Tabbe från lagstiftaren kan bli dyr

<p>? Det här är ett knepigt fall. Jag tycker att Högsta domstolen ska pröva om hovrättens tolkning av arbetsmiljölagen är den rätta, säger Per-Ole Träskman som är professor i straffrätt vid Lunds universitet.</p> <p>Domen handlar om ifall det går att bestraffa brott mot en föreskrift som Arbetarskyddsstyrelsen utfärdat. </p> <p>Det anser varken tingsrätten eller hovrätten och friade därför en byggherre som inte hade upprättat en arbetsmiljöplan. Riksåklagaren har överklagat domen till Högsta domstolen som ännu inte bestämt om den ska ge prövningstillstånd.</p> <p>Per-Ole Träskman sympatiserar med åklagarens argumentation, men anser att utgången av en prövning i HD ändå är mycket oviss:</p> <p>??Domstolen har tidigare tagit legalitetsprincipen på mycket stort allvar. Principen har använts i domar där det är lika klart som här att det aldrig var lagstiftarens mening att ändra rättsläget, säger han.</p> <p>En följd av lagstiftarens misstag är att alla de som dömts för motsvarande brott kan begära resning och få tillbaka de pengar de betalat i form av dagsböter eller företagsbot.</p> <p>Per-Ole Träskman anser dock att HD kan komma fram till att det som Arbetarskyddsstyrelsen gjorde förvaltas av Arbetsmiljöverket och att de i det här sammanhanget kan ses som samma myndighet.</p> <p>??Det borde inte vara en förbjuden analogitolkning som strider mot legalitetsprincipen.</p> <p>Om Högsta domstolen kommer till samma slutsats som hovrätten eller inte prövar domen därifrån, finns det utrymme för lagändring. Då kan riksdagen göra det som borde ha gjorts från början, nämligen införa en övergångsbestämmelse som säger att föreskrifter som utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen fortfarande gäller, menar Per-Ole Träskman.</p>