RÄTTSLIGT
En disciplin vars status växer
JURIDIK. Inom arbetsrätten har arbetsmiljön traditionellt haft en undanskymd ställning. Men någonting håller på att hända. Arbetsmiljörätten har fått högre status.
Annons
Nu i september har Johan Holms bok ”Arbetsmiljörätten: En
översikt” kommit ut. Han undervisar i arbetsrätt och arbetsmiljörätt på Umeå
universitet. Forskningsområdet arbetsrätt har dominerats av de civilrättsliga
delarna.
– Men nu känns det som att det finns ett växande intresse för arbetsmiljörätten.
När han doktorerade 2021 om arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering var Maria Steinberg opponent. Hon har länge hållit kurser i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet.
– Jag har kämpat för att arbetsmiljörätten ska vara någonting inom den fina arbetsrätten. Det har varit ett underskattat område, säger hon.
I augusti kom sjätte upplagan av hennes bok ”Skyddsombudsrätt”. Maria Steinbergs egen avhandling om skyddsombuden har 20 år på nacken, något av ett pionjärarbete.
Jämfört med när jag började som doktorand är det en jättestor skillnad.
Peter Andersson är docent och undervisar om arbetsrätt på Göteborgs universitet. För drygt ett år sedan utkom hans lärobok ”Arbetsmiljörätt”. Ämnets status har stärkts på senare år, tycker han.
– Jämfört med när jag började som doktorand är det en jättestor skillnad. Då var det ingen som höll på med det förutom Maria Steinberg. Nu är det rätt många.
Inom arbetsrätten är civilrätten fortfarande det mest centrala, menar Peter Andersson. Anställningsavtalet ligger till grund för relationen arbetsgivare-arbetstagare. Men de offentligrättsliga inslagen tränger sig på, framhåller han. Gränserna löses upp av sådant som diskrimineringslagen, GDPR och reglerna för due diligence.
Niklas Selberg, universitetslektor vid Lunds universitet, är inne på samma spår men pekar också på att den del av arbetsrätten som är dispositiv parallellt har vuxit de senaste åren.
– Min spaning är att det finns två motsatta rörelser. Lagstiftaren har trätt tillbaka lite grann för att ge plats åt LAS-uppgörelsen till exempel. Men ett icke-dispositivt, tvingande moment har ökat i betydelse i arbetsrätten, rent allmänt.
Niklas Selberg tycker att Maria Steinberg, Johan Holm och Peter Andersson har varit skickliga på att lyfta fram arbetsmiljörätten. En annan viktig faktor stavas Arbetsmiljöverket.
– Myndigheten har börjat ta sig an frågor om arbetsrättens gränser vad gäller plattformsarbete och den typen av saker. De har drivit pilotprojekt, där man visserligen förlorat en del mål i domstol, men man har gjort så gott man hur kunnat, säger Niklas Selberg.
Samtidigt har statsmakterna satsat ambitiöst på kampen mot arbetslivskriminalitet där Arbetsmiljöverket hamnar i centrum, enligt Niklas Selberg.
Min spaning är att det finns två motsatta rörelser.
Johan Holm exemplifierar även med sådan frågor som distansarbete i hemmet, psykisk ohälsa i arbetslivet och införandet av artificiell intelligens.
– Det är viktiga frågor som har starka arbetsmiljörättsliga aspekter.
Att arbetsmiljörättens status ökar har stor betydelse, enligt Maria Steinberg. Inte minst för att fler blivande chefer får en mer gedigen utbildning.
– Tänk på en vanlig arbetsplats. Uppsägningar är knappast vardagsmat. Men att leda och fördela arbetet så att människor inte skadas eller far illa är något chefen ägnar sig åt timme för timme, dag för dag, säger Maria Steinberg.
