Döden på jobbet: Straffen behöver skärpas

2015-03-16 05:00 Ann Norrby  

DÖDEN PÅ JOBBET. Fyra av tio arbetsgivare frias när en anställd dör på jobbet. Det visar Arbetarskydds granskning av 33 dödsolyckor.<br/>– Många gånger blir vi förvånade över att det inte ställs högre krav på en arbetsgivare, säger Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman.

Arbetarskydd har gått igenom alla domar efter dödsolyckor de senaste fem åren, 2010–2014. 35 personer dog i de 33 olyckorna.

Anna Middelman påpekar att attityden mot dem som begår arbetsmiljöbrott är annorlunda än mot traditionell brottslighet. Det kan vara en förklaring till att straffvärdet för arbetsmiljöbrott är relativt lågt, tror hon.

– Det ska ställas högre krav på en arbetsgivare än på gemene man. Jag tycker att straffvärdet behöver skärpas för arbetsmiljöbrotten, säger Arbetsmiljöverkets chefsjurist.

Så fort som möjligt efter att en olycka har skett på en arbetsplats ska polisen börja sin utredning av vad som har hänt. Arbetsmiljöverket ska underrättas och också komma till arbetsplatsen för att starta sin utredning. Därefter ska verkets inspektörer bestämma om olyckan kan bero på brister som motiverar en åtals­anmälan.

– Vi kan visa vad som är gjort och inte, orsaker. Men det är inte vår sak att bedöma om någon är skyldig, säger Anna Middelman.

Åtalsanmälningarna bedöms av de speciella arbetsmiljöåklagarna. Åklagarna avgör om de ska inleda en förundersökning som kan leda till åtal. Förundersökningen kan också läggas ner.

– Vi kan bara åtala om vi förväntar oss en fällande dom, säger ­arbetsmiljöåklagare Lotten Loberg.

I endast tio procent av arbetsplatsolyckorna som slutade med dödsfall bedömdes ansvaret i domstol.

En förklaring till att inte fler blir dömda för dödsolyckorna på arbetsplatserna kan vara att åklagaren ska bevisa ett orsakssamband mellan brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och skadan.

– Dessutom ska det vara utrett att den som hade skyddsansvar för arbetsmiljön haft anledning att beakta risken för skada, säger ­Lotten Loberg.

Ytterst sällan bedöms arbetsmiljöbrott som grova. Östersunds tingsrätt ansåg dock förra året att både socialchefens och enhetschefens brott var grova när det gäller de arbetsrättsliga åtgärderna i domen efter en socialsekreterares självmord.

Nu i mars har hovrätten för övre Norrland ändrat utfallet. Fallet finns inte med i de 33 domarna som är underlag för statistiken här, eftersom domen kom 2015.

3 miljoner högsta boten

• Totalt bedömdes 33 dödsolyckor de fem åren 2010–2014.

• 20 arbetsgivare fälldes av domstolarna och 13 friades.

• De personer som dömdes för vållande till annans död fick samtliga villkorliga domar och deras straff varierade mellan 50 och 125 dagsböter.

• De fällda företagen fick betala mellan 400 000 och 3 000 000 kronor i företagsbot.

• Den äldsta olyckan som bedömdes hände 2006 och som mest tog det fem år mellan olyckan och domen.

9 av 10 fall når aldrig domstol

Bedömda och anmälda dödsolyckor:

• Under åren 2006–2012 anmäldes sammanlagt 363 dödsolyckor till Arbetsmiljöverket.

• Under samma period bedömde domstolarna orsakssambandet mellan brister i arbetsmiljön och dödsfallen i 33 av olyckorna.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen