Påtvingat hemarbete en risk

2021-02-04 16:15  

Alla som kan uppmanas att jobba hemma. Vilka hälsoeffekterna blir av påtvingat distansarbete har forskarna inte studerat. Mycket tyder på att både den fysiska och psykiska hälsan blir lidande.

Det är ont om statistik över hur vanligt det var med distansarbete före pandemin.  

Men Arbetsmiljöverkets siffror från 2017 visar att 2 procent av arbetstagarna i åldrarna 16 till 64 år då jobbade hemifrån hela eller i stort sett hela arbetstiden, berättar Petra Lindfors, professor i psykologi vid Stockholms universitet. Hur många som distansarbetar i dag, när Folkhälsomyndigheten uppmanar alla som kan att jobba hemifrån, finns det ingen helhetsbild av – men att det är en drastisk ökning jämfört med före pandemin råder det inga tvivel om.   

Ingen kan med säkerhet säga hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av distansarbete när det som i dag inte alltid är frivilligt. De vetenskapliga studier som hittills har gjorts visar bara hälsoeffekterna av självvalt arbete på distans.  

Det pågår därför flera forskningsprojekt om hälsoeffekterna av distansarbete under pandemin. Marina Heiden, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, har till exempel fått forskningsmedel av Afa Försäkring för att undersöka hur hälsan och välbefinnandet påverkas hos anställda i två organisationer när det inte längre är frivilligt att arbeta på distans. 

De studier som finns om sambandet mellan hälsa och frivilligt distansarbete visar att anställda i allmänhet tycker att det finns många fördelar med att kunna styra över sin arbetstid. 

– Det är lättare att få livspusslet att fungera om det går att förlägga arbetet där det passar bäst. Det leder till mindre stress, säger Marina Heiden. 

Linda Widar, doktorand vid Högskolan Gävle forskar om relationen mellan distansarbete och hälsa och välbefinnande bland anställda på universitet och högskolor tillägger: 

– Vissa väljer att återhämta sig ett tag på dagen och jobba igen det på kvällen. Det gör att de mår bättre och känner sig mindre stressade. 

Hon berättar samtidigt att det finns lika många studier som visar att distansarbete leder till mindre stress, som att resultatet blir mer stress. 

– Att arbeta på distans för att hinna ta igen arbetsuppgifter som inte hunnits med kan till exempel ha en negativ effekt på hälsan och öka stressen.  

Flera företag och organisationer har gjort undersökningar som visar att medarbetare också ofta tycker att de är effektivare när de kan arbeta mer ostört hemma. 

– Så kan det såklart vara, men det kan också vara en konsekvens av att arbetstiden expanderas vid distansarbete. Som arbetsgivare kan det vara värt att vara införstådd med att det inte behöver vara positivt att människor upplever sig som mer effektiva, säger Linda Widar. 

Tidigare forskning visar att det finns många andra risker förknippade med frivilligt distansarbete, risker som kan förstärkas när arbetet på distans är påtvingat. 

Gränsen mellan arbete och fritid blir till exempel ofta mer flytande.  

– När man arbetar på distans tenderar man att jobba längre. Det ger mindre tid till återhämtning och är på sikt inte bra för hälsan. Med tiden kan det sätta sig i nacke och axlar och leda till sömnproblem, säger Marina Heiden. 

Många får också ont i kroppen när de jobbar hemifrån, där de ergonomiska förutsättningarna är sämre än på arbetsplatsen.  

– Vi sitter ofta ganska länge när vi jobbar och få har höj- och sänkbara skrivbord hemma, säger psykologiprofessorn Petra Lindfors. 

Men den främsta risken med hemarbete är, enligt henne, social isolering. 

– För dem som inte har valt situationen, och som behöver mycket stöd och återkoppling i arbetet, kan konsekvensen bli att de ältar jobbet, har svårt att sova och mår psykiskt dåligt. 

Bilden bekräftas av Nicklas Gustafsson-Sundvall, ombudsman på Unionen. Han träffar många förtroendevalda, medlemmar och kollegor som i dag känner en stress över avsaknaden av sociala kontakter med människor.  

– I somras upplevde många att situationen var på väg att lösa sig. När det kom en andra våg med ytterligare restriktioner påverkas inte bara upplevelsen av distansarbete utan hur de ser på livet i stort. Den psykiska ohälsan är en utmaning för arbetsgivarna, säger han. 

Även om det inte finns några vetenskapliga studier om hur just påtvingat distansarbete påverkar hälsan har flera företag och fackliga organisationer undersökt hur människor mår av att arbeta hemifrån under pandemin. Enkäter som TCO, Unionen och ST har gjort visar också att medlemmarna saknar den sociala kontakten med sina kollegor. 

Företagshälsan Previa för statistik över ohälsan på landets arbetsplatser. Siffror från september, som bygger på sjukanmälningar från anställda i över 400 företag och offentliga organisationer, visar att antalet personer som var korttidssjukskrivna på grund av psykisk och fysisk ohälsa har ökat kraftigt sedan i mars när pandemin bröt ut. Och ohälsotalen fortsätter att öka, även om de ser ut att ha börjat nå en platå. Previa har aldrig tidigare uppmätt så hög psykisk ohälsa. 

– Vi kan se, när vi tagit emot samtal, att distansarbete kan vara en faktor som gör att det blir en svårare situation för vissa, kanske särskilt om man redan innan har mått dåligt blir det här ytterligare en börda, säger Maria Steneskog Nyman, psykolog och beteendevetenskaplig rådgivare på Previa. 

Att det inte är frivilligt att arbeta hemifrån tror hon spelar in. 

– Man är tvungen mer eller mindre. Det kanske inte passar alla. 

Forskaren Linda Widar tycker inte att statistiken är förvånade.  

– I början tycker många att det är spännande och kul att arbeta på distans.  Då ökar ofta effektiviteten och välbefinnandet. Men efter en tid klingar smekmånadseffekterna av. Då blir det tydligare att det är svårt att skilja på arbete och privatliv, och man kan uppleva sig som mer stressad.  

För att minska stressen är det viktigt att det finns ett förtroende mellan medarbetare och chef och tydliga riktlinjer för vad som förväntas av anställda under distansarbete – både när det gäller arbetsinsats och tillgänglighet. 

– Annars finns det en tendens att de arbetar mer än de ska, att de gör sig mer tillgängliga för att bevisa att de jobbar, eftersom de inte vet om chefen har förtroende för att de faktiskt jobbar, säger Linda Widar. 

Och chefen bör föregå med gott exempel och inte kontakta sin medarbetare efter arbetstid, om det inte är ett akut ärende. 

– Det är som med barn – de gör som föräldrarna gör, inte vad föräldrarna säger åt dem. Vill arbetsgivaren att det ska vara etablerat att inte jobba dygnet runt måste chefen och arbetsgivaren tänka sig för innan de skickar i väg mejl sent på kvällen, säger Företagarnas arbetsmiljöexpert Lise-Lotte Argulander tillägger att arbetstagarna själva också har ett ansvar för sin arbetsmiljö. 

– De måste kunna släppa jobbet och lägga ifrån sig datorn. Ingen kollar om du sitter i soffan och läser dina mejl på kvällen, säger hon. 

Nicklas Gusafsson-Sundvall på Unionen betonar vikten av att anställda som mår fysiskt eller psykiskt dåligt på grund av distansarbetet kontaktar sin närmaste chef, eftersom arbetsgivare har ett långtgående ansvar för att förebygga och åtgärda ohälsa.  

Men han har märkt att många tjänstemän drar sig för att ta upp arbetsmiljöproblem med sin chef. 

– De vill visa att de är duktiga och produktiva och inte berätta att de har problem med arbetsmiljön eller mår dåligt. Men arbetsgivare kan inte göra något om de inte har kännedom om problemen. 

De Arbetarskydd har intervjuat är eniga om att distansarbetet är här för att stanna. Ingen tror att vi återgår till att arbeta på samma sätt som före pandemin när läget stabiliseras. Men hur mycket vi kommer att arbeta på distans i framtiden är svårt att säga. Det pågår studier om vilken mängd distansarbete som är optimal. Hittills pekar de på att distansarbete ett par tre dagar i veckan är att föredra. 

– När anställda får ett fysiskt sammanhang kan det bli lättare att sätta gränser mellan arbete och fritid, säger forskaren Marina Heiden. 

Om fler fortsätter att arbeta hemifrån tror forskaren Petra Lindfors att frågan om kompensation blir viktig. 

– Det kan finnas skäl att fundera vad den som upplåter en del av sitt hem för arbete får i utbyte. Kompenserar arbetsgivaren, som slipper lokalhyran, det i form av höjd lön, en bärbar dator eller annan utrustning som behövs för att kunna jobba på ett bra sätt hemifrån? 

Företagarnas Lise-Lotte Argulander påpekar att arbetsgivare i Sverige normalt inte står för sådant som internetuppkoppling, telefon och skrivare när medarbetare arbetar på distans om det inte avtalats om det i förväg. 

– Det kan vara en stor kostnadsfråga för de mindre företagen. Men det kan samtidigt väga upp dyra lokalkostnader, säger hon.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev

 Flera uppdrag från regeringen 

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, har fått i uppdrag att kartlägga och analysera hur förutsättningarna för att arbeta hemifrån ser ut och hur det påverkar arbetstagarnas arbetsmiljö. Uppdraget gäller både den fysiska och kognitiva arbetsmiljön, och den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön. Mynak ska ge förslag på eventuella ytterligare behov av analyser och åtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2021. 

Arbetsmiljöverket ska i samråd med Folkhälsomyndigheten ta fram en vägledning för stöd åt arbetsgivare i det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med att minska smittspridningen av covid-19 på arbetsplatser. Information om arbetsmiljön vid arbete hemifrån är en del. Vägledningen ska vara klar den 1 februari. 

Lena Gunnars

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö