Lägre halter av farliga ämnen med ny teknik

2021-11-18 16:57 Siv Öberg  
”Kan vi komma fram till ett resultat kan vi hjälpa sotare över hela världen.”, säger forskaren Håkan Tinnerberg. Foto: Privat

STUDIE. Unik forskning om sotningsmetoder och risker för sotarna pausades under pandemin. Nu är docent och yrkeshygieniker Håkan Tinnerberg med forskarkollegor i gång igen.

Håkan Tinnerberg minns första gången han kom i kontakt med sotare. Det var 2007 när han höll ett föredrag om forskning om luftföroreningar vid vedeldning.

– Efteråt kom det fram en sotare som frågade mig varför jag inte undersökte vilken effekt det får på sotarna som tvingas ta hand om ”skiten” och få in det i sina luftvägar.

Håkan Tinnerberg, som arbetar vid Arbets- och Miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset, tog fasta på sotarens ord. Han hittade en studie från 80-talet gjord av Per Gustavsson, professor vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och kontaktade honom. De beslöt att var och en av dem skulle ansöka om medel för fortsatt forskning kring sotarnas arbetsmiljö.

De utgick från äldre data över fackliga medlemmar anställda under åren 1918 till1980 som uppdaterades till och med 2006 och länkades med rikstäckande cancerregister och dödsorsaker. Som referens användes den totala manliga befolkningen. Dessutom gjordes en enkätundersökning.

– Vi kom fram till att detta är en yrkesgrupp som uppenbarligen blir sjuka. En sotare har en 40 procent ökad risk att dö i hjärt-och kärlsjukdomar och en 30 procentig ökad risk att dö i cancer. Vad det gällde lever- matstrups- lungsäcks- och lungcancer var risken mer än fördubblad, säger Håkan Tinnerberg.

Med utgångspunkt från resultaten sökte Håkan Tinnerberg och Karin Broberg, professor vid Arbets- och Miljömedicin vid Lunds universitet, medel för att göra en studie och mäta olika markörer i urin-och blodprov hos sotare. De fann då att även dagens sotare har ökad risk för både cancer och hjärt-och kärlsjukdomar. Ju mer sot de utsatte sig för desto högre polycykliska aromatiska kolväten, PAH-värden. Dock gick det inte att säga hur stor procentuellt ökad risk det var för olika sjukdomar.

Exponeringen för PAH, som bildas vid upphettning eller förbränning av organiska ämnen, ökar risken för cancer och är vanlig särskilt för arbetare i yrken som skorstensfejning. Höga halter PAH finns till exempel i orenade industriavgaser, tjära och tobaksrök.

– Vi diskuterade hur vi skulle kunna hjälpa sotarna att minska risken att dö i förtid och kunna arbeta preventivt, berättar Håkan Tinnerberg. Eftersom en del sotare hade börjat använda en ny teknik, med sotning underifrån, blev vi intresserade av att undersöka om den nya metoden kunde få hälsofördelar gentemot den traditionella sotningen från tak.

Läs mer: Mer sällan på taket med ny teknik 

Ett pilotprojekt startade där forskarna mätte sotarens exponering för sot. Ett instrument mätte så kallad black carbon, BC, i luft samtidigt som sotaren fick lämna urinprov morgon och eftermiddag. Sotaren fyllde i en dagbok med information om arbetsmoment. Mätningarna gjordes från december 2018 till mars 2019. Av 154 sotningsuppdrag var 119 med traditionell teknik och 35 med stavteknik.

– Med hänsyn till att det bara var en pilotstudie med begränsat materiel kan vi inte dra några säkra slutsatser. Vi kan se att metoden att mäta exponeringen fungerar. Halten BC var lägre vid sotning med stavteknik 14 mikrogram per kubikmeter jämfört med traditionell sotning 23 mikrogram per kubikmeter. Jag tror att det därför är mycket bättre att arbeta med stavteknik. Men det är en sak att tro och en helt annan sak att kunna bevisa det, säger Håkan Tinnerberg.

På grund av pandemin har studien blivit försenad mer än ett år. Men nu är de i gång igen och ska följa 20 sotare som använder de två olika arbetssätten. Dels kommer forskarna att vara med sotarna en hel dag då de sotar med fyra olika mätinstrument på sig. Dels ska sotarna i två veckor ha på sig ett mätinstrument, föra dagboksanteckningar om arbetsmetoden, lämna urin-, blod- och salivprov som forskarna sedan ska analysera.

– Vi vill få svar på vilken teknik som är bäst för sotarna att arbeta med. Men vi vill även undersöka om sotet är värst att andas in eller få in via huden. Tanken är att ge en utsatt yrkeskår besked om hur de skyddar sig på bästa sätt, säger Håkan Tinnerberg.

När han är ute och håller föredrag för sotare brukar han fråga sotarna hur många som ”daskat”? Det vill säga ramlat ner från ett tak. Då kan det vara upp emot 75 procent som räcker upp handen.

– Med den nya stavsotningen slipper sotarna klättra på tak. Nu får vi se om vår forskning kan bevisa vilket arbetssätt som är att föredra, vad det gäller risken att drabbas av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Liknande forskning pågår inte någon annanstans vad jag vet. Kan vi komma fram till ett resultat kan vi hjälpa sotare över hela världen, säger Håkan Tinnerberg.

Sotare utsätts för

Kolpartiklar, polyaromatiska kolväten, PAH, metaller och metalloider, förbränningsgaser samt damm vid svartsotning då sot från olje-, ved- och pelletseldade värmepannor och avlägsnas.

Organiska lösningsmedel och tvättmedel som används vid avfettning.

Risk för exponering av asbest – förekommer i rör och isoleringsmaterial i eldstäder.

Sotare har högre risker än andra…

… att drabbas av:
Flera typer av cancer, i lungor och lungsäck, urinblåscancer, matstrupscancer, cancer i lever och gallgångar, tjocktarmscancer.

Ischemisk hjärtsjukdom som kärlkramp och hjärtinfarkt.

Sjukdomar i andningssystemen.

Fallolyckor. Arbetsmiljöverket har tagit fram arbetsskadestatistik för just stegar, vilken visar att skorstensfejare och saneringsarbetare mellan 2010 till 2015 drabbats av 51 olyckor.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB samt Linköpings universitet skrift: ”Skorstensfejarnas arbetsmiljö – en kunskapsöversikt”.

Siv Öberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö