Forskare: Mer kunskap om smitta i luften behövs

2021-09-09 10:35 Calle von Scheele  

Kunskapsläget. Det finns ännu frågor kvar att besvara om hur smittsamt coronaviruset är via luften. Reglerna för arbetsgivare är snåriga och tydligare och gemensamma råd från myndigheterna efterfrågas.

Corona sprids främst genom droppsmitta skriver Arbetsmiljöverket på sin hemsida. Covid-19 räknas inte till de luftburna smittorna, skriver Folkhälsomyndigheten. Internationella myndigheter som WHO går längre och hävdar att smittan även kan spridas vidare på längre avstånd av mycket små luftburna partiklar, aerosoler, som det finns fullt av i inomhusmiljön.  

Forskningsstudier har påvisat smittspridning av coronaviruset genom aerosoler på avstånd över två meter – så som man brukar definiera luftburen smitta. 

ꟷ Ja, viruset kan spridas vidare av aerosoler, men det är en jättesvår fråga hur olika smittvägar bidrar, säger forskaren Malin Alsved vid Lunds universitet. 

Hon forskar på aerosoler och luftburna sjukdomar. Just nu bearbetar hon datamaterialet i en studie av personer som testats positivt för covid-19. Hon har mätt aerosoler i deras utandningsluft när de andades, talade och sjöng. 

Frågan är hur dominerande droppsmittan är. De stora droppar med coronavirus som utsöndras vid nysning faller snabbt till golvet och andra ytor. Därav rekommendationen om avstånd på 1,5 till 2 meter mellan individer. Men aerosoler svävar länge i lufthavet och finns även i utandningsluften från en smittad person. Dessa små partiklar kan bära med sig virus. 

ꟷ Naturligtvis kan en person bli sprejad av stora droppar, men frågan är hur många som hostar eller nyser någon annan rakt i ansiktet. I samma rum som nysningen eller hostattacken sprids också aerosoler som bär på smittan, säger Malin Alsved.  

Vid kartläggning av så kallade superspridare har forskarna kommet fram till att aerosolpartiklarna spelar en roll. 

ꟷ Däremot är det mycket svårt att säga vilken smittväg som dominerar. 

Det finns flera exempel på hur coronasmitta färdats i luften och spridits långt från källan. Ett känt exempel lyfts fram av den Europeiska Smittskyddsmyndigheten, ECDC. Över 40 procent av 200 anställda på ett callcenter i Sydkorea blev smittade.  

Nästan alla smittade satt tillsammans i ett stort rum och det fanns inget samband mellan risken att bli smittad och avståndet till källan. Forskarna konstaterade att den långa vistelsetiden i samma rum som personen med sjukdomen spelade en avgörande roll.  

Malin Alsved menar att luftburen smitta under många år har varit mindre uppmärksammad än till exempel kontaktsmitta och sådana smittvägar.  

ꟷ Min uppfattning är att vi har saknat en hel del kunskaper om smittspridning via luft eller negligerat den mer än vad vi borde ha gjort. Det har ökat spridningen av coronaviruset. 

På svenska arbetsplatser ska man nu manövrera genom de ofta ganska oprecisa rekommendationer som myndigheterna ger. Arbetsmiljön är arbetsgivarnas ansvar, säger Arbetsmiljöverket och det omfattar även effektiv ventilation och ett gott inomhusklimat. Men även fastighetsägaren har ansvar för ventilationen vid uthyrning av lokaler. 

ꟷ Ansvaret är delat. Det kan vara lite knepigt. Arbetsgivaren kan ställa krav på att de ska vara en god arbetsmiljö i de lokaler som hyrs. Kraven faller då över på fastighetsägare, säger Fredrik Haux, en av Arbetsmiljöverkets sakkunniga om ventilation. 

Myndigheten har till och med möjlighet att förbjuda fastighetsägaren att hyra ut lokalerna till en viss verksamhet om ventilationen inte är dimensionerad för den. 

Ett krav från Arbetsmiljöverket är att luften ska vara god redan när arbetstagarna anländer till jobbet. Rekommendationen är att köra ventilationen en timme innan arbetsdagen börjar. Detsamma gäller efter arbetsdagens slut. 

ꟷ Ventilationen är superviktig. Dess uppgift är att föra bort föroreningar och få in frisk luft. Det handlar om bland annat om lukter, virus och bakterier, aerosol, koldioxid, samt kemikalier, säger Fredrik Haux. 

Men dessa regler om god luft under hela arbetsdagen är inte kopplade till pandemin. Myndigheten har inte utfärdat några skärpta riktlinjer för inomhusluften på grund av coronaviruset.  

− Nej. Det här är ett generellt krav oavsett corona-pandemin för att lokalen ska få god luftkvalitet. 

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar körning av ventilationen två timmar före och efter arbetsdagen i sin coronarådgivning. Risken att drabbas är större i dåligt ventilerade rum där infekterade och friska personer vistas tillsammans under lång tid, skriver WHO.  

ꟷ  Om man kör en eller två timmar handlar om riskbedömning. Skillnaden mellan ventilationsanläggningar kan vara stor. En mindre effektiv kan behöva två timmar, medan en annan anläggning kan klara tillräcklig luftväxling på en halvtimme, förklarar Fredrik Haux. 

Även om två timmars körning av ventilationsanläggningen är bättre än en timme behöver det inte minska risken. Vid bra ventilation minskar den längre tiden inte risken, eftersom tillräcklig luftväxling kan vara klar på betydligt kortare tid, konstaterar ventilationsexpert Haux. 

ꟷ Men ventilationen förmår inte ta bort allt ur luften så att inomhusklimatet blir riskfritt. Den minskar risken. Om man vill ha en riskfri miljö behövs mycket högre flöden än vad man normalt har på kontor. 

Generellt sett är ventilationen ”rätt så bra” i svenska arbetslokaler, enligt professor Lars Ekberg på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Han håller med Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten om att en normalt fungerande ventilation inte behöver ställas om på grund av pandemin. 

ꟷ Den behöver inte göras vassare eller fungera på väsentligt högre kapacitet än vad annars brukar anses erforderligt, men det är extra viktigt att anläggningarna fungerar som de ska, säger han. 

Professor Lars Ekberg deltog i gruppen som i januari i år var klar med sin kartläggning av standarden på svensk ventilation åt Boverket. Han har också i en snart årsgammal rapport för Chalmers riktat kritik mot de svenska myndigheternas information om coronaviruset och risker i inomhusmiljöer. 

Det finns skäl att harmonisera råden från myndigheterna. I dag finns substantiella skillnader i råden, skrev Ekberg i skriften. Folkhälsomyndigheten hävdade tidigare att smittan inte kunde vara luftburen, men säger nu att viruset under vissa omständigheter kan spridas i luft. 

ꟷ Det är inte bra om en myndighet säger si och en annan så, som det faktiskt har varit mellan Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. De borde ansträngt sig bättre för att komma fram till en gemensam slutsats. 

Till syvende och sist handlar ventilation i både coronatider och normala förhållanden om att ha ett tillräckligt luftombyte i arbetslokalen för att minska risken att det farliga viruset eller andra skadliga ämnen ska kunna finnas kvar i luften. Det finns en tumregel för detta, konstaterar professor Lars Ekberg. 

ꟷ  Det är ganska lätt att någorlunda avgöra hur ventilationen fungerar. Vi brukar behöva åtminstone 10 liter uteluft per sekund och person. Om vi har det så hålls koldioxid under 1000 miljondelar, ppm. 

Koldioxid är inte farligt för människan. Men hög halt av koldioxid har i över hundra år använts som indikator på dålig luft, eftersom om koldioxiden inte vädras ut finns även föroreningar och farliga ämnen kvar i luften. 

ꟷ Är värdet väsentligt högre bör man se över ventilationen eller dra ner antalet människor som vistas i lokalen. 

Ett luftombyte på 10 liter uteluft per sekund och person motsvarar generellt sett det värde som finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsplatsens utformning. Vid stillasittande arbete ska flödet vara 7 liter per sekund och person plus 0,35 liter per sekund och kvadratmeter, lyder det tekniska kravet. 

Men även med god ventilation bör arbetstagarna tänka sig för vid vistelser i mindre utrymmen som sammanträdesrum. 

− Ja, vi får fortfarande rådet att hålla distans. Om folk sitter nära varandra och någon hostar och nyser finns det inte en ventilation i världen som klarar det. Fysisk distans är en väldigt viktig faktor, säger Lars Ekberg. 

Han har heller inget emot vanlig vädring. När fönstret öppnas på vid gavel sker ett snabbt luftombyte i lokalen och koncentrationen av alla de ämnen som till exempel en person utsöndrar sänks. Det kan vara särskilt viktigt i trånga lokaler. 

Många tror att man inte får vädra i lokaler med mekanisk ventilation, men det är en myt understryker professor Lars Ekberg. 

− För det mesta fungerar ventilationen ändå. Den trycker in ren luft och suger ut använd luft. 

Fakta och råd från expertorganen:

Arbetsmiljöverket: Visst ventilationsflöde nattetid är bra
Smittspridning: 
Corona sprids främst genom droppsmitta. Men verket hänvisar även till att andra anser att smittan kan föras vidare i luften via mycket små droppar, aerosoler. Studier visar att personer blivit smittade på större avstånd än 2 meter. 

Ventilation: Ska fungera väl och uppfylla kraven i verkets föreskrifter. Ventilera minst 1 timme före och efter arbetsdagen. Tiden bör justeras utifrån hur effektivt ventilationen fungerar. Ett visst ventilationsflöde nattetid är bra. Se över ventilationen regelbundet. 

Tekniska krav: Luftflödet ska vara tillräckligt. Uteluft ska tillföras utan att skapa drag eller temperaturproblem. Tilluften ska vara så fri från luftföroreningar som möjligt. Ventilationen ska vara effektiv. 

Vid stillasittande arbete på kontor krävs ett tillflöde av uteluft på minst 7 liter per sekund och person plus minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. I kontorsytor kan det därför krävas totalt ca 15 liter per sekund.  

Små rum: Flera personer i ett litet rum ökar risken för smitta och man kan andas in kollegors utandningsluft. God ventilation viktigt. Små rum kan vara mötesrum, paus- och lunchrum och omklädningsrum. 

Minska smittspridning: Anpassa antal personer till ventilationens kapacitet. Håll avstånd, ofta rekommenderas 2 meter. Ta täta pauser, låt ventilationen vädra ut rummet. Fönstervädra snabbt, ett bra sätt att byta ut luften i rummet. Arbeta i mindre grupper. 

Ansvar för ventilationen: Ytterst är det arbetsgivarens ansvar. Hyresvärdar och fastighetsägare har också ett ansvar. Om fastighetsägaren saknar möjligheter att ge en god arbetsmiljö kan verket förbjuda uthyrning till viss verksamhet.
Källa: Arbetsmiljöverket.

 

FHM: Ha rutiner för skötsel av ventilationen
Smittspridning: Covid-19 räknas inte till de luftburna infektionerna, även om det finns risk att sjukdomen sprids i luft vid särskilda omständigheter.

Ventilation: I nuläget finns inget som tyder på att ventilationssystem kan sprida smitta, däremot kan vistelse i små utrymmen med bristfällig ventilation öka risken för smitta. Ventilationens luftväxling ska vara dimensionerad efter antalet personer i lokalen. Enligt miljöbalken ska både fastighetsägaren och arbetsgivaren regelbundet utföra egenkontroll och ha rutiner för skötsel av ventilationen, men behöver inte utföras i tätare intervaller på grund av covid-19. 

Vädring: Fönstervädring är en enkel åtgärd för att öka luftombytet i ett rum, men vilken effekt det har på smittspridningen är oklart.
Källa: Folkhälsomyndigheten.

 

WHO: Kör ventilationen två timmar före och efter lokalanvändning
Smittspridning:
 WHO utesluter inte att covid-19 kan spridas via mycket små luftpartiklar, aerosoler, i dåligt ventilerade rum. Viruset sprids från en infekterad persons mun eller näsa i små droppartiklar när personen hostar, nyser, sjunger, andas tungt eller talar. Storleken på partiklarna är från andningsdroppar till små aerosoler.

Ventilation: Ventilationssystemet ska köras i två timmar före och efter lokalen används. WHO anger en lägsta ventilationshastighet på 10 liter per sekund och person, motsvarar ungefär AV:s rekommendation om 7 liter per sekund och per person plus 0,35 liter per kvadratmeter. 

Ett välkonstruerat, bra underhållet och ordentligt kört ventilationssystem kan reducera risken att covid-19 sprids i inomhusutrymmen. Koncentrationen av potentiellt smittbärande aerosoler späds ut genom ventilation med uteluft eller filtrering och desinfektion av återcirkulerande luft.  

Andra åtgärder: Enbart ventilation, även om den är korrekt installerad och skött, är otillräckligt som riskminimering. WHO rekommenderar också användning av ansiktsmask, handhygien, distanshållning med mera.
Källa: Världshälsoorganisationen.

 

REVA: Undvik rum med trängsel eller dålig ventilation
WHO bygger en stor del av sin rådgivning på underlag från Reva.

Smittspridning: Bevis finns på luftburen smitta av coronaviruset och smitta på längre distanser via aerosoler. Reva ser tre dominanta smittvägar:  

  • Kombination av stora droppar och aerosoler vid avstånd på mindre än två meter mellan människor beroende på bland annat nysningar, hostningar, andning och tal. 
  • Smitta via aerosoler på längre avstånd. 
  • Smitta från handkontakt och ytor. 

Ventilation: Den ska köras med normal hastighet två timmar före och efter arbetsdagen. Den ska vara i gång varje dag i veckan, dygnet runt, men kan köras på lägre hastighet när personer inte vistas i byggnaden. Undvik återanvändning av luft i ventilationen och ställ om sådana system till 100 procent uteluft. I små rum ökar risken för smitta även med bra ventilation.  

Vädring: Det generella rådet är att undvika rum med trängsel eller dålig ventilation. I lokaler utan mekanisk ventilation bör man fönstervädra mer än normalt. Öppna fönstret 15 minuter vid ankomst. Även när ventilation finns kan fönstervädring användas för ett snabbt luftbyte.Källa: Europeisk federation för ventilationsexperter, Reva. 

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Arbetsmiljö