Rå och (o)hjärtlig ton

2022-02-21 17:15 Johanna Kronlid  
Isabelle Lundberg, golvsättare är aktiv i nätverket Näta. Foto: Therese Perman, Byggnads

Årets Machoindex från Sveriges Byggchefer visar att den destruktiva kulturen på arbetsplatserna snarare har blivit sämre än bättre.

”Du jobbar ju bra på knän!”

”Här står du på alla fyra för mig …”

”Jävlar – vad du är okvinnlig.”

Isabelle Lundberg, som är plattläggare, pratar om flera faser i hennes reaktioner. Först försökte hon hänga med i jargongen.

– Sedan ledsnade jag och började att protestera och försöka få till en förändring. Men det blev så tröttsamt. Man hamnar utanför.

Nu väljer hon sina strider. 

- Jag har valt en medelväg. Man tar inte varje diskussion, men vissa för att orka helt enkelt. 

Sexistiska kommentarer och skämt är och förblir ett problem i byggbranschen. Byggcheferna genomför regelbundet en enkät i samarbete med opinionsföretaget Novus. Årets ”Machoindex” visar att läget försämrats.

Diskriminerande skämt, både sexistiska och etniska, uppfattas som det största problemet av de chefer som deltagit i enkäten.

2022 anser 27 procent att sådana inte förekommer. 67 procent i liten utsträckning och 6 procent anser att skämten är vanliga. 

Motsvarande siffror 2020 var 33 procent (inte alls) 59 procent i liten utsträckning och 8 procent mer eller mindre vanligt. 

Att siffran för ”inte alls” minskat ser Byggcheferna som en tydlig försämring. En orsak till försämringen anses vara att medvetenheten ökat rent allmänt, bland annat på grund av metoo-debatten. 

- Å andra sidan kan ju en ökad medvetenhet om problemet leda till att många märker att det faktiskt blivit värre, säger Sveriges Byggchefers ordförande Jeanet Corvinius som hoppas att medvetenheten ytterligare kommer att förstärkas.

Därför vore det inte helt fel om höstens uppföljning och nästa års enkät leder till sämre resultat – då finns det något att ta tag i. 

När Jeanet Corvinius  såg årets resultat blev hon förvånad.

– Vi tänkte: Wow, vi är långt ifrån klara. Trots att vi jobbat hårt med att få bort machokulturen, säger Jeanet Corvinius och pekar särskilt på jargongen.

– Rå men hjärtlig ton, brukar man säga. Men snälla någon, har vi inte kommit längre?

Corvinius anser att en förändring av kulturen gynnar alla parter ur alla perspektiv.

– Vi måste främja trygghet. Man ska inte behöva känna att man måste skydda sin rygg på arbetsplatsen. Alla ska kunna skratta tillsammans åt skämten.

Arbetsmiljön är arbetsgivarnas ansvar. Men i förlängningen är Byggchefernas medlemmar arbetsgivarnas förlängda arm. Därför blir jargong och kultur chefernas sak att hanter.

- Jag anser att de allra flesta chefer gör vad de kan. Ingen eller i alla fall ytterst få chefer vill ha en diskriminerande arbetskultur. Den måste branschens företagsledningar, chefer och anställda tillsammans hjälpa till att bryta. Det handlar om allas beteende.

– Skämta gärna på jobbet men säg bara saker till dina arbetskamrater som du skulle skämta om eller säga hemma till din partner eller dina barn.

De andra frågeställningarna handlar om ”Att vara stor och stark” samt ”Krav på att prioritera arbetet före familj och privatliv”. Är byggbranschen värre när det gäller machokultur än andra branscher?

– Samhällsbyggnadsbranschen är en en rolig bransch, där många trivs och bra löner och bra villkor. En bransch som har förflyttat sig med tiden.

– Men det är också en bransch som varit mansdominerad under många år. Inga yrken fungerar bra om sammansättningen är ensidig ur könsaspekt, manlig eller kvinnlig. 

Isabelle Lundberg tror att kulturen kommer att förändras när nya generationer tar över. 

– Den äldre generationen hör inte och förstår inte hur vi påverkas av skämt och attityder. De yngre männen har en annan syn, tar hand om barn hemma och har en annan syn. 

Hon saknar också äldre kvinnor i branschen, framför allt i produktionen.

– Många har tröttnat eller blivit chefer. Det är synd, för vi skulle behöva fler kvinnor i branschen.

Jeanet Corvinius håller med.

- Vi behöver stötta både yngre män och kvinnor att reagera på kommentarer från den äldre generationen – som inte är lika skolad i den sortens tänkande. Cheferna behöver tänka på att stärka den tysta majoriteten.

Hur arbetar Byggcheferna med problemen?

– Vi inom Byggcheferna anser att machokultur är en rotorsak till många av samhällsbyggnadssektorns stora utmaningar som kompetensbrist, dödsolyckor och corruption. Det saknades ett sätt att mäta machokultur och veta om den ökar eller minskar. Därför har vi arbetat fram Machoindex är ett sätt att mäta graden av machokultur och vilken typ av machokultur som det finns mest av.

Även fackförbundet, Byggnads, jobbar mot attityden. Isabelle Lundberg ingår i ett nätverk, Näta, för kvinnliga medlemmar. Stöd och en årlig kurs står på dess program.

– Vi arrangerar en stor helgkonferens varje år där vi diskuterar och föreläser om bakgrund och ger råd.

Machoindex

Drygt 1 500 chefer och arbetsledare har svarat på enkäten från Sveriges Byggchefer.

 

Inte visa svaghet, exempel på svar:

Inte veta svaret

Stämmer helt,1 procent, i stor utsträckning, 4 procent, i viss utsträckning, 13 procent. 

Stämmer helt,1 procent, i stor utsträckning, 2 procent, i viss utsträckning, 20 procent. 

 

Styrka och uthållighet, exempel på svar:

Kortvuxen måste jobba hårdare.

Stämmer helt,1 procent, i stor utsträckning, 2 procent, i viss utsträckning, 5 procent.

 

Jobbet i första hand, exempel på svar:

Familjelivet får inte störa arbetet

Stämmer helt, 3 procent, i stor utsträckning, 7 procent, i viss utsträckning, 17 procent. 

 

Diskriminerande skämt exempel på svar:

Etnicitet

Stämmer helt,1 procent, i stor utsträckning, 6 procent, i viss utsträckning, 24 procent. 

Sexuell läggning

Stämmer helt,1 procent, i stor utsträckning, 4 procent, i viss utsträckning, 21 procent.  

Skämt om hur kvinnor är

Stämmer helt,2 procent, i stor utsträckning, 5 procent, i viss utsträckning, 25 procent. 

 

 

 

 

 

Johanna Kronlid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö