Svårt skydda sig mot skogsbrukets gifter

Skogs- och Träfacket har under många år förordat giftfria alternativ framför kemiska bekämpningsmedel.

De största bristerna är avsaknad av personalbodar, ingen möjlighet att tvätta av sig, skyddskläder som inte används och avsaknad av information på de språk som arbetarna talar.

Efter påpekanden och ibland via skyddsombudstopp har företagen rättat till felaktigheterna. Men skogs- och Träfacket tycker att det borde fungera ändå, utan sådana åtgärder.

Dessutom finns det mekaniska plantskydd, till exempel en form av klister, att använda i stället, vilket skulle göra att människor och natur slipper att bli utsatta i onödan för bekämpningsmedel.

Skog- och Träfacket besökte under 2008 ett par hundra arbetsplatser med sammanlagt 900 anställda. Förbundet kommer även under planteringssäsongen 2009 att undersöka arbetsmiljön på arbetsplatser inom skogsbruket.

Jonas Östgren, ekotoxikolog och riskbedömare på Kemikalieinspektionen säger att det inte går att förbjuda de här medlen med nuvarande lagstiftning. De har riskbedömts och anses inte medföra risk för skadliga effekter om skyddsanvisningarna följs.

– Vi har ändå tagit allvarligt på Skogs- och Träfackets rapporter och har en bra dialog med både dem och Arbetsmiljöverket. Tillståndet att använda de här bekämpningsmedlen för skogsplantor är tidsbegränsat till år 2011, då vi kommer att göra en ny utvärdering. Det är också förenat med ett krav om att hälsoeffekterna hos plantörerna ska följas upp av kemiföretagen. Det är ovanligt tuffa villkor. Samma bekämpningsmedel används i högre doser i jordbruket, utan motsvarande villkor, säger Jonas Östgren.

Han berättar också att år 2011, när en ny växtskyddsmedelsförordning börjar gälla, kan det eventuellt bli möjligt att byta ut farliga kemikalier mot skonsammare alternativ.

Hälsoeffekterna av bekämpningsmedlen som används på plantorna handlar främst om hudirritation och klåda. Men det är svårt att bedöma effekterna av kemikalierna, eftersom plantorna naturligt avger ämnen som kan ge samma effekter.

– De undersökningar som finns visar inte att de som arbetar med behandlade plantor har mer problem än de som arbetar med obehandlade plantor, säger Jonas Östgren.

Utan behandling angrips cirka 80 procent av plantorna av snytbaggar. Med sammanlagt 300 miljoner plantor årligen handlar det om stora förluster.