”Bara när frågorna kommer upp på bordet kan vi ta tag i dem”

2017-12-04 00:00 Lena Gunnars  

MANSDOMINERAT. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier och Byggnads är överens. Machokulturen måste stoppas.– För oss och våra medlemmar är det affärskritiskt, säger Elin Kebert, projektledare för kompetens och försörjning på Sveriges Byggindustrier, BI.

Runt 8,6 procent av arbetskraften inom byggindustrin totalt sett är kvinnor. Elin Kebert är övertygad om att det går att förändra kulturen som så många kvinnor i branschen vittnat om.

– Vi måste kunna locka fler kvinnor till branschen för att kompensera för de 50 000 personer som inom några år går i pension. Boverket beräknar dessutom att det ska byggas 600 000 nya bostäder fram till 2025, säger hon.

Enligt henne krävs många olika infallsvinklar för att ändra på ”machokulturen”.

Hon nämner flera nätverk där kvinnor i branschen kan få stöd, exempelvis Facebook-grupperna Byggare Berit och Teknikkvinnor. BI försöker även lyfta fram kvinnliga förebilder, allt från chefer och arbetsledare till lärlingar.

Även kampanjen #metoo har gjort att det pratas öppet i personalrummen om sexuella trakasserier, menar Elin Kebert.

– Bara när frågorna kommer upp på bordet kan vi ta tag i dem.

Men vad gör ni själva för att få upp frågorna på bordet?

– Det görs insatser över hela landet. För att få upp frågorna om jämställdhet på bordet har BI kallat till ett rundabordssamtal. Nyligen samlade Catharina Elmsäter-Svärd, ny vd för BI, representanter från de största byggföretagen för att ta en första diskussion om ämnet.

För en tid sedan stängdes ett tiotal anställda vid två underentreprenörer av från Skanskas universitetsbygge i Kalmar efter att en kvinnlig byggnadsarbetare ska ha utsatts för sexuella trakasserier.

– Det fick ett stort massmedialt intresse i och med #metoo-kampanjen. Det ser vi som positivt, säger Elin Kebert.

Byggnads och Byggcheferna startade 2015 tillsammans kampanjen Stoppamachokulturen.nu. Ett par konkreta verktyg togs fram i form av exempelvis en kortlek, med texten ”Prata så alla kan lyssna” och ett häfte om ”Hårda män och mjuka kvinnor”.

Cirka 90 procent av alla som jobbar i byggbranschen är män. Normen är en vit, icke troende, heterosexuell man. En bransch­under­sökning som gjordes för några år sedan tillsammans med Byggcheferna visade att 80 procent ansåg att arbetskulturen kännetecknas av grabbighet och ett tufft arbetsklimat. Nära hälften ansåg att branschen tappar personal på grund av arbetskulturen.

Runt 30 procent ansåg att det förekommer sexistiskt eller könsdiskriminerande språk på arbetsplatsen.

– Arbetsgivarna har ett jättestort ansvar för de här frågorna. Jag tycker att de har börjat fokusera på dem på senare tid, men fortfarande återstår mycket jobb, säger Ola Olsson, ansvarig för Stoppa machokulturen på Byggnads.

Han upplever att lådan med kortleken skapat bra samtal ute på byggarbetsplatserna och att den väcker reflektioner.

Men räcker det med en kortlek för att ändra kulturen?

– Nej, det gör det såklart inte. Vi jobbar på många fronter, med allt från att stödja vårt kvinnliga nätverk till att anordna jämlikhets­utbildningar och utbilda skyddsombud. Kort­leken är ett konkret verktyg för att tydliggöra och belysa en osund jargong. Den kan stärka dem som säger ifrån eller vill säga ifrån genom att de tydligt kan markera med det gula eller röda kortet. När övningen görs blir det diskussioner kring jargong och attityder som annars upplevs som ganska svåra att prata om. Diskussionerna lever kvar hos deltagarna efteråt på det sättet att de enkelt kan säga till en arbetskamrat eller chef att ”det är gult eller rött kort på den kommentaren”.

Ola Olsson menar att exempelvis #metoo visat att den finns en liknande problematik och jargong i många branscher, som är mer utbredd och grövre än vad byggbranschen identifierat.

Byggnads mål är att 5 procent av byggnads­arbetarna ska vara kvinnor år 2022.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer