Fler dör av asbest än i jobbolyckor

2017-06-19 00:00 Torbjörn Svensson  
Makrofager försöker oskadliggöra en asbestfiber i lungvävnad, något som i praktiken är omöjligt. Fibern är så vass att den punkterar makrofagerna som då dör och sprider sitt innehåll i lungvävnaden. Foto: SPL/IBL Bildbyrå

Varför dör så många av asbest, trots att ämnet varit förbjudet att använda i decennier? Det ska arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet ta reda på nu.

Det är framför allt i yrken inom byggbranschen som det finns risk att bli utsatt för asbestdamm. Asbestmaterial är förbjudet vid nybyggnation, men finns fortfarande kvar i äldre byggnader. Arbetsmiljöverket beräknar att det finns hundra­tusentals ton asbest inbyggt i fastig­heter från 1950–1970-talet: i ventilationsanläggningar, isoleringsmaterial, golvplattor, kakelfix, fönsterkitt, fogmassa och vattenrör. När dessa byggnader nu renoveras riskerar snickare, rörmokare, elektriker, golvläggare, målare, murare och takläggare att utsättas för asbest. Även städpersonal och fastighets­skötare. Därför är det fortfarande viktigt att vara uppmärksam på förekomst av asbest och att saneringen utförs på rätt sätt, innan hantverkarna börjar sitt arbete.

Asbest är ett fiberformigt mineral som har brandskyddande egenskaper och är ljud- och värmeisolerande.

När man river i asbest frigörs små vassa, tunna fibrer, som kan sväva fritt i luften under lång tid. Om man andas in dessa fibrer kan man drabbas olika typer av lungsjukdomar.

Den allvarligaste sjukdomen är mesoteliom, cancer i lungsäck och bukhinna. Den kan ta 30–50 år att utveckla och har hittills haft hundraprocentig dödlighet, även om prognosen förbättrats under senare år. Men trots att asbest förbjöds 1976 och totalförbjöds 1982 fortsätter antalet insjuknade i mesoteliom att ligga kvar på samma höga nivå, över 100 fall per år. 2013 avled 137 personer i mesoteliom, enligt Socialstyrelsens cancerregister. Det är långt många fler än de 48 personer som dog i arbetsplatsolyckor samma år.

Asbestexponering har hittills främst förekommit i mansdominerande yrken. Men undersökningar visar att 18 procent av dem som fått mesoteliom är kvinnor. Och många av dem som insjuknat är i 50-årsåldern.

– Vi trodde att antalet mesoteliom-fall skulle minska med tiden, men det har de inte gjort. Därför har vi startat ett nytt forskningsprojekt för att ta reda på om de som fått mesoteliom blivit utsatta för någon dold exponering, säger projektledaren Ann-Beth Antonsson, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet startade 2016 och ska pågå i tre år. Det finansieras av AFA Försäkring med 830 000 kronor. Lisa Schmidt och Bo Sahlberg, arbetsmiljöforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, kommer att intervjua 20–30 personer som drabbats av mesoteliom.

– Vi kommer att ställa frågor om vad de varit med om i livet. Var de kan ha kommit i kontakt med asbest. Om någon anhörig jobbat med det eller om de haft något fritidsintresse som lett till sjukdomen. Det behöver ju inte alltid bero på arbetet, säger Lisa Schmidt.

Forskarna söker kontakt med personer som insjuknat i mesoteliom via lungmedicinska kliniker och AFA Försäkring.

Men man kan även drabbas av andra sjuk­domar på grund av asbestexponering, visar forskning som gjorts på Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Förutom mesoteliom kan man få asbestdammlunga (asbestos), asbestpleurit (vatten i lungsäcken), Kol (kronisk obstruktiv lungsjukdom), plack (förtjockningar av lungsäcken), lungcancer och tjocktarmscancer.

Risken att få lungcancer ökar om man är rökare.

De vanligaste formerna av asbest är vit asbest (krysotil), brun asbest (amosit) och blå asbest (krokidolit). Av dessa anses blå asbest vara farligast.

Torbjörn Svensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer