Förslag om nytt asbestregister

2022-11-30 10:02 Carl von Scheele  
Ilan de Basso (S) föreslår ett EU-register över företag med asbestutbildad personal.

REGISTER. EU utarbetar just nu ett förslag till register av asbest i byggnader, men det räcker inte. Nu kräver den svenska Europaparlamentarikern Ilan De Basso (S) även ett register över personal som är utbildad i asbestshantering.

Förslaget till EU-direktiv om asbest och övriga delar av paketet behöver skärpas. Det konstaterar socialdemokraten Ilan De Basso när Arbetarskydd möter honom i Europaparlamentet under sessionen i Strasbourg härförleden.

Han kommer bland annat föra in ett nytt förslag om ett register över vilka bolag som har personal utbildad i hantering av asbest. Det sker på initiativ av LO och ska finnas vid sidan av registret över asbest i fastigheter.

– Registret tycker jag är högst rimligt, eftersom man arbetar med ämnen som är farliga för människor, säger Ilan De Basso.

Många dör fortfarande av cancer som orsakats av asbestfibrer i luft. Av alla cancerfall som kan kopplas till arbetslivet härrör 78 procent från exponering av asbest, enligt EU.

Men när EU-kommissionen föreslår ett skärpt gränsvärde i revideringen av direktivet om asbest från 2009 är inte det tillräckligt, enligt många ledamöter i Europaparlamentet.

Ilan De Basso hör till dem som vill sänka gränsvärdet till 0,001 fibrer per kvadratcentimeter luft, vilket är hundra gånger strängare gränsvärde än nuvarande siffra.

Med dagens gränsvärde uppkommer 12 cancerfall per 100 000 arbetare som exponeras för cancer. Med EU-kommissionens förslag minskas detta till 12, medan Europaparlamentets skärpning drar ner antalet till omkring ett enda.

I Sverige dör omkring 300 människor i asbestrelaterad cancer varje år.,

Det lär bli strid om hur många cancerfall som kan accepteras, inte minst mot bakgrund av EU:s mål om en asbestfri framtid.

– EU-kommissionen tycker att förslaget till gränsvärde är en viktig positionsförflyttning, men det föreslagna gränsvärdet är för högt och reflekterar inte modern forskning, säger Ilan De Basso.

Vid sidan av diskussionen kring gränsvärdet förbereder man i parlamentet ytterligare ställningstaganden som är mer långtgående än kommissionens olika förslag i frågan, enligt De Basso.

Ett förslag i paketet som blivit högaktuellt är skapandet av ett register över alla byggnader som innehåller asbest. För en och en halv månad sedan lovade kommissionen att komma med förslaget under nästa vår när Sverige är ordförandeland för EU.

Än så länge säger kommissionen mycket lite om hur EU-reglering av registret ska se ut. Man vet därför inte om rättsakten kommer ha formen av ett tvingande direktiv eller en icke bindande rådsrekommendation till medlemsländerna.

Ilian De Basso nöjer sig emellertid inte enbart med fastighetsregistret, utan vill se ett utbildningsregister också.

– De som på kommersiell basis jobbar med denna typ av verksamhet ska ha utbildad personal. Hantering av asbest är väldigt komplicerad.

LO vill i sitt förslag ha register på både nationellt och europeisk nivå.

– Ett register på EU-nivå är logiskt. Utförarbolaget kanske kommer från en annat medlemsland än beställaren.

I Sverige har de flesta saneringsfirmor välutbildad personal, men undantag finns, konstaterar De Basso.

Vårt land saknar också alla former av register. Om en enskild byggnad innehåller asbest är inte allmänt känt.

– I dag ligger ansvaret på fastighetsägaren, som ska kontrollera asbestförekomst inför en renovering, ombyggnation eller rivning.

Det är väldigt svårt att uppskatta om kravet efterlevs, enligt De Basso. Han frågar sig om dessa kontroller alltid sker. Risken är att fastighetsägare struntar i dem av till exempel kostnadsskäl.

– Detta är skäl nog till en skärpning av kraven.

Vid sidan av byggbranschen finns flera andra områden där arbetstagarna möte asbest. När brandmän rycker ut har de ingen aning om ifall den brinnande byggnaden innehåller ämnet. Vid reparation eller demontering av flygplan, fartyg och tåg finns också risk för exponering, liksom vid tunnelgrävning och avfallshantering.

Detta är ytterligare skäl till registren, enligt De Basso.

Svenskt Näringsliv välkomnar ett sänkt gränsvärde, men stannar vid kommissionens förslag och vill inte gå så långt i sänkningen som många i Europaparlamentet och svenska LO.

Organisationen tar också upp att dagens mätinstrument inte fungerar på så låga gränsvärden som EU-kommissionen föreslår. Laboratorier som analyserar dessa luftprover behöver skaffa ny utrustning. Därför vill organisationen se en implementering av direktivet på fyra till fem år i medlemsländernas lagstiftning i stället för den vanliga tvåårsperioden.

Svenskt Näringsliv varnar också för onödiga saneringar och vill inte se en saneringsvåg i Europa. En bättre lösning är att enbart röra i asbest när ett renoveringsbehov av byggnader verkligen finns. Därför är arbetsgivarnas råd till EU att byta ut slogan ”en asbestfri framtid” till ”en asbestsäker framtid”.

                     

 

 

 

Svensk kartläggning

I somras fick Boverket i uppdrag att öka kunskapsnivån vid hantering av asbest, av regeringen. Det är ett led i att förebygga ohälsa vid exponering av ämnet.

Boverket ska enligt uppdraget:

  • kartlägga inom vilka områden kunskap om förekomst och hantering av asbest i byggnader brister,
  • föreslå hur information och kunskap om hur asbest ska hanteras vid byggnadsarbeten kan stärkas för olika målgrupper,
  • ta fram frågor och svar till Boverkets hemsida utifrån den kunskap som finns i dag om risker med asbest och hur asbest ska hanteras vid byggnadsarbeten.

I Sverige är asbest totalförbjudet sedan 1982 och i EU sedan 2005.

Carl von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö