Internationellt frågebatteri i svensk tappning

2022-01-17 21:57 Lena Gunnars  
Hanne Berthelsen, docent, ledarskap och organisation Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA) & Odontologiska fakulteten Malmö universitet Foto: Håkan Röjder

HR-VERKTYG. Konkreta verktyg för att utvärdera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har länge efterfrågats. Nu finns en ny, uppdaterad svensk version av det internationellt kända arbetsmiljöverktyget.

Instrumentet Copsoq, mäter olika delar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och vilar på vetenskaplig grund. Det utvecklades av det danska nationella forskningscentret för arbetsmiljö och har funnits sedan 1990-talet. Nu finns det översatt till mer än 30 språk.

För att anpassa modellen till svenska förhållanden gjorde Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation tillsammans med forskarkolleger år 2018 en enkät. Den skickades till 12 000 slumpmässigt utvalda arbetstagare i åldern 20 till 65 år. Med hjälp av svaren tog forskarna fram normerande värden för svenska arbetsplatser. Dessa värden kan nu användas av arbetsgivare för att se hur den egna arbetsplatsen mår.

På webbplatsen copsoq.se finns information och instruktioner om frågeverktyget. Med det kan arbetsgivaren göra egna kartläggningar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. När uppgifterna har samlats in kan resultaten sedan jämföras med de normerade värdena. På så sätt går det att se var det finns behov av att ta tag i arbetsmiljön.

Förutom klassiska arbetsmiljöfaktorer, som utsatthet för buller och stress kan verktyget undersöka sådant som engagemang, anställningsotrygghet, oro för förändrade arbetsförhållanden, kvalitet i arbetet och digitala kränkningar.

Den som använder verktyget får en bedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Tanken är även att verktyget ska leda till att kommunikationen mellan arbetsplatser, människor med arbetsmiljöansvar och forskare blir enklare.

Verktyget kan mäta och jämföra hur det ser ut i enskilda arbetsgrupper, yrkesgrupper, på olika avdelningar och tvärs över en hel organisation. Det kan liknas vid en sorts meny, där arbetsgivare själv kan välja skalor och frågor, beroende på behov och problem.

– Du kan både få en uppfattning om hur arbetsmiljön ser ut överlag och på detaljnivå. Det går även att jämföra de olika frågekategorierna inbördes i sin organisation, säger Hanne Berthelsen.

Forskarna har redan sett flera exempel på att websidan används. Det är både mindre företag och organisationer som har gjort egna undersökningar med stöd av frågorna.

– Ju större företag, desto mer komplexa blir arbetsmiljöfrågorna, påpekar Hanne Berthelsen.

I mindre företag med bara några få anställda kan det bli svårt att göra anonyma enkäter och presentera statistik eftersom anonymiteten lätt då röjs.

– Men frågorna i verktyget kan fortfarande användas som underlag till diskussioner, menar Hanne Berthelsen.

Hon tipsar om att göra mätningar upprepade gånger för att få en bild av utvecklingen över tid. Om arbetsgivaren inför en viss åtgärd i en verksamhet eller en organisationsförändring, kan man med hjälp av verktyget se hur arbetsmiljön påverkas av den.

Hanne Berthelsen trycker flera gånger på vikten av att ha en plan för hur arbetsplatsundersökningen ska användas långsiktigt. Planen ska finnas innan arbetet dras i gång. Att arbeta långsiktigt med arbetsmiljön ger enligt Hanne Berthelsen, mest tillbaka till företagets satsningar på arbetsmiljön. Hon liknar det med det man behöver göra med ett hus, där det ständigt är något som måste fixas eller målas.

– Arbetet behöver vara en ständigt pågående process. Var beredd på att involvera medarbetarna, att följa upp enkätsvaren och att utveckla verksamheten beroende på vilka svar som kommer in i varje frågekategori.

Det finns en stor potential för företagen när det handlar om att investera i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, så att både chefer och anställda mår bättre framhåller Hanne Berthelsen.

– Det leder till bättre prestationer, mindre sjukfrånvaro, mindre personalomsättning och till att kompetensen behålls inom företaget. Se på arbetsmiljöarbetet som ett strategiskt utvecklingsarbete, råder hon.

 

OM MODELLEN: Kartläggning av arbetsmiljön
Mätinstrumentet copsoq, står för Copenhagen Psychosocial Questionnaire. Det har funnits sedan 1990-talet och översatts till mer än 30 språk. Det uppdateras löpande och bygger på de mest inflytelserika psykosociala arbetsteorierna och har utvecklats i samverkan mellan praktik och forskning. Utvecklingsarbetet leds av en styrgrupp för det internationella copsoq-nätverket, där Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation sitter med. Hon är också knuten till Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö universitet.

På hemsidan copspq.se finns det information om arbetsplatsundersökningar och det som behövs för att göra en egen copsoq-undersökning.

Hemsidan är en del av ett utvecklings och kommunikationsprojekt som partsägda Afa försäkring finansierar. 

Källa: copsoq.se 

Så här använder du frågebatteriet

Ställ frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i en enkät med hjälp av copsoq.se. Svaren sammanställs i en rapport, sen gäller det att tolka hur arbetsplatsen ligger till. Här visar Arbetarskydd några av de frågor som används. Frågorna kan även användas som underlag i diskussioner om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. 

Kvantitativa krav
Handlar om hur stor mängd arbete som ska utföras inom en viss tidsram. Det finns tydliga samband mellan höga kvantitativa mål och konflikt mellan arbete, privatliv, stress och utbrändhet.

  • Är din arbetsbörda ojämnt fördelad så att arbete samlas på hög? 
  • Hur ofta händer det att du inte hinner utföra dina arbetsuppgifter? 
  • Kommer du efter med ditt arbete? 

Arbetstempo
Har historiskt förekommit mest inom industrin. Under senare år även inom andra områden, som vård, hemtjänst och kundserviceyrken.

  • Är du tvungen att arbeta väldigt snabbt?
  • Arbetar du i ett högt tempo under hela dagen? 

Känslomässiga krav
Kan vara höga särskilt där medarbetarna hanterar exempelvis klienter, kunder eller patienter. Det krävs att medarbetaren kan hantera känslomässiga belastningar utan att själv dras med. 

  • Hamnar du i känslomässigt påfrestande situationer?
  • Måste du förhålla dig till andra människors personliga problem i ditt arbete?
  • Är ditt arbete känslomässigt krävande? 

Inflytande
Det är fundamentalt att ha inflytande över vår arbetsplats och arbetssituation. Här handlar inflytandet om den anställdes egen arbetssituation.

  • Har du möjlighet att påverka väsentliga beslut som gäller ditt arbete?
  • Kan du påverka vem du arbetar tillsammans med?
  • Kan du påverka din arbetsmängd? 

Mening i arbetet
En medarbetare som upplever mening i sitt arbete är oftare gladare och stannar oftare kvar. Avsaknad av mening är en klassisk stressfaktor.

  • Är ditt arbete meningsfullt? 

Förutsägbarhet
Det är en central uppgift för ledningen att ge relevant information. Hos företag med låg förutsägbarhet är tilliten också ofta låg.

  • Får du information i god tid på din arbetsplats, till exempel när det gäller viktiga förändringar eller framtidsplaner?
  • Får du veta allt du behöver för att klara ditt arbete på ett bra sätt?

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö