Så använder vi förstadagsintyget

”Ett bevis på brist på tillit”

Maria Drugge, specialist för hr-chefer på SSAB i Borlänge:

”Vi har följt korttidsfrånvaron i flera år. Efter fyra sjuktillfällen under sex månader tar chefen ett samtal med den anställda. Efter sju tillfällen blir det samtal även med företagshälsovården och någon från hr. Det kan vara fråga om ett hälsotillstånd som vi inte känner till och som någon behöver hjälp med. Det kan också handla om att någon har börjat fatta fel beslut i en knepig livssituation. Vi tror att samtalen har god effekt och gör att vi sällan behöver använda intygen. Förstadagsintyg kan bli aktuellt om frånvaron fortsätter.

Krav på intyg upplevs förstås lätt som en kränkning och först samråder vi med det lokala facket. Facket är bra på att be­vaka sina medlemmars intressen här hos oss. Det faktum att man ställt krav på förstadagsintyg kan ju vara en del i underlaget när man tvingas säga upp någon av personliga skäl. Intygen har en funktion, men de är ett bevis på att det är brist på tillit. Jag tycker att om man tvingas ta till förstadagsintyg är det någonting som man inte har lyckats med, vare sig arbetsgivare eller arbetstagare. Den anställda får gå till en vanlig vårdcentral för att få ett förstadagsintyg. Företagshälso­vården ska användas för det som är arbetsrelaterat. En företagssköterska säger att det kan vara lite svårt att säga vad som är arbetsrelaterat och inte.”

”Tar tid att få intyget”

Jonas Köpniwsky, pr-manager på Klarna:

”Klarna följer reglerna om förstadagsintyg enligt sjuklönelagen, men använder inget standard­förfarande utan utvärderar från fall till fall om det behövs. Förstadagsintyg är inte vanligt på Klarna. Det som kan fungera bra med förstadagsintyg är att det i de flesta fall resulterar i ett minskat antal sjukdagar för den anställda. Mindre bra med ett första­dags­intyg är att vissa vårdcentraler inte vill skriva ut förstadagsintyg samt att den anställda ibland kan få sitta i långa köer för att få intyget.”

”Korttidsfrånvaron sjönk drastiskt”

Jan Sundqvist, hr-strateg på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg:

”Förut hade vi som regel att förstadagsintyg skulle användas efter fyra sjuktillfällen under en tolvmånadersperiod. Nu görs en bedömning från fall till fall. Vi ändrade det för några år sedan, vi tyckte att det blev för strikt. Först ska medarbetaren och chefen ha ett samtal och om det behövs görs en rehab-utredning. Jag tror inte att medarbetare fuskar. Jag tror mer att man i olika livssituationer använder sig av sjukskrivning på ett sätt som inte var meningen. Man kanske inte hinner med familjelivet eller så handlar det om missbruksproblem. Man kan faktiskt vara förkyld fyra gånger på ett år. Det kan också vara allvarliga sjukdomar bakom som man inte känt till. Hur ofta intygen används har vi inga uppgifter om, men jag tror att det är ganska sällan. Företagshälsovården utfärdar förstadagsintyg tillsammans med chefen. Det är ett verktyg som har effekt i vissa fall och som vi inte skulle vilja vara utan. Min erfarenhet är att det är särskilt användbart när det handlar om missbruksproblem. År 2005 infördes förstadagsintyg på försök på en del av Sahlgrenska och korttidsfrånvaron sjönk drastiskt. Tanken var också att man skulle få möjlighet till samtal och rehabilitering. Det var nog en del protester då.

För oss blev det ingen skillnad när regeringen ändrade systemet. Vi har haft möjligheten att använda intygen genom våra kollektivavtal även tidigare. Det gör nog också att det för medarbetaren känns som att man måste godta detta.”