Otydliga 6:6a-anmälningar kan försvåra domstolsprocesser

2022-01-25 11:47 Lena Gunnars  
Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt.

Skyddsombuden behöver få mer stöd av fackförbunden i att formulera sig juridiskt. Det menar Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt, efter att hon för Arbetsmiljöverkets räkning gått i igenom hundra 6:6 a-anmälningar från skyddsombud i skilda branscher.  

2016 började Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla, den så kallade ”OSA:n”. Föreskrifterna tar upp hur arbetsgivaren har ansvar för att främja en god arbetsmiljö och för att förebygga risker för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden. Enligt OSA:n ska chefer och arbetsledare ha kunskap om hur man förebygger ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det ska också finnas mål.

Arbetsmiljöverket ville ta reda på hur skyddsombuden har använt sig av föreskrifterna i sina så kallade 6:6 a-anmälningar till verket. (Se faktaruta) Verket ville också veta hur skyddsombuden formulerar sig i dessa anmälningar. Maria Steinbergs utvärdering omfattar 6:6a framställningar från skyddsombud i skilda branscher som kom in till verket från den 1 juli 2016 till och med den sista december 2020. Den är en del av en större utvärdering av OSAN som Arbetsmiljöverket just nu genomför.

– Anmälningar som rörde Covid-19 togs inte med i urvalet, som har gjorts av Arbetsmiljöverket, påpekar Maria Steinberg.  

I 24 procent av anmälningarna hon har gått igenom hade skyddsombuden beskrivit själva arbetsmiljöproblemen, men missat att tala om vad de vill att Arbetsmiljöverket ska pröva och vilka krav de ställer på verket.   

– Det visar att skyddsombuden behöver få mer stöd från fackförbunden i att formulera sig juridiskt. Konsekvenserna kan annars bli att både Arbetsmiljöverket och domstolar får svårt att stödja dem vidare när anmälningarna går vidare i domstolsprocesser, säger Maria Steinberg.  

Enligt Förvaltningslagen har myndigheterna visserligen en skyldighet att hjälpa skyddsombuden att komma tillrätta med hur de ska formulera sig. 

– Men de kan inte ägna hur mycket tid som helst åt att hjälpa dem med formuleringar, säger Maria Steinberg.   

Majoriteten av anmälningarna i utvärderingen berörde arbetsplatsbelastning och olika behov av klargöranden från arbetsgivaren.

OSA-anmälningar om den psykosociala arbetsmiljön kom främst från kvinnokodade kontaktyrken medan arbetstidsfrågor mest nämndes i 6:6 a anmälningarna från mansdominerade branscher.

I en tredjedel av anmälningarna förekom begreppet ”kränkande särbehandling”.

– Proportionellt sett kan man se att fler av de manskodade branscherna hade använt Osa:n särskilt när det gällde kränkande särbehandling i sina anmälningar, bland annat skyddsombuden från byggbranschen, säger Maria Steinberg.  

Flera av skyddsombuden inom främst vård, omsorg och skola hade hänvisat till paragraf tio i OSA:n, som handlar om tydlighet. I den paragrafen framgår att arbetstagarna har behov av att arbetsgivaren tydligt talar om vad arbetstagarna ska göra. Att just den paragrafen är populär har Maria Steinberg lagt märke till tidigare, i en studie hon gjorde om förelägganden.

– Ett tydligt ledarskap är ju viktigt för arbetsmiljön. Otydlighet är någonting som kan skapa konflikter, säger hon.

De senaste åren har Arbetsmiljöverket lagt ner mycket arbete på att förtydliga sina föreskrifter. Men de nya mer utförliga texterna i de allmänna råden har inte använts särskilt ofta av skyddsombuden i Maria Steinbergs utvärdering. I de utvärderade 6:6 a-anmälningarna har skyddsombuden oftast bara använt sig av huvudorden i OSA-föreskifterna, som ”krav på återhämtning”, ”krav på prioritering” och ”tydlighet”.    

– Sedan berättar de om sin egen situation. De kan vara krångligt för skyddsombuden att använda sig av den typen av texter i sina anmälningar, säger Maria Steinberg.   

Maria Steinberg menar att det kan vara svårt för skyddsombuden att veta hur Arbetsmiljöverket och en förvaltningsdomstol ser på skillnaderna mellan föreskrifter och allmänna råd.

Maria Steinberg reflekterar också över att flera arbetsgivare inte hade uppgivit någon tidsplan för när arbetsmiljöproblemenen skulle vara åtgärdade i sina svar till skyddsombuden. Skyddsombuden hade i många fall bifogat både sina skriftliga framställningar till arbetsgivarna och deras svar på dem till sina anmälningar. I en del fall hade skyddsombuden även skickat med sina svar till arbetsgivaren där de förklarar vad de saknar i dem.   

– Det ska finnas en handlingsplan och den ska vara tidsatt. Det var arbetsgivarna lite dåliga på, även om deras svar till skyddsombuden var utförliga. Då blir skyddsombuden frustrerade och lämnar ärendet vidare till Arbetsmiljöverket, säger Maria Steinberg.

Om 6:6a-anmälningar

Enligt Arbetsmiljölagen har ett skyddsombud rätt att genast få en bekräftelse av arbetsgivaren när de har begärt en undersökning eller åtgärd på ett arbetsmiljöproblem. Skyddsombudet har också rätt att utan dröjsmål, inom en vecka till tio dagar, få besked om vilka åtgärder arbetsgivaren tänker genomföra. Skyddsombudet har även rätt att inom skälig tid få undersökningen eller åtgärden genomförd. Den regeln kallas för hänvändelserätten eller 6:6a. Om arbetsgivaren inte svarar inom en vecka till tio dagar eller inte åtgärdar eller undersöker inom skälig tid, kan skyddsombudet enligt kapitel 6 paragraf 6 a i Arbetsmiljölagen begära att Arbetsmiljöverket tar ställning till kraven. Det kan i slutändan leda till att Arbetsmiljöverket meddelar föreläggande eller förbud.

Arbetsbelastning togs upp vid 142 tillfällen

Skyddsombuden tog upp olika slag av arbetsbelastning vid 142 tillfällen, är Maria Steinbergs bedömning, efter att hon gått igenom hundra 6:6 a-anmälningar från skilda branscher. Det kunde handla om saker som att resurserna inte hade anpassats till kraven i arbetet, brist på tydlighet och ett alltför starkt psykiskt påfrestande arbete. Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet togs upp vid 81 tillfällen och problem om kränkande särbehandling vid 53 tillfällen.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö