Med kroppen som insats

2013-01-27 23:00 Elinor Torp  

En stapel sticker upp i forskarnas diagram - kycklingberedning. Jobbet sliter på kroppen. Sju av tio har ont. <br>På Kronfågel i Valla slaktas varje dag 160 000 kycklingar. De tas om hand – inte av robotar – utan av människor. Första anhalt: Kvinnor med kökssax.

Svenskarna äter mer fågelkött än någonsin – 18,7 kilo per person och år. Konsumtionen har fördubblats på tio år. Men hur hamnar kycklingarna i kyldisken? Vem plockar isär fåglarna till klubbor och filéer?

Den två fotbollsplaner stora fabriken syns inte från vägen. Det finns inga skyltar. Ingenting tyder på att kycklingslakteriet, det största i Norden, ens existerar. Men så stannar en hundägare vid vägkanten.

-Sväng av vid det blå ödehuset, där inne i skogen ligger det!

Invånarna i Valla är tacksamma. Utan Kronfågel hade det lilla samhället förmodligen tynat bort. Kycklingfabriken ger jobb åt 450 personer. De flesta bor här eller i Katrineholm.

Huvudskyddsombudet Ingrid Jatkola låser upp grindarna med en fjärrkontroll. Vid hennes sida väntar presschefen Jenny Fridh och HR-chefen Karin Jansson. De är med under hela intervjun. Så är reglerna. Att få komma in i fabriken har inte varit enkelt. Ett år har det tagit.

Kanske beror det på den stora flytten i fjol då två fabriker blev en stor här i Valla medan anläggningen i Kristianstad lades ned.

Kanske beror det på att facket stämde Kronfågel för avtalsbrott, eller att en anmälan om djurplågeri i samma veva ledde till åtal och fällande dom.

Kanske beror det på artikeln som Arbetarskydd ville skriva, vinkeln. Ergonomi.

-Det har varit mycket fokus på de hårda frågorna, organisationen, flytten, att få allt på plats. Nu vill jag att vi fokuserar på mjuka frågor som ergonomi. Arbetet är slitigt, konstaterar Ingrid Jatkola.

Presschefen sitter på hennes högra sida. HR-chefen mitt emot. Intervjun äger rum i en sidobyggnad, tjänstemännens arbetsplats. Huvudskyddsombudet tittar på presschefen innan hon talar, som om hon väntade på ett klartecken. Sedan berättar hon varför facket gick till Arbetsdomstolen.

-De ville att vi skulle jobba 10-timmarspass, men personalen orkade inte. Vi testade i fem veckor. Det gick inte. Vi var helt slut. Personalen ville inte ha kvar de långa passen, men det ville arbetsgivaren. Vi kom inte överens. Då gick det så här långt, säger Ingrid Jatkola.

Livs stämde Kronfågel för brott mot kollektivavtalet. I februari backade arbetsgivaren. De slapp jobba 10-timmarspass. Nu är det nio timmar i fabriken som gäller. Med frukost, lunch och andra korta raster blir det en normal arbetsdag, åtta timmar.

Ingrid Jatkola har också, som facklig, lyckats övertala ledningen om att fokusera mer på personalens kroppar. Hon ser stolt ut när hon berättar:

-I år är det ergonomins år!

HR-chefen nickar:

-Vi måste jobba tillsammans.

Om Kronfågel bestämde sig före eller efter Arbetarskydds enträgna försök att få komma till fabriken blir osagd. Ingrid Jatkola är hur som helst nöjd. Tidigare har allt handlat om kycklingen. Så sent som veckan innan Arbetarskydds besök trodde en kollega på flerfilémaskinen att hon förlorat sin hand.

-Räddas allt som räddas kan. Våra hjärnor funkar så. Det är en impulsgrej. Du far i väg med handen trots att du vet att du inte får vara där och så fastnar du.

Sönderslitna händer är en av de vanligaste olyckorna i kycklingfabriken.

-Jag pratade med min kollega på telefonen i går. Hon skadade sig illa, men får behålla handen, tack och lov, säger Ingrid Jatkola.

Så återgår hon till ämnet. Ergonomi.

Ingrid Jatkola har en dröm.

-Min dröm är att alla ska kunna rotera precis vart som helst i fabriken.

Så ser det inte ut i dag. Alla vill inte heller rotera. En del trivs bättre vid en viss maskin, hur monotont och belastande för kroppen momentet än är. Sortera vingar är ett sådant moment. Innan Arbetarskydd släpps in i fabriken berättar Ingrid Jatkola om vingprojektet. Det gäller att få bort onödiga rörelser, som alltför stora vridningar i handleden. Ingrid Jatkola låtsas slänga kycklingvingar på mötesbordet. Sedan fixerar hon en kyckling i luften. Det gör man inne på helfågel. Dit kommer kycklingar som ska till affärernas grill. För att inte fågeln ska ligga och spreta med benen fixeras den. Ingrid Jatkola stannar mitt i rörelsen och pekar på handleden. Man kan lära sig att belasta mindre genom att ändra sitt arbetssätt, förklarar hon. Kvinnorna runt bordet är överens om att mer kan göras för att skona personalens kroppar.

-Men vi är inte robotar, säger Ingrid Jatkola.

Jenny Fridh spinner vidare:

-Nej, vi har de arbeten vi har. Det är hårt. Då får vi försöka lösa de problem vi har. På slakten till exempel, där stod de lite illa. Nu har vi byggt om så att de står på pallar istället, berättar hon.

Sedan frågar presschefen:

-Vad hände med gummibandsgympan förresten?

-Nja, det var inte så många som kom, tyvärr. Man orkar liksom inte efter jobbet, svarar Ingrid Jatkola.

Själv jobbar hon bara två dagar i veckan. Resten av tiden är hon facklig. Under henne finns sju lokala skyddsombud.

-Sju av 450, det är inte mycket. Vi borde vara fler, tycker Ingrid Jatkola.

-Åtta med dig, rättar HR-chefen.

Så är det dags att besöka fabriken, men först måste man checka in i en dator och besvara ett helt frågebatteri om alltifrån magbesvär till hepatit. Bara friska släpps in. Och smycken, klockor, ringar måste tas av.

Inne i fabriken är det bullrigt och kyligt. Kycklingarna ska ner till fyra grader innan personalen får ta hand om dem. I ett kontrollrum sitter en man och övervakar produktionen. 84 361 står det på hans datorskärm. Så många kycklingar har slaktats hittills i dag. Utanför hans glasbur står kvinnor kring ett långbord och klipper loss filéer med kökssax. Snabbt ska det gå. Får de inte ihop 50 kilo på ett arbetspass kallar chefen in gänget och de måste förklara sig.

De flesta kring långbordet är från asiatiska länder, nu bosatta i Katrineholm, Valla eller Flen. Alla är kvinnor.

Vissa arbetsmoment är mer belastande för kroppen än andra.

"Klippet" är värst.

-Thi Nhi Nguyen är duktig. Hon har övat upp tekniken. Det har aldrig hänt att hon inte nått över 50-kilossträcket, säger Ingrid Jatkola och pekar på en av kvinnorna.

Thi Nhi Nguyen i sin tur pekar på handleden.

-Här gör det ont, säger Thi Nhi Nguyen och berättar att hon går på massage för att få bort värken.

Rörelsehastigheten är avgörande, enligt forskare vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Besvären varierar mellan olika yrkesgrupper. Ju högre hastighet i handleder och armar desto farligare för kroppen. Mest problem har kycklingberedarna. Deras stapel sticker upp i forskarnas diagram. Över 70 procent av kvinnorna uppger att de under senaste veckan har haft ont i händer och armbågar.

