Bättre ergonomi för anställd ger bättre produkter

2014-03-03 15:23 Elisabeth Vene  

”De flesta ergonomiska åtgärder lönar sig”, säger professor Jörgen Eklund på KTH, Kungliga Tekniska högskolan. Nu ska forskarna på KTH tillverka ett instrument åt företag som vill analysera sina belastningsrisker.

Ergonomiforskarna jagar skadliga arbetsställningar, dåliga verktyg och usla arbetsorganisationer. Tänker ut alternativa metoder att göra arbetet på, jämför och kollar om det blev bättre.

– Det blir det nästan alltid. Skulle produktiviteten inte öka så blir i alla fall kvaliteten bättre, säger Jörgen Eklund, professor på KTH:s enhet för ergonomi.

Ergonomiforskaren Linda Rose säger att hon tidigare trodde att man måste göra en avvägning mellan å ena sidan produktivitet, å andra sidan hälsa, säkerhet och välbefinnande på jobbet.

– Men så fick hon se en nederländsk-kanadensisk studie som helt klart visar att om det blir bättre för människan så blir det avsevärt bättre för produktionen. Liksom att det som är sämre för människan även är det för själva systemet, säger Linda Rose.

Paul Yeow, institutionens gästforskare från Malaysia, säger att han har ytterligare femtio studier som visar hur lönsamt det är att investera i metoder och produkter som gynnar medarbetarna.

– Det är en investering snarare än en kostnad. Det behövs en ändring av sättet att tänka inom industrin, säger Paul Yeow.

KTH-forskarna vill utveckla en modell för arbetsmiljö och ekonomi där det går att se hela bilden. Lönar det sig att investera i dubbelt så dyra svetsar, som i ett av Paul Yeows exempel? Amerikanska biltillverkaren GM har visat stort intresse för projektet, som forskarna nu letar samarbetspartner till.

Uppslagen till forskningsstudierna kan komma från olika håll. Det kan vara beställningar från företag eller facket, ofta är det medarbetarnas hälsa, alltså sjuktalen, det handlar om.

Resultaten leder inte nödvändigtvis till nya produkter.

– Det måste också finnas en marknad för produkterna, säger Jörgen Eklund, som själv hade sin uppfinning av ett svetsvisir i byrålådan i tio år, innan marknaden var mogen.

4 exempel på att god ergonomi lönar sig

Byggarna

I stället för standarden 120 cm breda gipsskivor provade man 90 cm. Trots att man måste skruva och spackla mycket mer gick det snabbare och var snällare mot ryggarna samt billigare än det identiska byggarbetet som gjordes med de tyngre gipsskivorna.

 

Svetsarna

De var tröttare än någon annan yrkesgrupp. Det visade sig bero på att de andades in sin egen koldioxidmättade utandningsluft innanför visiret. Jörgen Eklunds uppfinning leder bort utandningsluften. Glaset mörknar automatiskt när svetslågan tänds och vice versa, så svetsaren har full kontroll över svetsen hela tiden, vilket höjer kvaliteten. Svetsvisiret kostar tio gånger mer, ändå blir det billigare totalt sett och svetsaren slipper många av de påfrestande nickrörelserna.

 

Styckarna

Det försvinner mycket i spill om man jobbar jättefort, kanske 10 procent. När det blev för snärjigt på den franska ankfabriken, anställde man fler och sänkte takten från 51 till 42 ankor per timme. Resultatet blev mycket mer kött från varje anka, vilket mer än täckte kostnaderna för att nyanställda. Samma i gåsfabriken. De ytterligare 5 grammen dyrbar gåslever man fick ut per gås lönade sig, trots en 40-procentig minskning av arbetstakten.

 

Stålarbetarna

Rengöringen av de jättelika skänkarna var det hårdast jobbet på SSAB:s stålfabrik. De var 200–400 grader heta och svåråtkomliga. Arbetet var extremt viktigt för kvaliteten på stålet, som förbättrades dramatiskt sedan man totalt förändrade sättet att arbeta, både fysiskt och organisatoriskt. Sjukfrånvaron, som hade varit högst i gruppen, sjönk till under medelvärdet på fabriken. Största vinsten var alla miljoner man sparade på att antalet stopp minskade drastiskt. 59 procent av de ekonomiska vinsterna var på grund av bättre kvalitet, 39 procent på grund av bättre produktivitet och 2 procent var lägre direkta sjukfrånvarokostnader.

Elisabeth Vene

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen