Brandman uppsagd efter hjärtattack

2017-08-14 00:00 Lena Gunnars  
Ingemar Rödin, överläkare och handläggare på Arbetsmiljöverket, berättar att det finns fall där anställda på kontor gått igenom tjänstbarhetsbedömningar, trots att det inte ska göras sådana för den typen av arbetsuppgifter. Foto: Jörgen Appelgren

Tjänstbarhetsintyg kan få stora konsekvenser. Därför ska bedömningarna inte göras för lättvindigt, enligt Ingemar Rödin, överläkare och handläggare på Arbetsmiljö­verket.I ett uppmärksammat mål i Arbetsdomstolen blev en brandman som drabbades av en hjärtinfarkt uppsagd sedan han i sitt tjänstbarhetsintyg bedömts olämplig för rökdykning.

Ingemar Rödin får ta emot många samtal från både arbetsgivare och läkare som har frågor om tjänstbarhetsbedömningar och intyg. Läkarna vill ofta ha någon att bolla med om specifika fall, även om Ingemar Rödin aldrig kan göra bedömningar åt dem.

– Det är ett stort ingrepp i en individs frihet om han eller hon inte får arbeta vidare med någon arbetsuppgift. Å andra sidan är de här reglerna till för att skydda arbetstagarna, säger han.

Nyligen kom en dom i Arbetsdomstolen om en brandman som fick en hjärtinfarkt och därefter blev uppsagd. Företagsläkaren hade skrivit ett tjänstbarhetsintyg som innebar att han inte längre fick rök- och kemdyka. Att kunna göra det var ett krav för anställningen som brandman. Därför kunde den hjärtinfarktdrabbade mannen inte längre jobba kvar, ansåg hans arbetsgivare som inte heller anpassade hans arbetsuppgifter så att han kunde behålla jobbet. Men historien slutade inte där.

Brandmannens fackförbund Kommunal drev fallet vidare till Arbetsdomstolen och ville få uppsägningen ogiltigförklarad. Arbetsgivaren vann målet. Men Kommunal och brandmannen menar att det finns brister i hur den medicinska kontrollen som föregick tjänstbarhets­in­tyget gick till.

Under förhandlingarna i AD framhöll Kommunals ombud att intyget utfärdades utan att undersökningen omfattat vare sig bestämning av den fysiska arbetsförmågan eller arbetsprov med EKG-registrering. Det är i strid med Arbetsmiljöverkets föreskrifter, enligt Kommunal.

I domen avfärdar Arbetsdomstolen det argumentet: ”Föreskrifterna kan inte tolkas så att den som vid undersökningen redan bedömts som för sjuk för rök- och kemdykning ska utsättas för testerna.” De innebär bland annat maximal arbetsbelastning. Ingemar Rödin har inte läst hela domen och vill inte uttala sig om den specifikt.

– Men generellt är hjärtinfarkt, med väldigt få undantag, ett tecken på en underliggande hjärt-kärlsjukdom. Anledningen till att man kräver tjänstbarhetsintyg är att rök- och kemdykning är ett väldigt hårt, fysiskt ansträngande arbete. Det innebär en väldigt stor risk om det skulle hända dig någonting när du är inne i en brinnande byggnad.

Rökdykningsförbud rekommenderas också i Räddningsverkets hälsokrav som gäller för rök- och kemdykning efter en hjärtinfarkt. Inte mycket har ändrats på området sedan de rekommendationerna kom 1997. De används fortfarande som en vägledning vid tjänstbarhetsbedömningar. Men det är bara ett fåtal arbetssituationer som kräver tjänstbarhetsintyg. Det gäller mycket fysiskt krävande arbetsuppgifter. Dit räknas rök- och kemdykning, dykning och arbete på hög höjd i master och stolpar. Även personer som arbetar med vissa av de så kallade härdplasterna – kvarts, asbest och vissa andra typer av ämnen – måste genomgå tjänstbarhetsbedömningar.

Förutom hjärtinfarkt är även exempelvis insulinbehandlad diabetes och epilepsi hindrande vid arbeten som innebär stor fysisk påfrestning.

– När det gäller arbete med asbest finns ett EU-direktiv om att hälsokontroller ska utföras, säger Ingemar Rödin.

Många arbetsgivare har svårt att bedöma när en anställd är exponerad för ett visst ämne. Ibland exponeras en arbetstagare så lite att det saknar betydelse.

Det finns fall där arbetsgivare låtit anställda som till exempel jobbar på kontor gå igenom sådana tjänstbarhetsbedömningar, yrken där det inte ska göras någon sådan. Det är en inte helt ovanlig situation, enligt Ingemar Rödin.

– Problemet är att dagens regler kan tolkas som om man omfattas även då. Men där ska vi ändra formuleringarna.

Ingemar Rödin arbetar just nu med att revidera reglerna så att de ska bli tydligare och enklare att förstå. Generellt tycker han dock att arbetsgivarna vet när tjänstbarhetsbedömningar ska göras.

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivare använda sig av företagsvård eller motsvarande i fall där de inte har kompetens att göra risk­bedömningarna själva.

Ibland uppstår det ett tryck från arbets­tagarhåll att även de vill göra de medicinska kontroller som andra personalgrupper på en arbetsplats fått göra.

– De är nog inte riktigt insatta i vad undersökningen går ut på, att den kan leda till att de blir av med sina arbetsuppgifter om det ingår en tjänstbarhetsbedömning i den, säger Ingemar Rödin.

Arbetsgivare riskerar sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket om de låter någon arbeta utan att han eller hon har godkänts i obligatoriska medicinska kontroller.

Detta är en tjänstbarhetsbedömning

”Läkares bedömning om den undersöktes hälsotillstånd tillåter att han eller hon får sysselsättas med de arbetsuppgifter som den medicinska kontrollen avser.”

Källa: Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (AFS 2005: 6)

Arbetsuppgifter som kräver tjänstbarhetsintyg

• Rök- och kem­dykning

• Höjdarbete i master och stolpar.

• Dykeriarbete.

• Arbete med vissa allergiframkallande kemiska produkter (härdplaster).

• Arbete med fibrosframkallande damm (asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer).

• Arbete med bly och kadmium.

Källa: AFS 2015:3

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen