Långa utredningstider, komplicerade mål och osynliga straff

Arbetarskydd har i en serie artiklar granskat vad som händer efter att olyckan på jobbet misstänks vara ett brott. Passa på i jul – läs alla artiklarna här.

Del ett

BROTTSUTREDNING. En olycka händer på arbetsplatsen och en medarbetare skadar sig. Kan någon stå till svars? Vad händer efter olyckan? Vad gör polisen? Vad gör Arbetsmiljöverkets inspektörer och när kommer åklagaren in?

I en serie artiklar kartlägger Arbetarskydd vägen från olycka till domslut.Först ut i vår serie möter vi advokaterna som ofta företräder personen eller företaget som ställts till svars. Advokat Pia Nyblaeus tog frågan om sin klients ansvar till högsta instans – Högsta domstolen.

 

Del två

MAXTID. Det tog nästan fem år från olyckan där en grävmaskinförare dog tills åtal väcktes. Det ska inte hända igen – nu finns en tidsgräns.Brottsutredningar är en färskvara. Anhöriga lider och brottsmisstänka våndas.

Lång utredningstid gör att straffen kan sänkas och företagsboten jämkas. Polisen, de särskilda åklagarna och Arbetsmiljöverket ska jobba snabbare ihop. De nya rutinerna är underskrivna och arbetet har kommit i gång.

Det här är del två i Arbetarskydds serie om vägen från olycka till domslut.

 

Del tre

RÄTTSLIGA KRAV. 134,6 miljoner kronor. Så mycket har arbetsgivare betalat i företagsbot efter arbetsmiljöbrott sedan 2015. Förra året var det 25 miljoner kronor. Det är enligt Arbetarskydds beräkning knappt två tredjedelar av all företagsbot som betalas in till staten. Men ingenstans i den officiella svenska kriminalstatistiken syns det.  

Det här är den sista delen i Arbetarskydds granskning ”När arbetsmiljön blir en rättssak”. Nu granskar vi kraven efter brottet. 

Vad vet vi om företagsboten?  
Varför blev Ove Bergman förvånad när staten fick en halv miljon i företagsbot och han ingenting i skadestånd? 
Vad hände när anhöriga begärde 16 miljoner i skadestånd efter arbetsmiljöbrottet i Orsa?