Mynak: Nätverk och introduktion kan lösa läkarbristen

2021-02-22 16:19 Lena Gunnars  

På måndagen lämnade Mynak, över sin rapport till regeringen om hur bristen på företagsläkare kan lösas.    Myndigheten har hittat tre lösningar: bilda nationella nätverk, inför ett särskilt introduktionsutbildningsprogram och utöver det; erbjud fristående kurser.

Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, fick vid förra årsskiftet i uppdrag av regeringen att utreda och komma med förslag på hur utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovård kan lösas. Mynak fick uppdraget mot bakgrund av att det blivit allt svårare att rekrytera läkare med rätt kompetens till företagshälsovården, något som Arbetarskydd tidigare berättat om.

Mynak konstaterar i rapporten till regeringen att situationen med kompetensförsörjningen av företagsläkare på senare år blivit allt mer akut. Medelåldern på dagens företagsläkare är hög och många väntas snart gå i pension.

Ett problem som bland annat Sveriges företagshälsor tidigare pekat på är att ingen hittills har tagit på sig huvudmannaskapet för att utbilda läkare i arbetsmedicin och inte heller för finansieringen.  

Idag är det upp till varje företagshälsovård att själva bekosta utbildning i arbetsmedicin för sina läkare.

Men enligt Mynak ska utbildning och kompetensutveckling av läkare som arbetar eller ska arbeta med företagshälsovård vara en naturlig, återkommande del i läkarens arbete. Den bör också anpassas till den enskilda läkarens förkunskaper och till de arbetsuppgifter som han eller hon ska utföra.

”De slutsatser om olika möjliga lösningar på utbildningssituationen som dras här ska ses som pragmatiska lösningar i syfte att tillgodose grundläggande kompetensbehov hos läkare som arbetar inom företagshälsovård”, skriver Mynak i rapporten.

I rapporten har Mynak hittat tre lösningar på den rådande kompetensbristen:

1. Införande av ett särskilt introduktionsutbildningsprogram för läkare inom företagshälsovård:   

Introduktionsutbildningsprogrammet kan bestå av olika kurser av varierande längd och omfattning. Men i fokus bör sambandet mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa stå, menar Mynak. 

Programmet skulle även kunna innehålla kunskaper om arbetsmiljölagstiftningen och andra regelverk, systematiskt arbetsmiljöarbete, samverkan, exponeringsbedömning, riskvärdering, medicinska kontroller och bedömning av arbetsförmåga och arbetsrehabilitering, skriver myndigheten.   

Mynak kommer fram till att utbildningen kan ges digitalt och på distans och att den bör vara tillgänglig även för läkare som idag inte arbetar inom företagshälsovård.  

2. Myndigheten anser att det också bör finnas fristående kurser.

”Flera kurser av typen fördjupning och specialistkunskap ges redan av olika aktörer men utbudet behöver utökas och vidareutvecklas för att möta framtida utmaningar” menar Mynak och lägger till  att även dessa kurser kan ges på distans.

Mynak föreslår att ansvaret för att anordna och erbjuda introduktionsutbildningen och fristående kurser kan ligga hos landets universitet och högskolor.

Och ansvaret för vissa behörighetsgivande utbildningar kan ligga hos exempelvis Svenska Företagsläkarföreningen, branschorganisationer eller regionernas Arbets- och miljömedicinska kliniker, föreslår Mynak.

Mynak menar att kostnadskalkylerna bäst görs av dem som ansvarar eller är huvudmän för de olika kompetensförsörjningsalternativen eller av andra som kan erbjuda utbildningar.

3. Den tredje lösningen som myndigheten föreslår är att skapa ett flera nationella nätverk för dem som vill och kan anordna utbildning för läkare  inom företagshälsovård.

Myndigheten föreslår att något av landets lärosäten kan få i uppdrag att i en uppstartsfas samla olika aktörer och koordinera nätverksbygget. Sedan kan ansvaret lämnas över till de utbildningssamordnare som går vidare med att erbjuda utbildningar.  

Mynak framhåller att även kollegiala nätverk kan vara en viktig del av fort- och vidareutbildningen.

”Nätverksbildning kan således stimuleras via en nationell samordning, men ansvaret att förvalta nätverket bör ligga på läkarna själva och deras arbetsgivare” skriver Mynak.

Mynak skriver vidare att utredningen som ligger till grund för rapporten har hämtat information från Socialstyrelsen, läkare inom företagshälsovård, chefsläkare, studierektorer för specialiseringstjänstgöring inom arbetsmedicin samt arbets- och miljömedicinska klinikerna.  

Även arbetsmarknadens parter, LO, Sveriges Kommuner och Regioner, SKR och Svenskt Näringsliv, och några bransch- och intresseorganisationer har fått lämna synpunkter.  

Läs hela Mynaks rapport här:

Utbildningssituationen för läkare som arbetar inom företagshälsovården – utredning och möjliga lösningar (mynak.se)

Två vägar till att bli företagsläkare

Läkare som vill arbeta inom företagshälsovård kan idag gå två olika vägar:

  1. Välja tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin. Det kan göras om man i botten är specialist i något annat, exempelvis allmänmedicin.

 2. Att efter sin läkarexamen från läkarutbildningen välja specialistutbildningen arbets- och miljömedicin, som är fem år lång.  

 

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö