Forskare: Begränsa antalet utförare av hemtjänst

2021-03-12 09:11  

En tredjedel av hemtjänstpersonalen anser att tiden inte räcker till för de uppgifter brukarna har beviljats. Nu rekommenderar forskare i en ny rapport att hemtjänsten organiseras om. 

Färre utförare, högre bemanning, ett rättvisare system för ersättning och mer korrekta biståndsbedömningar. Detta skulle minska stressen och den arbetsrelaterade ohälsan hos hemtjänstpersonalen, enligt forskarna bakom slutrapporten Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden som blev klar i höstas. Rapporten är finansierad av partsägda Afa Försäkring och är en undersökning av hemtjänstpersonal i Stockholm mellan åren 2017 och 2019. 

Mer än var tredje av de 665 deltagarna i undersökningen ansåg att det sällan eller aldrig fanns tid att ge den hjälp som brukaren hade beviljats. Närmare två tredjedelar uppgav att de inte hann med sina arbetsuppgifter under kringtiden, alltså tiden som inte ägnas åt brukare, och att de inte hann förflytta sig mellan brukarna utan att känna stress.  

Vid en uppföljande enkät ett år senare var framför allt stressen vid förflyttning och under kringtid förknippad med ohälsa och ökad sjukskrivning.  

– Det svåraste för dem som deltagit i undersökningen är tidsbristen. De har samtidigt hög arbetstillfredsställelse – de finner en glädje i att hjälpa brukarna, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi, verksam vid både Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan och som lett studien. 

Av deltagarna i undersökningen har 86 procent uppgivit att de var nöjda med sitt arbete, vilket kan jämföras med ett snitt på 52 procent i andra näringsgrenar. Samtidigt har deltagarna skattat sig själva lägst av alla jämförda yrkesgrupper – barnskötare, socialsekreterare, snickare bland andra – vad gäller fysisk och psykisk arbetsförmåga.  Deltagarna har också skattat sig lägst av alla jämförda yrkesgrupper vad gäller möjligheten att kunna arbeta kvar inom yrket, sett till hälsan, efter de närmaste två åren. 

I rapporten finns också förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra arbetsförhållandena. Det handlar om allt från ändringar i ersättningssystemet och ökat organisatoriskt och psykosocialt stöd till personalen, till förändringar som att begränsa antalet utförare av hemtjänst. Förslagen bygger på resultat från studien och tidigare forskning och har förankrats hos företrädare för verksamheterna.

– Vi vill ge förslag som sedan går att använda, förklarar Mikael Forsman.

Ingela Målqvist, forskningsassistent vid Centrum för miljö- och arbetsmiljömedicin i Stockholm har arbetat med studien och hållit i träffarna med företrädare för bland andra arbetsmarknadens parter i form av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, Vårdföretagarna och Kommunal. Arbetsmiljöverket har också deltagit liksom Äldrecentrum i Stockholms län samt Vård- och omsorgscollege. 

ꟷ Jag blev förvånad. Jag trodde att förslagen skulle bli mer ifrågasatta. Vi kan ju inte säkra bevis för att hur kommunen styr hemtjänsten får konsekvenser för personalens arbetsförhållanden, säger Ingela Målqvist. 

Hon påpekar att förslagen försöker ta ett helhetsgrepp och kopplar ihop kommunal styrning, effektivitet, arbetsförhållanden och omsorgskvalitet och att det är nytt.  

ꟷ Vi vill att man ska ta in arbetsförhållandena som en aspekt i verksamhetsstyrningen. Det vill vi lyfta. Personalens förutsättningar att utföra ett bra arbete hos alla utförare ska vara en del av den  centrala kvalitetssäkringen. Vi försöker motivera varför det är viktigt.  

Nu arbetar Ingela Målqvist med att föra ut resultaten från studien till beslutsfattare och verksamheter inom hemtjänsten. Sex rapporter är på gång under våren från Centrum för miljö- och arbetsmiljömedicin i Stockholm.  En del i det är att presentera åtgärderna och förklara resonemangen bakom förslagen. Förslagen är också förankrade ute i verksamheterna.  

ꟷ  Vi har utgått från intervjuer med enhetschefer och tidigare forskning vid utformandet av förslagen. Vi frågade vad som är hinder för att ge personal goda arbetsförhållanden och samtliga tog främst upp strukturella hinder utifrån kommunernas styrning, tillägger hon. 

Mikael Forsman hoppas att någon kommun vill arbeta enligt förslagen och att han ska få tid och pengar att se vad det få för effekter.

Bakgrunden till undersökningen är att 136 000 undersköterskor och vårdbiträden kommer att behöva rekryteras fram till 2026. Sveriges kommuner och regioner hoppas samtidigt att fler inom äldreomsorgen ska arbeta två år efter ålderspensionen infallit, för närvarande alltså till 67 år.  

Utan att ge sig in på hur finansieringen av hemtjänsten bör se ut i framtiden för att göra den mer attraktiv och mer hållbar för personalen, påpekar Mikael Forsman att de långa sjukskrivningarna är kostsamma. Pengar finns att spara på en bättre arbetsmiljö. 

– Det går också att arbeta smartare inom ramarna för den finansiering som finns. Vi säger inte att vi bara ska ha en utförare, men vi behöver minska antalet. I Stockholm stad finns omkring 100 utförare. Det orsakar långa resvägar och höga kostnader för administrationen och omfattande uppföljningar av kvaliteten. 

Mikael Forsman påpekar att en sådan struktur inte heller uppmuntrar till dialog mellan beställare och utförare, och att systemet för ersättning slår orättvist.  

– Idag ersätts dubbelbemanning med fem minuter. En person ska alltså åka till brukaren, komma ur ytterkläderna, hälsa på brukaren, hjälpa till med uppgiften och vara ute ur lägenheten igen – på fem minuter. Detta är ett av exemplen på när vi vill att en rimlig ersättning säkras. 

Helena Henningson på SKR, som bland annat arbetar med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen, påpekar att det inte är givet hur kommuner organiserar hemtjänsten. Lagen om valfrihet, LOV, är en frivillig lag för kommunerna som används främst i större kommuner och i kommuner i storstadsområden, och att undersökningen har utförts i ett antal Stockholmskommuner.

– Vi kommer inte att förespråka rekommendationerna, det gör vi ytterst sällan på grund av det kommunala självstyret. Men det är troligt att vi kan bidra till att sprida rapporten, säger hon.

Ifråga om ersättningsmodellerna uppfattar Helena Henningson att det redan finns en diskussion inom SKR om hur ersättningsmodeller kan utvecklas för att uppnå kvalitet i omsorgen. 

– Vi står inför stora utmaningar och vi har all anledning att fundera över omställning. Rapporten är ett inslag i det arbetet. Vi kommer att se efter vad i den vi kan ta med oss. 

 8 förslag för bättre arbetsförhållanden i hemtjänsten

Förslagen bygger på den nya studien och tidigare forskning. De har stämts av med arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket. 

1. Ersättningssystemet behöver möjliggöra tillräcklig bemanning i förhållande till arbetsuppgifterna.  

2. Extra ersättning behövs vid hög omsorgstyngd som exempelvis brukare med minst fyra besök per dag, brukare med särskilda behov som demens eller annan psykisk ohälsa. 

3. Extra ersättning behövs för den utförare som täcker ett stort geografiskt område, även om det inte är landsbygd.  

4. Ersättning behövs för akut avbokade besök. 

5. Skapa förutsättningar för mångsidigt förebyggande arbete vad gäller den fysiska arbetsmiljön.  

6. Öka det organisatoriska och psykosociala stödet till personalen.  

7. Se till att biståndsbedömning och verklighet överensstämmer.  

8. Omfördela resurser – begränsa antalet utförare.  

Källa: Rapporten Hemtjänstpersonalens arbetsförhållanden – identifiering av hälsoriskfaktorer samt åtgärdsförslag, finansierad av partsägda Afa-försäkring.

Karin Nilsson

Marika Sivertsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö