Kemiska olyckor mycket vanligare än man trott

2017-03-20 00:00 Peter Pettersson  

Gift. Fyrtio gånger fler larm än vad Arbetsmiljöverkets siffror visar kommer in till Giftinformationscentralen. – Ovanpå det finns sannolikt ett stort mörkertal med olyckor som hanteras på plats utan att någon slår larm, säger Mattias Öberg, docent i toxikologi och miljömedicin på Karolinska institutet.

Kemiska olyckor inträffar på många olika platser. Industrianläggningar, fartyg och även i restaurangkök och andra offentliga miljöer. Sedan 2010 har antalet samtal till Giftinformationscentralen om kemiska olyckor i arbets­livet ökat med nära 30 procent.

De vanligaste frågorna gäller exponering i ögonen (37 procent) och att man inandats något farligt ämne (32 procent). En tredjedel av samtalen handlar om frätande ämnen och ett stort antal av dessa samtal rör starka ren­göringsmedel.

– När vi började studera kemiska olyckor visade det sig att man inte tidigare brutit ut dem separat i statistiken. Om det var ett rör som hade gått sönder och det ledde till ett utsläpp var det rörbrottet som olyckan var registrerad under, säger Mattias Öberg.

Arbetsmiljöverkets statistik visar på cirka 50 olyckor med frätande ämnen per år. Medan Giftinformationscentralen får upp emot 2 000 samtal per år med larm om kemiolyckor, och via sjukvården rapporteras cirka 400 fall årligen.

– En del av ökningen där kan bero på att man nu kan koppla direkt till Giftinformationscentralen från Vårdguiden 1177. Men de samtal som kommer handlar om konkreta frågor som hur man ska agera när en olycka skett. Till det kommer ett mörkertal, där man då en olycka inträffar redan vet hur man ska agera och har rätt utrustning för att hantera olyckan, säger Mattias Öberg.

Han leder ett forskningsprojekt om kemiska olyckor i arbetslivet som finansieras av Afa Försäkring och Giftinformationscentralen.

– Den tillgängliga statistiken bör inte ligga till grund för det förebyggande arbetsmiljöarbetet kring kemikalier på nationell nivå. Det saknas helt enkelt tillräcklig kunskap om kemiska arbetsplatsolyckor på Arbetsmiljö­verket, säger Mattias Öberg.

Ett problem med bränder och olyckor på industrianläggningar är att de kan inträffa på ställen där det är svårt att få hjälp från räddningstjänsten. De andningsskydd som finns på plats måste klara olika typer av situationer. Flyktutrustning behövs för att kunna utrymma lokalerna vid ett farligt utsläpp eller om luften i lokalerna tar slut vid brand.

Svenska företaget Interspiro har utvecklat en särskild flyktutrustning med andningsskydd och lufttuber.

– I och med att den också har lufttuber kan man komma ut ur lokaler där det annars inte skulle gå att andas, säger Kim Nyman, marknadschef på Interspiro.

Regler i flera föreskrifter

• Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbets­miljörisker är grunden som gäller för alla kemiska riskkällor.

• För vissa kemiska risk­källor finns det dessutom mer detaljerade föreskrifter. Regler om kemiska risker finns även i andra föreskrifter.

• Att ta reda på vilka regler som gäller är en del av risk­bedömningen.

• Föreskrifterna gäller alla verksamheter där kemiska riskkällor kan finnas.

• Det är i första hand arbetsgivaren som har ansvaret för att föreskrifterna följs, men andra aktörer ska också agera för en god arbetsmiljö inom sina uppdrag.

Peter Pettersson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen