Fler måste bevisa sin sjukdom från dag ett

2013-09-22 23:00 Elinor Torp  

Det har blivit lättare att kräva intyg redan första dagen vid sjukdom. Ännu är rättsfallen få, visar Arbetarskydds genomgång. Men mellan arbetsmarknadens parter är oenigheten total om nyttan att behöva bevisa sin sjukdom.

Enligt sjuklönelagen var det möjligt att träffa avtal om läkarintyg redan från första dagen. Det framgick av en dom i AD (88/1995). Att det krävdes kollektivavtal innebar att arbetsgivaren inte ensidigt kunde besluta om förstadagsintyg. Det kunde däremot Försäkringskassan, självmant eller på arbetsgivarens begäran. Så fungerade det förut.

Så fungerar det inte i dag. Arbetsgivare behöver inte längre gå via Försäkringskassan utan kan på eget bevåg kräva läkarintyg från första dagen. Det i sig är lagligt. Först om någon nekas sjuklön kan kravet prövas juridiskt. Men juristen Dan Holke tror att de flesta struntar i att bråka och fixar intyget.

– Fackförbunden har varit väldigt kritiska till att arbetsgivare fått den här möjligheten att själva bestämma. Det har blivit en maktförskjutning till arbetsgivarens fördel, säger chefen för LO-TCO Rättsskydd.

Lagen ändrades 2008. Arbets­givarna var nöjda, ett sätt att minska korttidsfrånvaron.

– Rimligtvis bör fler arbetsgivare kräva förstadagsintyg nu än före lagändringen, men vi har inga uppgifter om antalet. Fördelen är att arbetsgivare snabbt kan ta ställning till behov av rehabilitering eller arbetsplatsanpassning. Genom en sådan kontroll kan också missbruk av rätten till sjuklön stävjas, säger Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Fem år efter lagändringen finns en knapp handfull rättsfall. De senaste domarna i AD och tingsrätten gör klart att det behövs särskilda skäl för att arbetsgivaren ska kunna kräva förstadagsintyg.

Restaurangen som vägrade betala ut sjuklön till en 22-årig kvinna för att hon inte visade läkarintyg gjorde därför fel. En receptionist på en advokatbyrå behövde inte heller ha intyg för sin sjuke son när hon vabbade.

Arbetsgivare kan inte kräva förstadagsintyg av alla. Däremot har det genom lagändringen blivit betydligt lättare. Sedan Försäkringskassan kopplats bort bestämmer arbetsgivarna själva vilka som måste bevisa sin sjukdom.

– Och det blir en väldig belastning på sjukvården helt i onödan om människor ska springa till läkare så fort de är förkylda, säger arbetsrättsexperten Dan Holke.

Särskilda skäl krävs

Förstadagsintyg

  • Begäran om förstadagsintyg (att den anställda ska visa läkarintyg från första sjukdomsdagen) gäller i högst ett år.
  • Vem som ska betala för intyget framgår inte.
  • Lagen ändrades 1 januari 2008.
  • Arbetsgivare får nu själva begära förstadagsintyg i rehab- eller kontrollsyfte. Tidigare var de tvungna att vända sig till Försäkringskassan för beslut. Kravet på läkarintyg från första sjukdagen kunde också regleras i kollektivavtal.

10 a § Sjuklönelagen: En arbetsgivare får, om det finns särskilda skäl, begära att arbetstagaren genom intyg av läkare eller tandläkare styrker nedsättningen av arbetsförmågan från och med en tidigare dag i sjukperioden eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivarens begäran skall vara skriftlig.

Aktuella fall: En arbetstagare vann och en förlorade i tingsrätten

  • Restaurang förlorade mot 22-åring

När den provanställda 22-åringen jobbade sina sista dagar på en restaurang i Göteborg blev hon sjuk. Hon ringde och sjukanmälde sig. Då krävde arbetsgivaren ett läkar­intyg som styrkte att hon talade sanning. Hon lämnade aldrig in något intyg och sjuklön betalades inte ut. 22-åringen gick till domstol, som gav henne rätt. Det fanns varken särskilda skäl eller någon skriftlig begäran från arbetsgivaren om förstadagsintyg.

Göteborgs tingsrätt, 24 juli 2012, mål nr FT 12530-11

  

  • Tandsköterska vägrade – förlorade jobbet

Folktandvården sa upp en tandsköterska som vägrade medverka i en rehabiliteringsutredning genom att maska läkarintyg och kalla arbetsuppgifter meningslösa. Tandsköterskan som hade jobbat länge på arbetsplatsen fick reumatism och sjukskrevs i två år.

När hon kom tillbaka var det på deltid och i en annan tjänst. 2011 drabbades hon av hälsporre och var hemma en månad. Då tog arbetsgivaren initiativ till en ny rehabutredning. Men bägge parter kom överens om att det inte behövdes. Inte förrän tandsköterskan, som nu jobbade som kanslist, började få hög korttidsfrånvaro kom önskemål från arbetsgivaren om ytterligare en rehabutredning.

Tandsköterskan ville inte delta och framför allt inte skriva under kravet om förstadagsintyg. Det slutade med att hon sades upp. Arbetsdomstolen gav arbetsgivaren rätt. Folktandvården fick kräva förstadagsintyg av henne.

Vänersborgs tingsrätt, 31 maj 2013, mål nr T 712-12

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö