Gräns mot  utnyttjande

2022-03-01 08:56 Calle von Scheele  
Foto: Henrik Isaksson

Papperslösa. En före detta restaurangägare är den första i Sverige som fälls för människoexploatering sedan hans fall prövats av Högsta domstolen.

Det har tagit fyra år för det svenska rättsväsendet att klargöra vad gränsen går för människoexploatering i arbetslivet. Att någon utnyttjas i arbetslivet är inte detsamma som en exploatering av individen.  

För Arbetsmiljöverket ändrar inte domen arbetssätt för deras inspektörer. 

– Vi fortsätter oavsett att vara uppmärksamma på fenomenen vid alla våra kontroller och rapportera till polisen om vi finner misstankar, skriver man i ett uttalande till Arbetarskydd. 

Däremot är man inom på Jämställdhetsmyndigheten mycket nöjd med domen. 

– Den har nog stor betydelse. Polis, åklagare och domstolar som ska driva dessa ärenden får en tydlig signal om att det faktiskt är görligt, säger Mats Paulsson, utredare av prostitution och människohandel på Jämställdhetsmyndigheten och tidigare polis.  

Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet för det samarbetet mot kriminalitet i arbetslivet som nio myndigheter delta i. I förra veckan beslutade regeringen att insatsen skulle permanentas och sju regionala centra ska inrättas i landet där myndigheterna ska placera personal för gemensam brottsbekämpning på området.  

Fallet som Högsta domstolen har avgjort handlar om ett ungt, gift par från Bangladesh, som hösten 2018 kom till Sverige för att studera och arbeta. En restaurangägare i Norrköping erbjöd dem bostad och arbete. De skulle få 100 kronor i timmen, fri kost och logi  

Kvinnan och mannen arbetade långa arbetsdagar, med veckoarbetstider på upp till 69 timmar. Restaurangägaren hade aldrig för avsikt att betala lön utan enbart ge fri kost och logi. Värdet av mannens ersättning har beräknats till 19 kronor i timmen.  

Restaurangägarens beteende innebar bland annat ett ingrepp i makarnas frihet och mänskliga värdighet. Detta förstärks genom restaurangägarens uttalanden om att ha kunde se till att makarna utvisas, skriver Högsta domstolen, men dömer honom enbart till villkorlig dom. 

Agerandet var inte ”så påtaglig integritetskränkning att det är nödvändigt att döma till fängelse” säger Högsta domstolen. 

Det är inte ovanligt att arbetsmiljöinspektörer stöter på fall som liknar beskrivningen i domen. På Arbetsmiljöverkets hemsida finns vittnesmål från deras personal. 

I ett fall träffade inspektören på tre utländska arbetare under en villarenovering. Trots att det var 15 minusgrader ute tvingades byggjobbarna sova i villan. Det fanns ingen toalett, utan de måste använda petflaskor. ”Ägaren var i detta fall medveten om vad som pågick och han förstod inte våra invändningar. Han talade om dessa tre personerna som om de vore hundar,” vittnar inspektören. 

I ett annat fall gäller en buffé-restaurang där de utländska arbetarna bodde i en lägenhet som tillhörde arbetsgivaren. När inspektören besökte bostaden fanns hänglås till dörrarna där personalen sov. De låstes in när de inte jobbade för att inte komma i kontakt med det svenska samhället, och deras pass hade arbetsgivaren beslagtagit. 

Mats Paulsson, Jämställdhetsmyndigheten, hoppas på fler anmälningar efter domen i Högsta domstolen, men ifrågasätter det utdömda straffet.  

– Jag hade önskat att domstolen hade tagit i lite mer. Nu fick vi en villkorlig dom. En sådan avskräcker inte organisatörerna bakom människohandel eller gör det bara i väldigt liten utsträckning, säger han. 

Juristen Erik Sjödin vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, håller med om domens betydelse. Han ser ett tydligt klargörande i det utslag som nu kommit. 

– Lagstiftarna menar att detta ska vara undantagssituationer som är väldigt grava. Det ska vara uppenbart orimliga villkor. Kraven är högt ställda, säger han. 

För en fällande dom ska arbetsgivaren ha utnyttjat någons beroendeställning eller svåra situation och exploaterat individen i arbetet under uppenbart orimliga villkor, understryker Sjödin. 

– Bara dåliga arbetsvillkor är inte tillräckligt för att det ska vara brottsligt. 

Vid bedömningen av människoexploatering ska domstolen utgå från den arbetsrättsliga regleringen och avtalen. Tidigare var det oklart vilka utgångspunkterna skulle vara, men detta klargörs av Högsta domstolens dom.  

– Nu tror jag att det blir lite lättare att avgöra denna fråga med säkerhet eftersom man vet vad man ska utgå ifrån, säger Erik Sjödin. 

Vägen till en fällande dom har inte varit rak. Först fälldes restaurangägaren i tingsrätten för att därpå frias i hovrätten innan Högsta domstolen tog upp fallet och fällde mannen. 

– Domen är väldigt viktig, eftersom den visar att kriminaliseringen av detta beteende har en faktisk betydelse. Den klargör de olika rekvisit som uppställs i lagstiftningen, säger professor Petra Herzfeld Olsson vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. 

 

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö