Het valrörelse - eller arbetsmiljöbrott?

2022-06-16 09:16 Janne Sundling  

En valrörelse kan beskrivas på många sätt. Ett är att den är ett minst månadslångt pågående arbetsmiljöbrott. Kampanjarbetarna är igång från morgon till kväll, utan övertidsersättning i en stökig och stressig miljö med tidsbegränsade anställningar.

I september handlar det om 3 100 av 4 000 politiska jobbchanser. Men valrörelsernas orosanmälningar heter snarare opinionsmätningar, och inget skyddsombud skulle våga sig på ett skyddstopp en vecka före valet när allas nerver är utanpå och valresultatet är det enda som räknas.

För en hel del av valarbetarna är valrörelsen också ett tillfälle att marknadsföra sin egen person inför kommande jobbmöjligheter.

Runt 4 100 personer i Sverige har politiken som sin huvudsakliga sysselsättning eller är anställda direkt av partierna. För mer än 3 000 av dem är valdagen i princip avgörande för om de får behålla jobbet eller inte.

Om de har en hektisk vardag även i vanliga fall blir den än mer intensiv veckorna före ett val. För många blir det en kort eller ingen semester alls.

Det är heller ingen måtta på de krav som ställs på dem som blir extraanställda under valrörelsen. Som när Centerpartiet i Stockholms län i våras sökte en valledare:

”Vi är i behov av en allätare! En som hanterar utbildningar, tar hand om medlemmar, hjälper arbetsgrupper, har övergripande ansvar för att vi vinner valet och ser till att verksamheten funkar. Kort och gott en klippa som klarar lite av allt!”

De som visar framfötterna och ”ger allt” i valrörelsen kan hoppas på kommande jobb. Går det bra för partiet (och för dem själva) kan unga löften hoppas på en framtid som politiska sekreterare i kommuner och regioner eller som politiskt sakkunniga i regeringskansliet.

Men det är inte alltid framtiden är ljus och hoppfull alldeles oavsett valresultat.

Lena hade i sju år arbetat åt den socialdemokratiska arbetarekommunen på sin hemort. Hösten 2014 upplevde hon att det klagades på hur hon skötte arbetet. När hon försökte få till ett möte med sin chef, arbetarekommunens ordförande, blev svaret:

– Jag har inte tid för det är fullt upp med valet.

Lena vände sig till sitt fackförbund Handels som till slut fick till ett möte med chefen.

Där fick hon höra att hon skötte sitt arbete uselt.

Hon fick nog och ville få en överenskommelse om ersättning om hon sa upp sig. Trots fyra förhandlingar kunde de inte enas.

I stället stämde Handels arbetarekommunen inför Arbetsdomstolen för brott mot LAS. Det satte fart på motparten som inte ville riskera att få en fällning mot sig. De kom överens med Lena om ett avgångsvederlag och framförde en formell ursäkt.

Lena själv, som numera är pensionär, vill inte kommentera det som hände.

– Jag vill inte dra i det nu. Det var flera år sedan, säger hon.

Rickard anställdes som valledare för Moderaterna i sin kommun inför valet 2014. Han skulle vara anställd från april till november.

Men M-ordföranden visade ganska snart ett missnöje med hans insatser. Den 14 juli arbetsbefriades han och den 7 augusti sades han upp.

Rickard kopplade in en advokat och stämde det lokala partiorganisationen med krav på 200 000 kronor i utebliven lön. Partiet tillbakavisade det med att han ”grovt åsidosatt sina åligganden”. En muntlig förberedelse skulle hållits i tingsrätten i januari 2015. Men i stället kunde parterna förlikas.

– Vi går inte in på belopp eller vad avtalet säger i övrigt, men vi är båda nöjda med att få det här ur världen, sa Rickard till lokaltidningen då.

Inte heller i dag vill han kommentera tvisten. Han har fortsatta uppdrag men avser att trappa ned på dem i höst.

– Det är ju val i höst och jag vill inte smolka ned bägaren just nu, säger han.

Lojalitet efterfrågas av de flesta arbetsgivare. För politiskt anställda får begreppet ytterligare en dimension, eftersom de allra flesta har fått jobbet för att de delar partiets värderingar. Och de flesta är redan politiskt aktiva.

Men det betyder inte att allt är frid och fröjd.

I månadsskiftet mars-april skrev Aftonbladet flera artiklar om arbetsmiljöproblem på Centerpartiets rikskansli. Flera hade eller skulle sluta, flera hade varit sjukskrivna av orsaker kopplade till en ansträngd arbetssituationen. Arbetsmiljöverket övervägde att göra inspektion på arbetsplatsen efter artiklarna.

Internt i partierna inleds den osäkerhet som valåret innebär oftast ett år före valdagen. Under hösten eller vintern ska partierna ta fram sina listor till de tre valen. Det skapar oro och ofta interna maktkamper, som ganska sällan kommer fram i offentligheten. Vem ska petas? Vem ska lyftas fram? Som upplagt för personstrider.

Det politiska engagemanget i partierna har försvagats under flera decennier, men för dem som följer de interna fighterna om möjliga maktpositioner på valsedlarna kan det förefalla vara en intensiv aktivitet.

Och bara för att några blir valda behöver det inte innebära slut för stridigheter.

Under förra mandatperioden (2014-2018) hade Sverigedemokraterna sju avhopp från sin partigrupp i riksdagen. Men hade samtidigt en M-ledamot, Patric Reslow,  som gick över till SD.

Fyra av SD-avhopparna gick till SD-utbrytarna i Alternativ för Sverige. Tre blev så kallade politiska vildar.

En av dem, Hanna Wigh, hade agerat visselblåsare internt i partiet, men mötts av låg eller ingen vilja att göra något åt missförhållanden.

Det började med att hon polisanmälde Anders Forsberg, en dåvarande riksdagskollega som också var kassör i SD:s partidistrikt. Hon misstänkte att han förskringrat pengar, vilket visade sig stämma. 1,1 miljon ska ha förts över från partikassan till hans bolag. Han avgick som riksdagsledamot 2017 och dömdes senare till ett års fängelse för förskingring.

Efter avslöjandet om kassören polisanmälde Wigh att också att hon utsatts för sexuellt övergrepp av en SD-riksdagskollega i riksdagen. Men förundersökningen lades ned när ”ord stod mot ord”.

Den här mandatperioden har tre ledamöter lämnat sina partigrupper. Emma Carlsson Löfdahl lämnade Liberalerna efter att det 2019 avslöjats att hon tog ut ersättning för övernattningslägenhet i Stockholm, som var hennes makes bostadsrätt. 2021 valde hon att lämna riksdagsplatsen.

Amineh Kakabaveh lämnade själv Vänsterpartiet 2019 efter att dessförinnan hotas av uteslutning från partiet.

Den tredje är Roger Richthoff som valdes för SD redan 2014, och som petades från hösten kommande riksdagslista efter att delat en video som hyllade Rysslands attack mot Ukraina. Han valde själv att lämna partiet och har nu anslutit sig till Alternativ för Sverige.

På riksnivå i partierna jobbar 507 anställda enligt partiernas årsredovisningar 2020. Men under ett valår extraanställer de personal både på riksplanet och lokalt. Noterbart är att när de under våren sökt extrapersonal till sina riksorganisationer är det bara tre partier som anger fackliga kontaktpersoner: Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. För S handlar det om LO-förbundet Handels, för SD och M TCO-förbundet Unionen och för alla tre även Akademikerna.

De som väljs på valdagen den 11 september blir också de yttersta arbetsgivarna i kommuner och regioner. I de flesta kommuner är det kommunen som samtidigt är den största arbetsgivaren, i större kommuner med sjukhus kan regionen vara den näst största.

Enligt regeringspartiet Socialdemokraterna vill man att ”heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden” och man vill ”begränsa delade turer”.

Men i realiteten tycks det inte vara en så partiskiljande fråga.

I kommunernas och regionernas databas Kolada är det 38 kommuner där andelen heltidsanställda är minst 90 procent. Av dem är sjutton styrda av Moderaterna, fjorton av Socialdemokraterna, fem av Centerpartiet, en av Sverigedemokraterna och en av Vänsterpartiet.

I en rapport från SD-finansierade tankesmedjan Oikos 2021 ställde man frågor till kommunerna om delade turer. Enligt Oikos-rapporten fanns det delade turer i 72 procent av de S-styrda kommunerna som besvarade deras kommunenkät.

 

 

 

Janne Sundling

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö