Fall, halka och feltramp

2023-01-05 08:01 Leif Holmkvist  
Träskor var vanligt i arbetslivet förr – ända fram till åttiotalet. Då med stålhätta.

SKYDDSSKOR. Man ska ha bra på fötter. Särskilt på jobbet. Sedan 2017 har Arbetsmiljöverket räknat in 21 792 arbetsolyckor med fotskada och påföljande sjukskrivning.

Fallolyckor och frakturer förknippar vi gärna med äldre som halkar på en illa skottad trottoar på väg till Coop. Men en stor del av halk- och fallolyckorna sker på jobbet eller vägen dit. Och det är de yngre som skadas mest: arbetsolyckorna med fotskada är 50 procent fler i gruppen 25 – 34 år som bland 55 – 64-åringar.

60 procent av de fotskadade är män och mest olycksdrabbade är tillverkningsindustrin, transport och byggbranschen. För kvinnorna är vård och omsorg, utbildning och handel de mest olycksdrabbade branscherna.

Den som vill undvika fot- och fallskador bör söka sig till bank- och försäkringsbranschen, informationsverksamhet eller, märkligt nog, utvinning av mineraler som alla är nära nog befriade från den sortens olyckor.

De senaste fem åren har enligt Arbetsmiljöverkets statistik 13 637 halkolyckor lett till sjukskrivning. Kvinnor drabbas 20 – 30 procent oftare av halkolyckor. Värt att notera är att dessa olyckor halverades 2020, då pandemin ledde till permittering och hemarbete, för att åter stiga till rekordnivå i fjol. De halkigaste branscherna är vård och omsorg, transport och magasinering samt utbildning.

Kraven på personlig skyddsutrustning grundas i en EU-förordning från 2018. Det är arbetsgivarens ansvar att bekosta skyddsutrustning åt sina anställda. I många fall ingår skor i skyddsutrustningen. Att truckförare ska ha skor med stålhätta och byggjobbare spiktrampskydd är självklart, men i andra yrken uppstår ofta tvist om behovet. Arbetarskydd har talat med arbetsmiljöansvariga i några av de mest drabbade fackförbunden:

De flesta av Handels 150 000 medlemmar står och går i butiker och lager hela dagarna. De som behöver skyddsskor enligt lag får dem av arbetsgivarna. Men i övrigt varierar det stort:

– På lager där vi har starka fackklubbar får de anställda ofta en klumpsumma på 1000 – 1500 kronor om året för att köpa arbetskläder, säger arbetsmiljöombudsman Krister Colde.

– I butik är det inte alls lika bra. Vi har en motion om att kräva arbetsskor i butiker och vi försöker få in det i avtalet. Men där vill arbetsgivaren inte ta det fulla arbetsgivaransvaret. Det blir oftast att folk går i jympaskor som de köpt själva.

Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig säger att möjligheten att få bra skor på jobbet varierar väldigt på förbundets 25 avtalsområden:

– Stora åkerier och terminaler handlar i regel in bra skyddsskor till dem som behöver. Ofta tar arbetsgivaren och skyddsombudet fram arbetskläder i samverkan.

– Men vi har ställen där anställda får dela på skyddsskor när det anses behövas. Och vi har haft centrala förhandlingar om företag som inte ens tillhandahållit skyddsskor. Här finns, diplomatiskt uttryckt, en stor potential för arbetsgivaren att bli bättre.

Bra arbetsskor med stadga och bra halkskydd är det i regel sämre ställt med, påpekar Martin Miljeteig:

– Det är inte ovanligt att arbetsgivaren säger: ”Här har du en tusing, stick till Jula eller Ö&B och köp något”. Då är det inte säkert att det blir toppkvalitet. Det är ingen brist på bra skor på marknaden, i dag finns det snygga jympadojjor med bra skydd.

Det finns arbetsgivare som försöker sko sig på andras olycksrisker, men också goda exempel. Transportarbetaren berättar om DHL Express, som har ett omfattande program för att undvika olyckor och arbetsskador. En del av det är bra skor för lagerarbetarna. Tidigare köpte företaget bara in en sorts arbetsskor, men nu finns flera modeller att välja på, bland annat skor med bättre stabilitet för att minska risken att vricka foten.

Halkolyckor beror inte bara på is och snö, utan ofta på våta och hala golv. Det har ombudsman Kent Johansson på Hotell- och restaurangfacket stor erfarenhet av, inte minst efter en lång kamp mot de stora hamburgerkedjorna:

– I avtalet med Visita finns en skrivning om att behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av skyddsorganisationen om arbetet så påfordrar. Men den försöker arbetsgivarna runda. De hävdar att det inte behövs skyddsskor, men kräver ändå i vissa anställningsavtal att den anställde ska skaffa skor med halksäker sula.

Hamburgerköken har många fritöser och en oljehinna kan ge golven en glashal yta. Kent Johansson berättar om flera svåra olyckor, till exempel då en anställd halkat och kört ner armen i fritösen eller då kokande frityrolja spillts på fötterna.

– Våra regionala skyddsombud drev två fall till förvaltningsrätten när arbetsgivaren vägrat skyddsskor efter en 6:6a-framställan. Jag tycker inte att vi heller haft Arbetsmiljöverket på vår sida när våra regionala skyddsombud krävt skor som motverkar halka.

Siffror från AFA Försäkring visar att i storkök är fallolyckor den näst största olycksorsaken efter skärskador:

– Vi har haft skrivningen om halkfria skor i avtalet sedan 1991, säger Kent Johansson. Men det är fortfarande ovanligt att arbetsgivarna köper in bra skor.

 

 

 

 

 

 

De fem vanligaste halkskadorna:

1. Fraktur på underarm
2. Skador på skuldra och överarm
3. Fraktur och stukning på fotled
4. Fraktur på överarm
5. Hjärnskakning

Fem råd om halkan kommer:

1. Använd broddar.

2. Spring inte till bussen.

3. Ha mobilen i fickan.

4. Se upp för isfläckar.

5. Gå som en pingvin.

Leif Holmkvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen

Arbetsmiljö