-Jag har jobbat här i nio år, berättar Thi Nhi Nguyen och flyttar ner hörselkåporna till halsen.

Hon försöker överrösta dånet i fabriken.

-Man måste stå rak i ryggen. Så här! ropar hon.

På golvet inunder ligger rosa slamsor. Det händer att personalen halkar och slår sig. Golvet städas ofta och är alltid blött. För att komma upp i rätt höjd står Thi Nhi Nguyen på en plastpall. Ovanför hennes huvud färdas de döda kycklingarna i krokar.

-Akta er för dropp! ropar presschefen Jenny Fridh som följt med ut i fabriken.

HR-chefen duckar och byter sida.

Bredvid Klippet sorteras vingarna. En ung man och en ung kvinna lyssnar på musik i hörlurar. Deras armar och händer rör sig robotlikt. Vingar som inte duger slängs i stora lådor placerade vid sidan av bordet. Det vore bättre om lådorna stod framför, har Ingrid Jatkola räknat ut. Då blir vridningen mindre och armar, axlar och handleder skonas en aning. Sådana små justeringar försöker hon som huvudskyddsombud tänka ut. Finlir.

-Problemet är att vi inte jobbar lika snabbt, inte till att börja med i alla fall. Rörelserna är ju så inlärda. Jag menar, vi har ju gjort rörelserna miljontals gånger. Hela hela hela tiden. Det är därför vi får ont.

När kycklingarna kommer till Kronfågel i Valla gasas de medvetslösa och hängs upp i fötterna. Slående är att vid stationen nr 1 jobbar bara män, unga män. Fjädrarna rör vid deras kinder och munnar. Lukten är påträngande. Blod överallt, på golv och väggar. Med ett snitt i halsen dödas kycklingarna innan färden går vidare in i rensen där veterinärassistenter sorterar bort sjuka fåglar. I rensen plockas också tarmpaketet och andra ej ätbara organ ut. Först efter viss övertalning släpps obehöriga in i denna första del av fabriken.

Vad säger lagen?

5 §Arbetsgivaren ska så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen.

Man ska undvika långvarigt och ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål, liksom arbete med händerna över axelhöjd eller under knähöjd.

Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar.

7 § Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet.

AFS 2012:2 Belastningsergonomi

Belastningsskador

  • Hälften av alla anmälda arbetssjukdomar är orsakade av belastning.
  • Var tredje kvinna i process- eller operatörsarbeten har yrkesrelaterade besvär.
  • Risker med styckning: Hög handledsrörelsehastighet. Hög armrörelsehastighet. Framåtböjt huvud. Ensidigt upprepat arbete. Kallt. Stå på hårt golv. Brist på återhämtning.
  • 38 procent av styckarna hade haft besvär i underarm eller hand senaste veckan.
  • 14 procent har en diagnos.
  • Över 70 procent av kvinnor som jobbar med kycklingberedning har besvär från armbåge och hand.
  • Närmare 40 procent har ont i nacke och skuldra.

Källa: Arbets- och miljömedicin i Lund

  

---

Fakta/ Konsumtion av fågel

  • Konsumtionen av fågel har fördubblats i Sverige på 20 år. Genomsnittssvensken äter 18,7 kilo per år. Ute i Europa äts det ännu mer kyckling - 23,4 kilo per person och år.
  • Drygt 120 000 ton svenskt fågelkött produceras varje år.
  • Bröstfilén är överlägset populärast, nästan åtta av tio föredrar det vita köttet. Lårfilé, kycklingklubba och hel kyckling kommer på andra plats.
  • Det populäraste tillagningssättet är att krydda kycklingen klassiskt "svenskt" med salt, peppar och grillkrydda. Asiatiskt är populärt bland yngre.
  • Hälsotrenden har påverkat konsumtionen positivt. Fler människor väljer mager och lättsmält mat för att gå ner eller behålla vikten.

Källa: Svensk Fågel

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö