Nordkalk döms att betala 3 miljoner

2017-03-20 00:00 Ann Norrby  
Sista dagen för överklagande infaller efter denna tidnings pressläggning. Foto: Tor Johnsson

Fälld.Både företaget och platschefen fälls för olyckan i kalkugnen som ledde till att Johan Löfroth dog av sina skador och att Gustaf Seppelin Solli blev svårt brännskadad.

Den 1 november 2011 inträffade två olyckor i kalkugnen på Nordkalk AB i Luleå. Vid den första olyckan bränn­skadades en inhyrd i ansiktet av utströmmande vattenånga blandad med kalk. Olyckan inträffade vid halv fem-tiden.

Vid ett skyddsmöte efter olyckan bestämdes att arbetet med att spola bort sintertillväxten av kalk med vatten skulle fortsätta.

Nästa olycka inträffade vid elva-tiden på kvällen. Då var ingen arbetsledare kvar på arbetsplatsen. Vid olyckan omkom Johan Löfroth, och tre personer, varav Gustaf Seppelin Solli var en, skadades när het vattenånga blandad med kalk strömmade ut ur flera hål på ugnen. Olyckan berodde på att det bildades övertryck i ugnen.

Åklagaren: Både företaget och platschefen tog en medveten risk av allvarligt slag genom att inte bedöma riskerna mer noggrant efter den första olyckan.

De som skulle göra jobbet skulle ha blivit bättre informerade, de skulle ha fått veta hur de kunde undvika riskerna. Dessutom skulle företaget och platschefen ha förvissat sig om att de inhyrda hade den utbildning och fick den arbetsledning som behövdes för arbetet.

Nordkalk ska betala 3 500 000 kronor i företagsbot för de grova brotten.

Platschefen vållade dödsolyckan och kroppsskadorna som drabbade tre inhyrda. Hans brott är grova.

Företaget: Nordkalk ska inte betala företagsbot.

Platschefen: Han har inte begått något arbetsmiljöbrott.

Tingsrätten: Nordkalk hade som in­hyrare arbetsmiljöansvaret för de inhyrda. Platschefen hade både genom delegation och i sin roll som platschef ansvaret för arbetsmiljöarbetet och för det aktuella arbetet i kalkugnen.

Från utredningen framgår att det fanns en metod för att ta bort sintertillväxten utan risk för liv och hälsa. Metoden var tidskrävande, eftersom den bland annat krävde att ugnen hade svalnat innan borttagningen började. När olyckorna hände rådde det tidspress och det fanns en oro för kostnaderna.

Platschefen borde som arbetsmiljöansvarig ha varit väl bekant med riskerna när vatten tillförs en varm ugn med bränd kalk. Om han hade sett till att det gjordes en seriös riskbedömning av arbetet – med hänsyn enbart till säkerheten och inte till företagets kostnader – hade med all sannolikhet en annan metod valts.

Platschefen borde ha bedömt riskerna med arbetet efter den första olyckan. De som skulle göra jobbet skulle ha fått veta hur de skulle göra arbetet på ett säkert sätt. Det skulle också ha funnits arbetsledare på plats. Platschefen var grovt oaktsam.

Om han hade gjort det han var skyldig att göra är det högst sannolikt att den andra olyckan aldrig hade hänt.

Olyckan hade också kunnat undvikas om arbetet hade gjorts av välutbildade, som var medvetna om riskerna och som hade fått tillräckliga instruktioner, och om det hade funnits en arbetsplan och tidsplanering.

Företaget gjorde heller inte vad som kan krävas för att förebygga brottsligheten och ska därför betala företagsbot. Med hänsyn till den långa tid som har gått sedan olyckan sänks den begärda företagsboten.

Domslut: Platschefen döms till villkorlig dom och 200 dagsböter. Företaget ska betala 3 000 000 kronor i företagsbot.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen