”Svårt försämra sjukförmåner efter coronakrisen”

2020-06-01 13:43 Calle von Scheele  

Under coronakrisen har EU-länderna infört mer generösa sjukförmåner, men det blir svårt att skära ner dem igen när återhämtningen av hårt ansträngda ekonomier inleds. Den bedömningen gör forskaren Slavina Spasova, som lett arbetet med en rapport för Europafacket.

Europafackets utredningsinstitut publicerade nyligen en genomgång av EU-ländernas trygghetssystem vid sjukdom. Sedan finanskrisen 2008 har land efter land genomfört reformer och infört åtstramningar för att dämpa kostnaderna i systemen och göra dem långsiktigt finansiellt hållbara.

Särskilt hårda nedskärningar har arbetstagarna i öst- och centraleuropeiska EU-länder känt av.

Allmänt sett har reformerna under de senaste två decennierna förkortat perioden med sjukförmåner och minskat ersättningsnivån. Särskilt efter finanskrisen 2008 vidtogs sådana åtgärder. I dag varierar nivån på kompensationen till sjukskrivna väldigt mellan de europeiska länderna, visar rapporten.

− Jämfört med 2008 är coronapandemin en hälsokris som skiljer sig mycket från den förra bank- och finanskrisen. Vi ser nu att länder har infört mer gynnsamma villkor i sjukförmånerna, säger Slavina Spasova, på OSE, European Social Observatory i Bryssel, som studerat frågan för Europafackets räkning.

Läs mer: ”Hoppas karensdagen aldrig mer ser dagens ljus”

Hon understryker att dessa villkor även omfattar gruppen egenanställda, som inte brukar ha samma förmåner som andra arbetstagare. I rapporten för Europafacket uppmanas regeringarna att också låta tillfälligt anställda, timanställda och andra med lösa anställningar omfattas av de nya förmånliga villkoren.

− Om vi ser tillbaka på erfarenheterna från krisen 2008 skulle vi kunna vänta oss nedskärningar i utgifterna för trygghetssystemen när ekonomierna ska återhämta sig, men den här gången blir det nog annorlunda.

Läs mer: Facklig EU-kritik: Sätt covid-19 i högsta riskklass

Spasova vill inte utesluta nedskärningar, men bedömer att sjukförmånerna fredas i stor utsträckning. Kanske görs istället mer långsiktiga justeringar i till exempel pensionssystem.

− Regeringarna är nog medvetna om att de blir mycket impopulära om de rör sjukförmånerna. Vi vet inte när nästa coronavåg kommer eller när nästa epidemi inträffar.

Slavina Spasova säger att detta också måste bedömas utifrån en EU-dimension. Till skillnad från 2008 trycker inte heller EU-kommissionen på för åtstramningar i trygghetssystemen. Tvärtom föreslog nyligen Tysklands och Frankrikes ledare, Angela Merkel och Emmanuel Makron, en gigantisk återställningsplan.

Sjukförmåner i 28 länder

I rapporten till Europafacket finns också en sammanställning av sjukförmånerna i de 28 EU-länderna. Den visar:

+ Karensdagar är vanliga och varierar mellan 1 och 7 dagar.

+ I 23 av 28 medlemsländer betalar arbetsgivarna sjuklön den första tiden, enligt lagstiftning. I fem länder är detta istället beroende av arbetsgivaren eller kollektivavtal.

+ Längden på arbetsgivarens sjuklöneansvar kan delas in i två grupper, dels länder med en period av högst två veckor, dels länder med en månad eller mer. Den nederländska perioden är längst med 721 dagar.

+ Arbetsgivarens sjuklön varierar från 25 procent i Slovakien till 100 procent i Belgien och Finland.

+ De statliga sjukförmånerna varierar stort, från 22 dagar under en niomånadersperiod i Danmark till tre år i Portugal. Det är sällsynt med en icke lagstadgad längsta period. Sverige är en av fyra länder utan sådan.

+ I en majoritet av EU-länderna varierar de statliga sjukförmånerna mellan 70 och 100 procent av lönen. Men nivån kan vara beroende av när man sist fick bidrag, om löntagaren är arbetare eller tjänsteman, om det finns kollektivavtal och typ av sjukdom.

+ I sju EU-stater är ersättningsgraden i de statliga sjukförmånerna lägre än 50 procent. I Storbritannien och Malta är den bara 20 procent. 

+ EU-ländernas trygghetssystem för sjuka motsvarar i genomsnitt 1 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Lägst ligger den i Rumänien med 0,2 procent av BNP, högst i Tyskland, 1,9, och Nederländerna, 1,7. Sverige ligger på tredje plats med 1,4 procent av BNP.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen

Kampen