"Inte mycket nytt i Mynaks rapport"

2021-03-05 09:53 Lena Gunnars  
Företagshäslovårdens roll i arbetsmiljöarbetet är viktig. Det har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark  betonat vid ett flertal tillfällen. Men bristen på läkare och arbetsmiljöingenjörer blir alltmer akut. Foto: Alamy

Det behövs inte flera utredningar som slår fast att det saknas företagshälsovårdsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Svenskt Näringsliv och SKR är besvikna på Mynak. Förslag på lösningar saknas fortfarande.

Företagshäslovårdens roll i arbetsmiljöarbetet är viktig. Det har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark  betonat vid ett flertal tillfällen. Men bristen på läkare och arbetsmiljöingenjörer blir alltmer akut. Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, fick vid förra årsskiftet i uppdrag av regeringen att reda ut hur kompetensbristen kan lösas.

I rapporten, som nyligen återrapporterades till regeringen, föreslår myndigheten en särskild introduktionsutbildning för läkare som vill arbeta inom företagshälsovård, fördjupande specialkurser och nätverk mellan både befintliga utbildningsanordnare och läkarkolleger.

Under arbetet med rapporten har Mynak presenterat tillvägagångssätt och resultat för representanter för LO, Sveriges Kommuner och Regioner, Svenskt Näringsliv, Sveriges Företagshälsor, Sveriges Läkarförbund, Svenska Företagsläkarföreningen, Försvarsmedicincentrum och Fysioterapeuterna. De har under processens gång fått lämna synpunkter på utredningen.

Cecilia Andersson, arbetsmiljöexpert vid Svenskt Näringsliv, har suttit med i referensgruppen. Hon saknar flera delar i Mynaks förslag.

– Vi i referensgruppen har varit eniga om att det är frågorna om samordning och finansiering av utbildningarna som är de viktiga. Det har vi också framfört på varje möte, men myndigheten har tolkat uppdraget smalare än vi i referensgruppen hade hoppats på, säger hon.

Cecilia Andersson tycker inte att rapporten föreslår så mycket nytt jämfört med hur det ser ut idag.

– Redan idag är det så att utbildningsanordnarna planerar och bestämmer kostnaderna för utbildningarna som blivande företagsläkare ska gå. I rapporten kanske Mynak föreslår lite mer strukturerat hur utbildningarna skulle kunna se ut och att det kan vara olika typer. Men när det gäller finansiering saknas det fortfarande förslag på lösningar.  

Cecilia Andersson menar att det hittills inte har fungerat att det bara är marknadskrafter som styr.

– Det tillkommer utredning efter utredning om kompetensbristen inom företagshälsovården därför att man helt enkelt inte får samordningen och de ekonomiska bitarna att fungera.

Cecilia Andersson påpekar att motsvarande problematik med avsaknad av samordnande myndighet finns även för utbildningarna för arbetsmiljöingenjörer, som det också är brist på hos företagshälsovården.

Parterna i referensgruppen hade önskat sig en konsekvensanalys av hur man tänker sig finansieringen av utbildningen av företagsläkarna. Svenskt Näringsliv och SKR efterlyser bland annat svar på vad det skulle innebära om man gav huvudmannaskapet till en myndighet, som Mynak, Arbetsmiljöverket eller Socialstyrelsen.

– I regeringens nya arbetsmiljöstrategi nämns företagshälsovården som en viktig spelare. Om regeringen menar allvar med det bör den också ta ansvar för att ge ett tydligare uppdrag till någon myndighet att samordna och hålla i det. Regeringen kanske i en förlängning utreder kostnaderna.  Tidigare var detta statligt finansierat.  Kanske ska olika parter dela på kostnaderna? Det är sådant som en utredning av finansieringen i så fall får visa, säger Cecilia Andersson.

Anders Westlund, utredare på SKR instämmer i Svenskt Näringslivs kritik.

– Vi hade förväntat oss skarpare förslag från Mynak som regeringen kan ta ställning till när det gäller finansieringen och huvudmannaskapet för specialistutbildningarna.  

Han menar att myndighetens förslag är för vagt preciserade och för allmänt hållna för att kunna ta ställning till. Han tycker att det är behjärtansvärt att Mynak tar upp förslag om att det behövs fördjupnings- och specialistutbildningar.

–  Det är inga fel på det. Men det löser inte att det fortfarande är brist på specialistutbildade läkare inom företagshälsovården.

Hälso- och sjukvården har idag ett utbildningsuppdrag. Regionerna ansvarar för att anordna läkares allmäntjänstgöring, AT, och specialiseringstjänstgöring, ST, för att säkra att det finns specialistläkare. Men när det gäller specialistutbildningen i arbetsmedicin är det inte regionerna utan arbetsgivaren som bekostar den.

–  Jag hade gärna sett några förslag på hur huvudmannaskapet och finansering av specialistutbildning för läkare inom företagshälsovården kan se ut för att kunna ta ställning till konsekvenserna för en region till exempel, säger Anders Westlund.  

Enligt honom finns det en farhåga för att det ska bli ytterligare utredning som just ska ta fram skarpa förslag på nämnda områden.

– Det har redan gjorts tillräckligt många utredningar. Vi vet både utredningsmässigt och erfarenhetsmässigt att det är en brist på specialistutbildade läkare inom företagshälsovården. Det måste lösas, säger Anders Westlund.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö