Så gjorde skolan för att ta kontroll över bullret

2017-12-04 00:00  

LJUDSANERING. Buller är ett av de största arbetsmiljöproblemen i skolan. Men det går att ta kontroll över ljudmiljön. I Landskrona ska nu den femte skolan i kommunen ljudsaneras.Samtidigt följer forskare upp effekterna av förbättringarna i ljudmiljön.

Västervångskolan i Landskrona var först ut att ljudsaneras 2013, i ett pilotprojekt som genomfördes i samband med Lunds tekniska högskola. Även ljuset åtgärdades – i stället för flimrande lysrör installerades dagsljusbelysning med dimmer.

Salar och korridorer gjordes om med akustikplattor i skolsalarnas tak, och på väggarna sattes ljudabsorberande plattor med en kärna av glasull. I korthet ska åtgärderna hindra att ljudvågorna studsar runt i klassrummet. De elever som sitter intill varandra kan tala ostört, utan att alla i klassrummet hör dem.

Ovanför den del av rummet där läraren oftast håller till är plattorna i taket annorlunda än de som sitter ovanför eleverna. De ska reflektera konsonanterna i vad som sägs. Effekten blir att läraren kan tala med lägre röst och ändå höras bra av eleverna längst bak i rummet.

– På skyddsronden efteråt uppgav personalen att själva klassrumsmiljön blivit lugnare, och att eleverna mådde bättre. Min egen erfarenhet av att ha lektioner i de omgjorda klassrummen är att man mådde mycket bättre, säger Per Åke Montelius, som var SO-lärare och skyddsombud vid tiden för omgörningen.

Han anser att frågan om skolans akustiska miljö handlar om vilja.

– Ingen arbetsplats ska ge hörselskada. Det är skrämmande att det är så vanligt bland lärare. Många lärare får också problem när de tvingas använda rösten på fel sätt. Med den kunskap vi har i dag kan vi åtgärda det. På Västervångskolan avsatte arbetsgivaren pengar till det, så det går att göra.

Att kommunen uppmärksammade ljudmiljön i skolan var egentligen en slump. Två företag erbjöd sig att kostnadsfritt göra i ordning fyra skolsalar i Västervångskolan mot att företagen efter skoltid fick använda salarna som visningsrum. De hade behov av salarna eftersom en ny teknik för ljud- och ljussanering av rum skulle lanseras.

Lärarna, som under skoltid använde salarna, märkte snabbt förbättringen. De omgjorda salarna blev populära. I de andra salarna kändes det som att undervisa i en plåtburk, beskrev en av lärarna skillnaden.

Rektor begärde och fick medel för att fortsätta med övriga salar och korridorer samt även med skolans utemiljö.

Satsningen i Landskrona växte ytterligare. Utbildningsförvaltningen anslog 15 miljoner per år under 2016 och 2017 för att förbättra ljud- och ljusmiljö i skolor och förskolor i staden, och hittills har fyra skolor fått ljuddämpad inomhusmiljö.

Effekterna av ljud och ljussaneringen studeras just nu i ett forskningsprojekt i Lund som leds av Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi. Dels studeras hur lärarnas röstanvändning kan anpassas till miljön och hur lärares interaktion med eleverna påverkas, och dels studeras effekter på elevernas resultat.

Dessutom studeras effekten på lärares hälsa genom en jämförelse av skolor som ljudsanerats och skolor där saneringen inte har gjorts. Forskarna jämför välbefinnande, coping och utbrändhet. Resultat väntas finnas under 2018.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer