Inspektörerna raggas upp redan i skolbänken

2014-01-19 23:00 Elinor Torp  

På KTH studerar just nu drygt 40 blivande arbetsmiljöingenjörer. De går en ljus framtid till mötes. Majoriteten av första kullen fick jobb direkt efter examen.

Inom en snar framtid kommer det att bli brist på arbetsmiljöingenjörer i industrin och den tekniska företagshälsovården. Arbetsmarknaden är god. Samtidigt har arbetsgivarna förstått att det ser bra ut och är viktigt att ha någon som sysslar med frågorna på heltid. En kvalitetsstämpel.

– För många är det en affärsidé. Det visar att man är ett seriöst företag, säger Mona Backlund, arbetsmiljöingenjör på JM.

När Arbetslivsinstitutet lades ner tillsatte regeringen en delegation för att se om företagshälsovårdsutbildningar kunde läggas ut på högskolor och universitet. För arbetsmiljöingenjörer blev det en masterutbildning på ett eller två år vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Kursen ges vartannat år och första kullen började 2011. Inför höstterminen 2013 ökade söktrycket. Drygt fyrtio kom in. Hälften läser på helfart, 22 studenter är färdiga arbetsmiljöingenjörer redan till sommaren.

– Det är jätteroligt. Kvalificerade arbetsmiljöinspektörer behövs. Vi som jobbar med det här är gamla och går snart i pension, säger Björn Hammar, arbetsmiljöansvarig på Teknikföretagen.

Studenterna har olika bakgrund, en del kommer från tekniska utbildningar, andra är sjukgymnaster med kunskap i ergonomi.

– Jag hade en folkhälsovetare som gick ut som kurstvåa trots att hon inte har mycket grundläggande fysik eller kemi, berättar en av huvudlärarna Per Nylén, docent och avdelningsdirektör vid enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöingenjörer måste ha bred kompetens. Ofta rekommenderar de mångmiljon­investeringar. Då kan man inte chansa, konstaterar Björn Hammar.

– De måste ha kunskap om maskiner, haveriutredningar, kemikalier och mätteknik. Arbetsmiljöingenjören kan inte bara påpeka brister utan måste också komma med konkreta förslag på åtgärder, säger han.

Olycksdrabbade vindkraftsbolaget Enercon anlitade en egentligen redan pensionerad inspektör för att bygga upp sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Jarl Wedel fick börja från grunden. Att få till ett fungerande arbets­miljöarbete tar tid. Men nu finns det en vilja hos arbetsgivarna.

– Det har kommit de senaste fem åren. Större företag vill ha den här kompetensen, säger Jarl Wedel vid vindkraftsbolaget. .

Skapar sunda och säkra arbetsplatser

• Magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling är på 60 högskolepoäng och kan läsas på hel- eller halvtid.

• Målet är att minimera riskerna för att människor skadas eller blir sjuka av dåliga arbetsmiljöer.

• Sökande måste ha en högskoleexamen, minst en kandidat (inom natur eller teknik).

• Magisterprogrammet består av sex ämneskurser och ett examensarbete.

• Ingenjören hjälper arbetsgivare att skapa sunda och säkra arbetsplatser.

• Studenterna får kompetens att driva förändringsarbeten och utvecklingsarbeten inom arbetsmiljöområdet.

• Utbildningen vid KTH är en uppgradering av nedlagda Arbetslivsinstitutets arbets­miljöutbildningar.

• Antagning sker vartannat år.

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen