, var stressad och kände en stor press att gå till arbetet. Mot den bakgrunden och sett till vad som framkommit om hennes sjukdomsförlopp och de försiktighetsåtgärder hon vidtagit med omfattande skyddsutrustning har hon inte varit grovt oaktsam, anser tingsrätten och friar henne.

Åklagarkammaren har överklagat domen och vill att Hovrätten över Skåne och Blekinge dömer vårdbiträdet till villkorlig dom och dagsböter. Från dagen då hon lämnade testet finns en journalanteckning hos primärvården om att hennes symptom förändrats och att hon förlorat lukt och smak, typiska symptom för covid, skriver åklagaren. Att då gå hem till äldre och sjuka och vara i deras direkta närhet är att av grov oaktsamhet utsätta dem för att bli smittade av covid-19.

Eftersom straffet kan bli två års fängelse behövs inget prövningstillstånd. Hade hon frikänts från ett brott som inte har mer än sex månaders fängelse i straffskalan hade det krävts prövningstillstånd, meddelar hovrätten. Detsamma gäller om hon i den överklagade domen dömts endast till böter.

Någon tid för huvudförhandling i hovrätten är ännu inte bestämd.

Även om åtalet handlar om att arbetsplatsen kan ha varit en plats för risk för smitta är det inte självklart ett arbetsmiljöbrott. Polisens förundersökningsledare Kurt-Erik Gunnarsson ställer sig frågande inför om fallet med vårdbiträdet kunde vara ett arbetsmiljöbrott.

ꟷ Det här är det första, det enda fallet, vi haft här, säger han.

Han hänvisar till att arbetsmiljöbrott i hans region utreds av en särskild grupp hos polisen i Malmö. Där svarar gruppchef Anna Lindell att anmälningar om framkallande av fara för annan får en brottskod som inte utreds av polisens arbetsmiljöbrottsavdelning.

ꟷ Har en person gått till jobbet med en smitta, då är det hon som är misstänkt och då är det inte vår arbetsgrupp som utreder brottet, säger hon.

För att det ska bli fråga om ett arbetsmiljömål krävs i första hand att arbetsgivaren och den anställda är inblandade. I vissa fall kan även tredje person påverkas. Det säger Kristina Falk Strand chef för Riksenheten för arbetsmiljömål, Rema.

ꟷ Har det inte varit någon brist hos arbetsgivaren och arbetstagaren gått emot arbetsgivarens tydliga direktiv och gått till sitt arbete då kan hon ha framkallat en fara för annan, säger hon och tillägger:

ꟷ Sedan är det en helt annan sak om det går att bevisa. För att bli fälld för framkallande av fara för annan krävs grov oaktsamhet, enkel oaktsamhet räcker inte.

Rema skulle kunna bli inblandat om den anställda mer eller mindre tvingats av arbetsgivaren att gå in och jobba, menar hon.

ꟷ Ska det hamna på vårt bord ska det vara arbetsgivaren som på grund av grov oaktsamhet har brustit i sina riskbedömningar och åtgärder. Det händer att vi hanterar ärenden som avser framkallande av fara för annan, men det är inte vanligt, säger Kristina Falk Strand.

Hon ger ett exempel, i björnärendet i Orsa väckte åklagaren åtal mot arbetsgivaren för framkallande av fara för annan i förhållande till en familj som besökte björnhägnet när björnen tog sig in och dödade en skötare.

Flera förhandlingar i höst

En anställd på förskola i Skövde är åtalad för framkallande av fara för annan sedan hon gått till jobbet efter att hon provtagits för covid-19 den 8 juni 2020 och ännu ej fått något resultat. Testet visade den 12 juni att hon hade covid-19.

Skaraborgs tingsrätt håller huvudförhandling i mål B 5050-20 den 7 oktober 2021.

En arbetstagare som gått till sitt arbete den 9 november 2020 på ett servicehus trots att hon testat positivt för covid-19 är också åtalad för framkallande av fara för annan.

Solna tingsrätt håller huvudförhandling i mål B 1171-21 den 2 november 2021.

De här föreskrifterna gäller

AFS 2018:4, om smittrisker för verksamheter där arbetstagare i normalfallet har arbetsuppgifter som kan innebära smittrisk, exempelvis sjukvård, hemtjänst, LSS-boenden, lokalvård, polis, laboratorier med flera.

AFS 2001:1, SAM-föreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete för verksamheter där arbetstagare inte i normalfallet har arbetsuppgifter som kan innebära smittrisk, exempelvis handel, kontorsarbete, bibliotek, lokaltrafik med mera.
Källa: Arbetsmiljöverket

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö