Nästa utmaning: vuxna med bokstavsdiagnos

2012-11-18 23:00 Lennart Kriisa  
Lennart Kriisa är chefredaktör för Arbetarskydd

LEDARE. I dag kallar vi Freud för pajas. Tänk att folk för hundra år sedan köpte hans skruvade idéer.

Freud lät patienten berätta fritt om allt som rörde sig i skallen, sedan drog han slutsatsen att patienten trängde bort de sexuella fantasierna – ofta kopplade till föräldern av motsatt kön – och därför mådde pyton. För att må bättre behövde patienten ligga på en divan och bli analyserad i åratal.

Nu har vi andra strategier. Piller och dia­gnoser är högsta mode, och betydligt billigare än samtal. Tidigare tjänade läkemedelsbolagen miljarder på dyra preparat som skulle läka våra dystra sinnen, nu har patenten gått ut och billiga kopior finns snart i varje badrumsskåp.

I vårt välmående land knaprar i dag en halv miljon svenskar antidepressiva mediciner. Så många anses vara kliniskt deprimerade. När de gick till doktorn fanns nämligen bara två möjligheter: medicin eller sjukskrivning. Läkaren påstod inte att patienten borde byta jobb, skilja sig eller hitta en social samvaro, för det är ofta där skon klämmer. Lösningen blev i stället diagnos och piller.

Redan i skolåldern ökar diagnoserna i raketfart. För att skolan ska kunna ge bråkstaken eller den utstötte extra stöd krävs numera en neuropsykiatrisk diagnos. Vi har därför fått lära oss nya begrepp som adhd, damp, asperger och autism. En del experter hävdar att två barn i varje klass borde få en sådan ­diagnos, andra att det inte räcker, snarare uppfyller tre fyra barn kriterierna.

Om ett decennium ska de ut i arbetslivet. Vad händer då? Redan nu finns studier som visar att unga vuxna med adhd oftare råkar ut för trafikolyckor, dessutom ökar risken för kriminalitet och missbruk.

Givetvis fungerar det stora flertalet med ­diagnoser alldeles utmärkt på arbetsplatserna, men stämpeln sitter kvar och arbetsgivare vill undvika att anställa fel person. En diagnos signalerar trubbel.

Att vuxna kan få bokstavsdiagnoser ger oss en försmak av de kommande utmaningarna. I det här numret tar vi ett grepp om diagnoserna på arbetsplatserna. Vi har träffat lokföraren Torolf och reklamaren Victor, båda med diagnoser som fick betydelse för deras anställningar.

En sak är säker: en allt större andel av svenskarna kommer att få psykiatriska diagnoser. Våra kroppar blir allt friskare, nu vill vi bota våra psykiska besvär. Läkemedelsindustrin, forskarna, läkarna, alla är de villiga att hjälpa till. Framtidens arbetsplatser – gör er redo.

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö