Övergångschocken

2022-03-01 06:57  
Foto: Pontus Lundahl/TT

Stress. Många psykologer och socionomer hoppar av efter studierna. Andra sjukskriver sig. Orsaken är att de inte är förberedda för verkligheten.

Nyutexaminerade socionomer och psykologer är sjukskrivna mer än 14 dagar för stress dubbelt så ofta som vi andra. Övergången från studier till arbete är en särskilt kritisk period. Det visar en undersökning av institutionen för psykologi vid Umeå universitet.

– Hur övergången upplevs spelar stor roll, förklarar Ingrid Schéle som är en av de åtta forskarna. Nyanställda behöver stöd och hjälp för att de ska kunna förstå sina reaktioner. Det behöver både utbildningen och arbetsgivare förhålla sig till.

Studien antyder att nyanställda är klart överrepresenterade bland de sjukskrivna och att risken är störst under första året för att därefter minska. Rörligheten tycks också stor, två av tre funderade på att söka annat jobb eller arbetsplats efter ett år i yrket. Efter tre år var var femte på jakt efter nytt jobb.

Forskarna skriver att ”en stressfylld övergång till arbetslivet, med bristande socialt stöd, kan inverka negativt på den arbetsrelaterade psykologiska flexibiliteten, i synnerhet vid samtidig professionell isolering”.

Människovårdande yrken är särskilt utsatta, påpekar Ingrid Schéle:

– Där ställs speciella krav på att förhålla sig till sina egna och andras känslor. Under praktiken jobbar studenterna i en idealsituation. Många har sagt att ”det är bra med praktik, men vi hade behövt höra mer om skillnaden mellan utbildningen och den verklighet vi sedan möter i jobbet”.

Många akademiska utbildningar är breda och kan leda till olika inriktningar i arbetslivet:

– Det finns till exempel ingen specialutbildning till skolpsykolog, säger Ingrid Schéle. I studien har vi mött åsikten att de hade velat veta mer om det speciella jobbet de sedan hamnade på.

Forskarna samlade in 6 000 enkätsvar från socionomer och psykologer som arbetat mindre är tre år i yrket. De delade in de svarande i grupper utifrån risken att bli sjukskriven. Ingrid Schéle förklarar skillnaden på ”friskis” och ”riskis”:

– Män och psykologer är överrepresenterade i ”friskis”, socionomer är överrepresenterade i ”riskis”. Alla svarade att de möter höga emotionella krav i jobbet, men de i friskkontexten skattade ändå sin hälsa som rätt god.

Men även arbetsbelastningen är avgörande för hur de nyutexaminerade klarar de första åren:

– De nyanställda beskrev inte problem att utföra samma uppgifter som de erfarna, men de hade svårt att göra lika mycket. Det är begripligt att de orutinerade inte riktigt har kläm på rutinerna och ibland har behov av att fråga.

När man inte mår bra på jobbet ligger det nära till hands att byta jobb eller helt lämna yrket:

– Att två av tre fundera på att sluta under första året kan handla om tvivel på den egna förmågan, säger Ingrid Schéle. Det är ett utslag av övergångschocken och naturligt att andelen är högre i början.

Stefan Holmström funderar kring hur övergången mellan studier och jobb kan bli mindre abrupt:

– Det behövs nog en annan introduktion till emotionellt påfrestande yrken för att bättre komma in i jobbet. Alla studenter har ju sina drömmar om hur jobbet ska vara, men det är inte alltid verkligheten stämmer med den bilden. Är man förberedd på vad man kommer att möta är det lättare att klara jobbet.

Även utbildningen kan behöva förändras för att bättre förbereda studenterna för arbetslivet:

– Staten fastställer de generella målen med utbildningsprogrammen, säger Stefan Holmström. Men kursplanerna uppdateras ju ofta för att vara så aktuella som möjligt. Utbildningen till psykolog är fem år och mycket kan förändras på den tiden.

Om bilden av yrket inte stämmer med verkligheten kan det locka fel typ av sökande som sedan får sina idealistiskt färgade ambitioner krossade och byter yrke. Det är samhällsekonomiskt slöseri och olyckligt för den enskilde.

Forskarna i Umeå försökte ställa samma frågor till studenterna, men gav upp då svarsfrekvensen bara blev 10 procent. Stefan Holmström vill inte spekulera i om andra antagningskrav skulle lösa problemen med sjukskrivningar och avhopp, men konstaterar:

– Förr krävdes ett års yrkeserfarenhet för att få söka till utbildningarna, men det tog regeringen bort. I dag är studenterna yngre.

Om forskarna är försiktiga med sina slutsatser är Marie Carlsson, verksamhetschef för BUP på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, desto tydligare:

– Det krävs höga betyg för att bli psykolog eller socionom och de unga, ambitiösa studenterna har höga krav på sig själva. Det leder till att de efter en tid går in i väggen och det är en företeelse som förstärkts med åren. Vi har mycket personalomsättning efter kort tid av anställda som säger att jobbet inte var vad de tänkt sig.

BUP i Västra Götalandsregionen har stora problem med personalbrist, främst psykologer, läkare och sjuksköterskor, och därför långa köer för behandling. Men Marie Carlsson anser att ledningen gör vad de kan för att förbereda de nyanställda på mötet med verkligheten.

– Vid anställningsintervjuerna har vi med en erfaren psykolog som berättar om jobbets alla sidor. Vi lägger mycket tid på introduktion och på att stötta de nyanställda. När jag läste till psykolog hade vi två terminers praktik och dessutom tidigare arbetslivserfarenhet, nu är det en termins praktik. Ju mer praktik desto mer redo att axla yrkesrollen.

– Nu kommer de curlade ungdomarna direkt från skolbänken, oftast tjejer för de har bäst betyg. De är noga med rättigheter, de vill ha fasta rutiner och de har höga krav. Sedan blir det en krock med den mer mångfacetterade verkligheten. Jag tror att utbildningarna måste bli bättre på att prata om den verklighet studenterna ska möta när de får sitt första jobb.

Fakta om studien:

6 000 enkäter bland psykologer och socionomer med mindre än tre år i yrket samlades in i tre omgångar i studien ”Samspelet över tid mellan individ och kontextfaktorer. Stress och välbefinnande bland psykologer och socionomer”.

Mellan 6,4 och 9,1 procent av de svarande hade varit sjukskrivna mer än 14 dagar på grund av stress under sitt första tjänstgöringsår. Under andra året låg siffrorna mellan 4,6 och 5,4 procent och tredje året på 1,4 till 1,5 procent.

Under första året svarade 82 procent att de ångrade sitt yrkesval, men efter 2 till 3 år hade andelen sjunkit till 32 procent.

Bland socionomerna sökte 66 procent aktivt efter annat yrke under första året, medan siffran sjunkit till 12,5 procent efter 2 till 3 år.

Här kan du läsa om rapporten:

https://www.umu.se/forskning/projekt/samspelet-over-tid-mellan-individuella-och-kontextuella-faktorer/

 

 

 

 

Fem sätt att undvika övergångschock:

Stöd av handledare eller mentor.

Bra introduktion till arbetsplatsen.

Tillgång till yrkesmässigt nätverk.

Begränsade arbetsmängder.

Rimliga förväntningar från chef och kollegor.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö