Nyhetsarkiv
Överfulla fängelser problem i arbetsmiljön
KRIMINALVÅRD. Överbeläggning leder till irritation och våldsamheter och påverkar arbetsmiljön. I Kalmar har den gamla anstalten ökat sin kapacitet genom dubbelbeläggning i cellerna.
Publicerad
Uppdaterad
Kalmaranstalten ligger mitt i stan., omgiven av vallgravar. Byggnaden härstammar från 1852 och har under 170 år obrutet använts som fängelse. Huvudentrén är en förvånansvärt liten port. Innanför finns en trång hall. Dörrvakten ser den som kommer in, men syns inte själv, placerad som han är bakom ett frostat fönster.
Det finns planer på att bygga ett nytt fängelse i trakten och låta den gamla byggnaden ”gå i pension”. Men just nu är anstalten i en tillväxtfas. Kriminalvårdschefen Hans Lagerlöf berättar att antalet platser har utökats från 57 till 76.
– Det är en avsevärd ökning jämfört med bara för några år sedan.
Flera av de sex till sju kvadratmeter stora cellerna har gjorts om till dubbelrum. Men tillväxten är inte enbart en rumslig fråga, det handlar även om utökad bemanning, enligt Hans Lagerlöf.
– Vi har skalat upp ganska rejält i synnerhet i den klientnära gruppen av kriminalvårdare. Vi har anställt 15 nya. Men även cheferna har blivit fler, säger Hans Lagerlöf.
Risk- och konsekvensbedömningen tillsammans med skyddsombuden har tagit upp allt från förändrade förutsättningar vid utrymning till ökad risk för stress, irritation och våldsamheter bland klienterna. Hans Lagerlöf menar att Kriminalvården tar en medveten risk när den belägger på det sätt den nu gör.
– Vi lyckas inte med allt. Vi är inte mer än människor och ibland så tappar vi våra rutiner, vi har inte tillräckligt lyckats anpassa rutinerna ännu efter de nya förutsättningarna. Och då skapar det stress och en press hos personalen.
Oscar Skanhed är huvudskyddsombud på Kalmaranstalten. Utan några exakta siffror har han den bestämda uppfattningen att antalet incidenter ökat, jämfört med för några år sedan.
– Alltifrån att det uppstår friktion mellan intagna till att de är utagerande mot oss.
Han ser det som ganska självklart att risken för irritation ökar när man trycker ihop fler frihetsberövade på samma yta. De har inte valt att vara här och de har inte valt sitt umgänge.
– Men det är en del av jobbet. Det är farliga människor vi har att göra med.
Egentligen är det nog inte så många som vill dela rum med någon annan, berättar Oscar Skanhed. Men på grund av trycket, kan man inte gå på frivillighet.
– Man börjar ofta i en dubbelcell och med tiden får man en egen cell.
Varken Hans Lagerlöf eller Oscar Skanhed vill prata om enskilda incidenter, åtminstone inte i detalj. De konstaterar att en större andel av personalen har fått öva sig i konflikthantering. Båda tror att den nuvarande beläggningen är något man får vänja sig vid.
– Kalmaranstalten har legat på 100 procents beläggning i flera år. Så ser bilden ut, vart ni än vänder er i Kriminalvården i dag. Men vi i Kalmar har kanske utökat mer än snittet, säger Hans Lagerlöf.
Fängelserna är överfulla i hela Sverige. Det finns knappt några lediga platser vilket också medför arbetsmiljöproblem när man måste flytta intagna.
Längre fängelsestraff för grov brottslighet stod högt upp på dagordningen för den förra regeringen, som bland annat förlängde strafftiderna för vapenbrott. Den nya regeringen och dess samarbetsparti, Sverigedemokraterna, förbereder ytterligare straffskärpningar. Bland annat ska straffreduktionen för unga tas bort. Kriminalvården kan räkna med ett hårdare tryck kommande år.
Men redan nu är situationen tuff på anstalterna. Ambitionen är egentligen att det ska finnas viss ”luft” i beläggningen. Det är dels för att underlätta de kriminalvårdande aspekterna av arbetet, dels för att man ska kunna flytta på klienter när konflikter uppstår, eller helst innan. En beläggning på ca 90 procent har ansett vara rimlig. Men enligt Ulf Mossberg på Kriminalvårdens huvudkontor har det inte varit möjligt att upprätthålla den nivån.
– Internt pratar vi om differentieringsmöjligheten. Som det har blivit sedan några år tillbaka är det mycket svårare. Ska du flytta på en så måste du flytta på två. Den här luften som är så viktig, den finns inte kvar.
2021 var medelbeläggningen på de fasta platserna 109 procent. I en rapport skriver Kriminalvården ”En viss differentieringsmarginal är nödvändig för att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt, men är svår att uppnå i en situation med omfattande platsbrist.”
