Onödiga vibrationer fasas ut

2022-11-21 18:34 Janne Sundling  
Foto: Martin Andersson

ARBETSSKADOR. Om tillverkare, användare och beställare drar åt samma håll kan vibrationsskador undvikas, menar forskarna. I ett mångårigt projekt på statliga forskningsinstitutet RISE har man kommit en bit på vägen.

Vibrationsskador är ett vanligt problem för industri- och byggnadsarbetare men också bland till exempel tandläkare och tandtekniker.

Hans Lindell på RISE har forskat inom området i drygt 30 år.

– Vibrationsskador är onödiga. I första hand vill vi uppmana maskinanvändare att inte acceptera vibrationer och ställa krav vid upphandling.

– Ett stort problem är att dagens skaderiskbedömning är bristfällig eftersom den inte omfattat högfrekventa slående vibrationer från till exempel mutterdragare och dentalmaskiner. Att få en fungerande global skaderiskbedömning även för högfrekventa vibrationer arbetar vi för på sikt. Men i väntan på det: Ställ krav! säger han.

I RISE-projektet Noll Vibrationsskador som finansieras av Vinnova och 

nu är inne på sitt åttonde år har man kommit en bit på vägen.

– För första gången har vi samlat alla samhällsaktörer som är berörda av problematiken. Det är användare, maskintillverkare, facken, arbetsgivarorganisationer, Arbetsmiljöverket, och den medicinska och vibrationstekniska forskningen. Det är helt fantastiskt.

”Noll Vibrationsskador” började med att forskarna fick frågan från stenindustrin om vad man kunde göra åt vibrationer som ledde till skador hos de anställda.

– Tre företag kom till oss och sa: vi måste få fram bättre maskiner. I stenindustrin är man extremt utsatta för vibrationer. Vi såg att det var ett enormt problem och ville lyfta det till nationell nivå, säger Hans Lindell.

Ett grundtema i arbetet har varit att visa att det inte finns någon naturlag som säger att maskiner måste vibrera. Det går att konstruera maskiner som inte vibrerar och skadar människor. Så då gjorde man det.

– Vi byggde om ett antal maskiner för att visa att de inte behövde vibrera. Det var bergborr, mejselmaskin, mutterdragare, stamp för mark, vinkelslip och röjsåg.

– De visade sig fungera både på laboratoriet och i skarpa test på arbetsplatser.

I nästa steg handlade det om att ta den nya kunskapen till riktig industriell produktion.

I dag finns flera av produkterna på marknaden, men maskintillverkarna var skeptiska i början. ”Det finns ingen efterfrågan” eller ”Vibrationerna är inget att göra åt”, var kommentarer.

Men Hans Lindell menar att kraven måste finnas med redan i upphandlingen som ett måste-krav på låga eller inga vibrationer.

I monteringen på Volvo Construction Equipment i Arvika använder man många handhållna maskiner, som mutterdragare med mothåll. De avger högfrekventa vibrationer. Här använder man nu ett mothåll för mutterdragare där vibrationerna har reducerats med 98 procent.

– Vi har haft stora problem med vibrationsskador. Nästan allt vibrerar ju mer eller mindre i en industri. Här har vi kanske 350 montörer och 100 svetsare som slipar och putsar efter svetsning, som är direkt utsatta för vibrationer, säger Martin Andersson, som är huvudskyddsombud på Volvo Construction Equipment i Arvika.

Lösningen visade sig vara ganska enkel, men tog lite tid att komma på. Verktygen kläddes in med ett skumplastmaterial (lite likt handtagen på avancerade cyklar) som dämpade en stor del av vibrationerna.

– Ja, det hjälper. Det tar bort jättemycket av vibrationerna. Med facit i hand är det en enkel och smart lösning, säger Martin Andersson.

– När vi började testa ville alla vara först att använda verktygen. Det går inte att få bort de skador som redan skett. Men nu gör vi allt vi kan för att inte få så många skadade, säger Martin Andersson.

Hälsoeffekterna av den nya tekniken har precis undersökts av Sahlgrenska universitetssjukhuset men inte presenterats ännu.

Skarpare krav från beställare är en viktig förändring på kort sikt. Men det skulle också behövas EU-gränsvärden för hur mycket maskiner får lov att vibrera, menar Hans Lindell. I dag finns inget tak för hur mycket vibrationer en maskin får ”släppa ut”, utan det är upp till användaren att ha kontroll. Det står i kontrast till hur flertalet andra miljöfaktorer hanteras som avgasemissioner, ljud, kemiska faktorer och annat där det finns absoluta gränsvärden.

– Det stora genombrottet skulle vara om EU reglerade vibrationsutsläppen som man reglerat avgasemissioner, ljudutsläpp och annat.

– Varför det inte finns? Ja, jag har frågat alla om det men får inget vettigt svar. Vibrationer står för en stor del av arbetsskadorna. I Storbritannien för 48 procent av godkända arbetsskador, i Sverige en tredjedel.

När det handlar om risker för andra skador ställs kraven på tillverkaren. Här ställs de på användaren.

– Men för användaren kan det vara svårt att ha koll. En byggnadsarbetare använder kanske tio olika maskiner på en vecka.

Blir det dyrare med lågvibrerande maskiner?

– Det finns alltid en kostnad i förändringar. Men för roterande maskiner handlar det om en ring med kulor och olja, som kostar några tiotals kronor. För bergmaskiner finns en teknik för vibrationsabsorbering. Där kan en maskin kosta 50 000 kronor, men kanske 1 000 för denna lösning.

Hans Lindell är även ordförande i en internationell standardiseringsgrupp för hand-armvibrationer. De försöker nu få en internationell standard även för högfrekventa vibrationer som kan tillämpas inom EU. 

– Förra året fick Arbetsmiljöverket tillsamman med oss med en skrivning i ett nytt maskindirektiv i EU om att även högfrekventa transienta vibrationer ska deklareras av maskintillverkarna. Det var ett gigantiskt genombrott.

Många skadade

Omkring 10 procent av de sysselsatta (cirka 440 000 personer) utsattes av vibrationer från handhållna maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden år 2019. Det var 13 procent av alla sysselsatta män och 4 procent av alla sysselsatta kvinnor.

Den enskilt högsta andelen godkända arbetssjukdomar under 2019 berodde på arbete med vibrerande handhållna maskiner, så kallade ”effekter av vibration”: 35 procent bland män och 11 procent bland kvinnor.

Enligt AFA kan en del fall av nervskadan karpaltunnelsyndrom vara kopplad till effekter av vibration, men de redovisas separat. Hur stor andel av dessa som kopplade till vibrationer är inte klarlagt.

Janne Sundling

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö