Samverkan - mest en partssak

2022-01-24 17:20  

REGLER. Arbetsgivare och skyddsombud ska samverka för en bättre arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Att lagen efterlevs ska Arbetsmiljöverket se till, men det gäller inte samverkan.   – Brister det i samverkan enligt kapitel 6 hänvisar vi till parterna, säger Mikael Syk, på Arbetsmiljöverket. 

I första paragrafen i arbetsmiljölagens kapitel tre står det att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Kapitlet handlar framför allt om skyldigheter för arbetsgivaren, förklarar Mikael Syk, enhetschef på Arbetsmiljöverkets juridiska avdelning. Som att det ska finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverkets uppgift är bland annat att se till att arbetsgivaren följer sam- och osa-föreskrifterna. Arbetsmiljölagen är ju en ramlag som preciseras via föreskrifter. 

Reglerna för hur samverkan enligt arbetsmiljölagen ska gå till finns i kapitel sex. Där står det när det ska finnas skyddsombud, att dessa har rätt till ledighet för uppdraget med bibehållna anställningsförmåner och att de inte får hindras. Men att de reglerna följs är inget som tillsynsmyndigheten kontrollerar.  

– Vi har inga mandat för att ställa krav på att man ska göra på det här eller det där sättet. Det är parternas sak att sköta samverkan enligt kapitel 6, säger Mikael Syk. 

Att det finns rätt antal skyddsombud ansvarar främst arbetstagarorganisationerna för. Att det finns en skyddskommitté är en fråga mellan parterna utan inblandning från verket. Frågor om lön och förmåner för skyddsombud hanteras också mellan parterna, förklarar Mikael Syk. 

– Blir det brister enligt dessa regler och parterna är oense kan vissa frågor behöva avgöras i Arbetsdomstolen, förutom när det gäller paragraferna 6:6a och 6:7, säger han. 

När ett skyddsombud anser att arbetstagarna utsätts för omedelbar fara och stoppar arbetet enligt 6:7, kan Arbetsmiljöverket bli inkopplat. Likaså när ett skyddsombud skickar in en anmälan till verket och kräver åtgärder mot ett arbetsmiljöproblem enligt 6:6a.  

För många skyddsombud är det oklart vad Arbetsmiljöverket kan göra när samverkan inte fungerar. På baksidan av blanketten för en 6:6a-anmälan finns därför en instruktion till skyddsombuden. ”Du kan inte begära att vi ingriper i samverkansfrågor” står det klart och tydligt, följt av en mängd exempel som skyddsombuden uppmanas att ta upp med sina fackliga organisationer i stället.  

6:6a-anmälningar och skyddsombudsstopp kan vara tecken på att samverkan inte fungerar. Efter ett skyddsombudsstopp på specialisttandvården på Blekingesjukhuset i våras gjorde Arbetsmiljöverket en digital inspektion. Sex kollegor inklusive skyddsombudet var sjuka i covid-19. Under den digitala inspektionen framkom att det kunde ha med den bristande ventilationen att göra. Arbetsmiljöverket ställde krav med hot om vite. Ärendet avskrevs när verksamhetschefen uppfyllt kraven, se Arbetarskydd 4/2021. Arbetsmiljöverkets inspektör Henrik Skoglöf påpekar i artikeln att arbetsgivarna och skyddsorganisationen stod för långt ifrån varandra för att kunna kommunicera och säger: 

– De hade problem med samverkan i skyddsorganisationen. 

På LO-TCO Rättsskydd som företräder arbetstagarparten ser man inte många tvister om samverkan kring arbetsmiljöfrågor.  

– Vi har väldigt sällan fall som rör samverkan enligt mbl eller när man har kollektivavtal. Hindrande av skyddsombud är också ovanliga, men av fallen som rör samverkan är dessa de vanligaste, säger Sussanne Lundberg enhetschef på Rättsskyddet. 

En sökning bland Arbetsdomstolens refererade domar bekräftar bilden. I den senaste arbetsmiljödomen från augusti 2020 slår Arbetsdomstolen fast att ett huvudskyddsombud i Göteborgs hamn hade hindrats från att fullfölja sitt uppdrag.

Läs mer: Skyddsombudet i hamnen hindrades – fick rätt i domstol

Sussanne Lundberg ser bara de ärenden som når hela vägen till Rättsskyddet från den lokala tvisten. Hon kan därför inte säga om samverkan blivit bättre eller sämre. Men hon menar att kunskapen om skyddsombudens rättigheter och skyldigheter inte är lika klar som vad gränsen för vad samverkan enligt mbl är.  

Hur ser du på att det i arbetsmiljölagen står att samverkan ska ske men att det blir en arbetsrättslig tvist om så inte sker? 

 –Det är en arbetsrättslig fråga hur samverkan ska gå till på arbetsplatsen och hur mbl ska tillämpas på en arbetsplats. Det skulle vara jättekonstigt om Arbetsmiljöverket hade synpunkter på hur samverkan går till på arbetsplatserna. Det är en fråga för parterna på arbetsplatsen. 

Hösten 2007 beslutade Arbetsmiljöverket att lägga ned sitt skyddsombudsregister för att spara pengar.  

– Har de inget register kan de inte ha någon koll. Det är lite märkligt, det kunde ju annars vara en kanal för information och utbildning. 

Det säger Örjan Edström, professor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet. Han tar upp samverkan i den senaste upplagan av sin bok om arbetsrätt. 

Han noterar att till skillnad från reglerna om själva arbetsmiljön på arbetsplatserna, som är tvingande, har parterna på arbetsmarknaden en viss frihet att bestämma hur formerna för samverkan ska se ut. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har också flertalet kommuner och regioner lokala samverkansavtal om arbetsmiljöfrågor med sin motpart. Örjan Edström anser dock att det inte är helt oproblematiskt att sammanföra samverkan enligt medbestämmandelagen med samverkan enligt arbetsmiljölagen. Det innebär att man sammanför olika typer av regler; tillämpningen av kollektivavtal å ena sidan och arbetsmiljölagens bestämmelser å den andra. Som till exempel om ett samverkansorgan som inrättats genom ett medbestämmandeavtal behandlar en fråga som är reglerad i en arbetsmiljöförordning kanske det leder till att arbetsmiljöreglerna ”ändras”. Det blir då en rättslig konflikt kring om parterna verkligen följer arbetsmiljöreglerna i sin samverkan eller om man ändrat dessa regler genom en civilrättslig överenskommelse. 

– I praktiken kan det vara ett rationellt sätt att hantera frågorna men sett i ett rättsligt perspektiv är det en oklarhet, konstaterar Örjan Edström i ett mejl. 

Han anser också att det finns flera obesvarade frågor, som hur långt Arbetsmiljöverkets tillsyn sträcker sig när frågorna hanteras i civilrättsliga avtal.  

2017 slöt parterna inom kommuner och regioner ett samverkansavtal. Avsikten är att frågor ska behandlas av dem som är direkt berörda så tidigt som möjligt. Arbetsplatsträffarna är basen där alla medarbetare tillsammans med chefen ingår. Sedan finns samverkansgrupper på olika nivåer i organisationen och då mellan arbetsgivarföreträdare och de anställdas fackliga organisationer och skyddsombud.  

Parterna har gemensamt tagit fram en mängd verktyg som fack och arbetsgivare tillsammans med skyddsombuden ska kunna använda och som ska göra det lättare att samverka.  

När de i avtalsrörelsen 2017 kom överens om att ersätta det tidigare avtalet FAS 05 med ”Avtal om samverkan och arbetsmiljö” fick arbetsmiljöfrågorna en mer naturlig plats än de haft i tidigare avtal. Det anser Markus Furuberg ordförande för Akademikerförbundet SSR, som bland annat organiserar kommunernas socialsekreterare. Samverkansavtalet blev en nystart. 

Den lagliga grunden för avtalet finns i kapitel 6 i arbetsmiljölagen och paragraferna 11-14 och paragraf 19 i medbestämmandelagen. ”Fördelen med samverkansavtal är att arbetsgivare och arbetstagarorganisationer inte behöver förhandla och samverka om förhållandena på arbetsplatsen enligt två regelsystem”, skriver parterna i en gemensam kommentar på SKR:s hemsida. 

Christina Norlin Mistander och hennes kollegor arbetar med det nya centrala samverkansavtalet från SKR:s sida. Tillsammans med fackliga representanter i ett stödteam har hon assisterat regioner och kommuner att använda avtalet.  

– Alla regioner har nu lokala samverkansavtal och cirka 250 av 290 kommuner har också det, säger hon. 

Vad händer om samverkan inte fungerar? 

– Då kan centrala parters stödteam rycka ut. Alla fackliga organisationer som skrivit på avtalet har representanter i stödteamet. 

Handlar det om att till exempel revidera ett avtal kan det räcka med att teamet hjälper till digitalt, menar hon.  

– Är det kris, är det bättre att vara på plats.  

Har det hänt någon gång? 

– Javisst. Det handlar ofta om brister i kommunikationen. Det gäller att kunna se problemet och tillsammans komma fram till lösningar.

Elisabet Örnerborg

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö