Ansvarig för kollegans död – ingen företagsbot

2022-02-04 12:25 Johanna Kronlid  
Foto: Johan Nilsson/TT

Tingsrätten anser att en sprängbas var ansvarig för en olycka där ett över 300 kilo tungt stenblock dödade en arbetare.

Den 6 oktober 2015 utförde Emmaboda Granit AB sprängarbeten på en fastighet utanför Kristianstad. Det var två så kallade pallsprängningar med syftet att spränga loss och fragmentera det fasta berget. Efter sprängningarna fick en arbetstagare, anställd av Bröderna Björklunds Grus AB, meddelande av Emmaboda Granits platschef, som även var sprängarbas att sprängningsområdet kunde beträdas. Men odetonerad dynamit fanns kvar och utlöstes. Det gjorde att sten kastades i väg. Ett av stenblocken som vägde omkring 340 kg träffade arbetstagaren där han satt i grävmaskinshytten och han avled. 
 
I samband med polisens platsundersökning påträffades fler odetonerade borrhål laddade med dynamit. (se Arbetsmiljön i rätten den 3 juli 2020) 

 
Kammaråklagare Christer Forssman vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål påpekade att olyckan skett på ett fast driftsställe som Emmaboda Granit rådde över. Det var ett gemensamt arbetsställe för flera verksamheter och Emmaboda Granit hade ansvar för samordningen av arbetsmiljöfrågorna. 
 
Åklagaren ansåg att bolagets vd gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott och att brottet var grovt. Detsamma gällde för den person som var bolagets delägare, styrelseledamot och dessutom produktionschef. Den personen hade också, eller genom en skriftlig delegation av arbetsmiljöuppgifterna på samma sätt som vd:n orsakat arbetstagarens död. 

Även platschefen som också var sprängarbas åtalades för arbetsmiljöbrott, grovt brott. Han hade inte tillräckligt noggrant kontrollerat sprängningen och vidtagit tillräckliga åtgärder före han meddelande att området fick beträdas igen.  
 

Bröderna Björklunds Grus AB, där den avlidne var anställd, åtalades också för arbetsmiljöbrott, grovt brott, liksom bolagets styrelseordförande.

Åklagaren krävde en företagsbot på 3 000 000 kronor var av de bägge bolagen - Emmaboda Granit AB och Bröderna Björklunds Grus AB. 
Kristianstads tingsrätt konstaterar att vd:n i Emmaboda Granit AB delegerat arbetsmiljöansvaret till produktionschefen. Delegationshandlingen är undertecknad av bägge. Produktionschefen har sagt att han varit fullt införstådd med vad delegationen inneburit och tingsrätten anser att han har haft de kvalifikationer och den insikt som krävs för att kunna ta ansvaret. Vd:n har därför inte haft detta arbetsmiljöansvar och är, mot denna bakgrund, inte skyldig till brottet. 

Produktionschefen har sagt att han i sin tur delegerat ansvaret till platschefen som också var sprängbas. Till den delegationen ställer sig dock tingsrätten frågande bland annat utifrån sprängbasens kvalifikationer.  

Emmaboda Granit har ansett att Bröderna Björklunds Grus har haft ett uppdrag som entreprenör och att det bolaget därför har haft arbetsgivaransvaret för den avlidne. Bröderna Björklund Grus har inte hållit med. Bröderna Björklund har menat att den avlidne skulle ses som inhyrd av Emmaboda och att det därför var Emmaboda som hade arbetsgivaransvaret. 

Rätten konstaterar att arbetsmiljölagens arbetstagarbegrepp är omfattande och att någon definition av begreppet inte finns i lagtexten. Vem som är arbetstagare beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Sådana omständigheter kan vara vem som tillhandahåller maskinerna, hur ersättningen beräknas och vem som bestämmer förhållandena kring arbetet som arbetstiden och arbetsplatsen. I det här fallet påpekar rätten att den avlidne fick sin lön från Bröderna Björklund Grus och att det var upp till honom själv hur han skulle ta sig an arbetsuppgiften. Den avlidne kan inte likställas med en arbetstagare hos Emmaboda, menar tingsrätten och anser att relationen mellan bolagen är en entreprenörsrelation. 

De bägge bolagen har samarbetat på Vångatäkten under flera år. Rätten finner inte att det funnits några oklarheter och anser inte att Emmaboda Granit brustit i sitt samordningsansvar. 

Åklagaren har inte lyckats visa att en särskild ny typ av ruta skulle ha gjort att grävmaskinisten överlevt. Åklagaren har inte heller lyckats visa att en sådan sorts ruta var så pass etablerad på marknaden vid olyckstillfället att det kunnat krävas av Emmaboda Granit att de sett till att grävmaskinen hade en sådan ruta. Mot den bakgrunden ogillas åtalet mot Emmabodas produktionschef. 

 

Tingsrätten går igenom hur sprängbasen uppgett att han kontrollerat området för att se till att det inte fanns några odetonerade laddningar kvar. Rätten har hört olika vittnen och hänvisar till att det finns olika skolor. Efter att ha hört sprängbasen berätta hur han gjorde menar tingsrätten att han skulle ha kunnat gjort mer för att upptäcka att samtliga borrhål i sista raden stod kvar odetonerade. Vid en samlad bedömning har sprängbasen brustit i sitt ansvar. Han har gjort en felbedömning när han sa att sprängplatsen var säker. Han kan därför inte undgå att dömas för arbetsmiljöbrott. Brottet är att bedöm som grovt, anser rätten och håller med åklagaren. 

 

Tingsrätten finner dock att åklagaren inte har visat att styrelseordföranden för Bröderna Björklund har begått något arbetsmiljöbrott. Bolagets olyckstillbudsstatistik de senaste 20 åren visar också att fram till nu har det inte inträffat mer än ett olyckstillbud. Åtalet mot honom ogillas. Mot den bakgrunden saknas det skäl att begära företagsbot av Bröderna Björklunds Grus AB.  

Bestämmelserna om företagsbot ändrades den 1 januari 2020. Olyckan skedde under 2015 och enligt tingsrättens bedömning ska den äldre lydelsen användas i målet.  

Under huvudförhandlingen ändrade åklagaren anklagelsen och menade att vd:n och produktionschefens brott inte längre ansågs vara grova. Rätten har kommit fram till att ingen av dem har begått något brott. Hur stor företagsboten blir bestäms därför utifrån det som sprängbasen befunnits skyldig till. Tingsrätten anser att en rimlig nivå är 1 500 000 kronor. Emmaboda Granit anser dock att det är oskäligt att lasta bolaget för sprängbasens oaktsamhet. Rätten resonerar på ett liknande sätt. Sprängbasen har i sin roll haft en sådan särpräglad ställning, enligt en etablerad praxis i branschen, att bolaget saknat inflytande över hur han skulle göra när han kontrollerade att området var säkert. Sprängbasen har också själv sagt att om det kommit några sådana anvisningar hade han ignorerat dem och arbetat efter sina egna rutiner. Det förefaller därför orimligt att lasta bolaget för sprängbasensa agerande, menar tingsrätten. Det har också gått mycket lång tid sedan olyckan skedde och handläggningen har tagit mycket lång tid. Det finns därför skäl att efterge företagsboten.  

Efter olyckan förlorade sprängbasen sitt arbete som sprängbas. Det har sedan dess varit omöjligt för honom att få ett nytt jobb i den rollen. Han är numer anställd som borrare med en lön som motsvarar ungefär hälften av vad han hade betalt tidigare. Händelsen har också drabbat honom socialt. Den långa utredningstiden har varit mycket besvärande för honom. Mot den bakgrunden anser tingsrätten att påföljden kan stanna vid en villkorlig dom. Det finns inte särskilda skäl att förena domen med böter. 

Domen kan överklagas senast den 8 februari 2022 till Hovrätten över Skåne och Blekinge. 

Johanna Kronlid

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö