Övriga Nyheter

Så vill KTH-forskare få koll på vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan drabbar sjukvården, ofta med stängda avdelningar och inställda operationer som följd. KTH-forskare vill placera ut virusvarnare på bland annat sjukhus. Foto: Tomas Oneborg / TT-Bild
Virusvarnaren är uppdelad i två delar enligt rakhyveltänk: En fast enhet och en utbytbar del med själva sensorn där denna ska klara av ett antal tester innan den behöver bytas. Foto: KTH
Fredrik Carlborg Foto: KTH

(Uppdaterad) Med en virusvarnare hoppas KTH-forskare bidra till att minska spridningen av den fruktade vinterkräksjukan. Farsoten drabbar stora delar av befolkningen och lamslår delar av sjukvården varje år.

Publicerad

Lagom till den första befarade kulmen, under årets första månader, berättar forskare vid KTH att spridningen av vinterkräksjukan kan minskas. En grupp, med Fredrik Carlborg som koordinator för EU-projektet och forskare på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, arbetar med att ta fram en virusvarnare för att känna av om vinterkräksjukan finns i luften.

- Detta är en fortsättning på tidigare utförd forskning från Wouter van der Wijngaarts forskargrupp på avdelningen för mikro- och nanosystem på KTH samt från KI och Linköpings Universitet. Nu när fler europiska partners och även tillverkande industri är med i samarbetet kan sensorn göras mer effektiv än tidigare versioner, säger Fredrik Carlborg, enligt ett pressmeddelande.

Forskarna tänker sig att i framtiden kunna utrusta sjukhus, vårdcentraler, förskolor, äldreboenden och flygplatser med virusvarnare. Även kollektiva fordon som flygplan, bussar och restauranger skulle sedan kunna få samma utrustning.

– Vi har i forskningsprojektet analyserat flera tänkbara användningsområden för virusvarnaren. Det första är att kontinuerligt söka efter norovirus. Det är exempelvis relevant om ett sjukhus eller en avdelning redan drabbats av ett utbrott. Man har tidigare sett att virus kan finnas kvar i damm och ventilationstrummor.

Utmaningen är att på ett billigt sätt utveckla sensorn som ska kunna plocka ut några få viruspartiklar ur luften och sedan snabbt detektera dessa.

- Målet nu är att skapa en så kallad demonstrator för att kunna testa virusvarnaren i en helt realistisk miljö. Med demonstratorn kan vi praktiskt verifiera det forskare tidigare påvisat indirekt och i labbförsök: att viruset faktiskt smittar via luften och inte bara genom kontaktsmitta, säger Fredrik Carlborg och fortsätter:

– Nuvarande tester kräver tillgång till medicinska labb, men en sådan här mobil virusvarnare kommer inte behöva någon specialutbildad personal för att fungera. Dessutom kommer virusvarnaren vara betydligt snabbare än dagens metoder.

Vinterkräksjuka orsakas av calicivirus

I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus.

Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vintern. Calicivirus är också vanligt som smitta på sjukhus.

Många livsmedelsburna utbrott rapporteras årligen. Djupfrysta och importerade bär, skaldjur som ostron och andra livsmedel som förorenats av en sjuk person är vanliga orsaker till utbrotten.

God hygien och bra livsmedelshygien är viktiga förebyggande åtgärder. Endast kökspersonalen får ha tillträde till restaurangens kök. Livsmedelspersonal med mag- och tarmsymtom ska inte arbeta.

Noroviruset är ytterst smittsamt. Smittade personer kan sprida smitta så länge som upp till två dygn, ibland längre, efter symtomfrihet.

Inkubationstiden är 12 till 48 timmar.

Fakta: Folkhälsomyndigheten