Övriga Nyheter

Så får samtal livet att funka efter kris

Krisbehandlaren Conny Dalfors beskriver vilka som kan behöva avlastningssamtal. De som är direkt drabbade är den innersta kretsen. Den lite större ringen omfattar dem som berörs nära av händelsen, som familjen, men också till exempel närmaste chef, nära kolleger och säkerhetschefen. I den yttersta kretsen finns växeltelefonisten som fick den första kontakten med de drabbade, räddningspersonal som rykte ut med flera. De i periferin är lätta att missa. Foto: Jörgen Appelgren

Avlastning. Alla som utsatts för ett trauma ska kunna återgå till ett normalt fungerande privatliv och yrkesliv. Det är målet med avlastningssamtal, säger experten Conny Dalfors.

Publicerad

När DN:s skottskadade fotograf Paul Hansen och hans kollega Erik Ohlsson anlände till Arlanda fanns den erfarna krisbehandlaren Conny Dalfors i mottagningskommittén. Han var bland annat med och ledde avlastningssamtalen efter polismorden i Malexander 1999. Samtalen omfattade omkring tusen personer, poliser, präster, kuratorer, civilanställda med flera, under en månads tid.

– Alla arbetsgivare är skyldiga att ha en plan för emotionellt krisstöd. Man behöver inte ha en egen organisation. Det kan räcka med ett telefonnummer till en terapeut, psykolog eller psykiatriker, som man kan ringa direkt.

Avlastningssamtal är viktiga vid alla kriser, som allvarliga arbetsolyckor, rån eller en nära kollegas plötsliga bortgång.

– De exponerade ska ha möjlighet att prata om händelsen och sätta ord på den. Vi vet från den empiriska forskningen att det ger resultat.

Avlastningssamtalet kan hållas individuellt, men sker ofta i grupp. De som varit med ska få beskriva sin upplevelse av händelsen.

– Vi är alla olika och gör bedömningar utifrån våra erfarenheter, värderingar och inte minst utifrån i vilket psykiskt tillstånd vi just då befinner oss i. Om personen ligger i skilsmässa eller har det jobbigt hemma klarar hon kanske inte händelsen lika bra som den med ett fungerande privatliv.

Läs också intervjun med Paul Hansen: 

Avlastningssamtalet syftar till att deltagarna ska se hela kartan, enligt Conny Dalfors.

– Någon kanske lever i tron att kollegan höll på att dö, men det var inte så. När kartan blir tydlig kan det vara skillnaden mellan att känna skuld eller inte. När en del av kartan har vita fläckar fyller vi i vad vi tror hände med hjälp av vår fantasi. Människan är sådan.

Den person som var mest fysiskt utsatt under dramat behöver inte vara den som drabbas hårdast emotionellt.

– Vårt samhälle är multikulturellt med många invånare som varit med om krig. De kan lida av posttraumatisk stress som aldrig bearbetats, men triggas i gång även om en kollega var mer utsatt.

Vilka personer som behöver avlastningssamtal är beroende av händelsens art. Conny Dalfors betonar vikten av att vara noggrann i infångandet av alla individer som är berörda. Korttidsvikarien eller inhyrd personal kan lätt glömmas bort.

– Detsamma gäller telefonisten på den outsourcade växeln som fått ta emot det svåra samtalet och hört hur någon avlider i andra änden av telefonen.

Syftet med samtalen är att de inblandade ska ta sig igenom exponeringen och minska psykiska följderna. Emotionell påverkan kan gå över i fysiska men, som hjärt- och kärlsjukdomar, sömnlöshet och annat.

– Målet är att alla ska leva vidare med ett fungerande privatliv och yrkesliv. Det finns några grundläggande tecken på om det är så. Personen sover gott, har aptit och fungerande sexliv.

Regler för samtal

Conny Dalfors har några regler för avlastningssamtal:

• Samtalet ska handla om händelsen.

• Det som sägs i rummet stannar där.

• Tiden är begränsad, till exempel till en timme.

• Inga anteckningar görs.

Det är viktigt att styra upp samtalet. Vid en arbetsplatsolycka kan någon av deltagarna vara ansvarig för brister i arbetsmiljön. ”Samtalet kan lätt dansa över till skuldbeläggning. Om de krafterna finns i rummet gäller det att styra med järnhand”, säger Conny Dalfors.