Övriga Nyheter

Nu satsar regeringen på kunskap

Arbetsdomstolen drar nitlotten i regeringens budget. De två miljonerna som myndigheten går miste om går istället till Arbetsmiljöverket. ”Vi är nöjda”, säger generaldirektören Mikael Sjöberg. Foto: av, Scanpix

Arbetsmiljöverket får två miljoner extra till att jobba med kunskapsspridning. Generaldirektören Mikael Sjöberg är glad.

Publicerad

Nästa år ska Arbetsmiljöverkets bli en nationell aktör som sprider kunskap om arbetsmiljö och arbetsliv. Regeringen ger myndigheten sju miljoner kronor till detta utvidgade uppdrag. Men bara två miljoner är nya pengar. Fem miljoner kronor ska finansieras genom omprioriteringar inom anslaget. Mikael Sjöberg ringer från Kina och vill kommentera tillskottet.

Vad gör du i Kina?

- Vi försöker lära kineserna lite arbetsmiljö. En av Asiens största arbetsmiljökonferenser arrangeras just nu av kinesiska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket och en del andra organisationer. Jag är inbjuden talare och när jag ändå är i Kina besöker jag företag för att se hur arbetsmiljön ser ut i verkligheten. De har en lång resa framför sig. Samtidigt kommer nog Kina ha en snabbare utvecklingskurva än vi, men fortfarande är de på en väldigt grundläggande nivå.

Och vad säger du då om anslaget i budgetproppen?

- Det är väldigt roligt att vi får ett vidgat uppdrag. Det ger en möjlighet till utveckling av framför allt vårt kunskaps- och kommunikationsuppdrag. Så i grunden är det positivt, att det är vi som får uppdraget. Det kommer att vidareutveckla oss som kunskapsmyndighet.

Två miljoner låter inte som så mycket pengar?

- Det är inte så mycket, men man får se det ihop med de andra fem miljonerna. Och man måste ju börja någonstans. Jag vet inte hur mycket det går att utläsa av texten i budgetproppen, men idag har vi ungefär fem miljoner för kunskapssammanställningar. Den summan, plus de två miljonerna, ska vidareutveckla verksamheten. Till nästa år är det lagom med pengar. För oss innebär det att vi kan starta upp en verksamhet, identifiera vad vi ska göra och hur ska vi göra det. Samtidigt skriver regeringen att man kommer att återkomma till en framtida finansiering. Innan dess går det inte att säga exakt hur det här kommer att bli. Jag utgår ifrån att om regeringen vill att vi ska göra någonting mer ordentligt måste vi få mer pengar i framtiden. Två miljoner kommer inte att räcka. Samtidigt tror jag inte att vi kommer att få enorma summor, så vi måste prioritera.

Vad kommer ni att prioritera till att börja med?

- Budgetproppen kom ju idag så jag vill inte gå in på det. Vi får fundera under hösten. Vi utgår då från de områden som vi tycker är viktiga att prioritera. När vi nu får uppdraget är det i första hand intressenternas behov som ska stå i centrum.

Vad innebär det?

- Man måste först bestämma sig. Är de här pengarna för att tillgodose forskningens behov av att sprida sin forskning eller är det snarare ett sätt att tillgodose arbetsmiljöaktörs behov av kunskap. Då är min spontana tolkning att när det läggs på oss blir det ett fokus på arbetsmiljöintressenter.

Vilka pratar du om?

- Fack, arbetsgivare, skyddsombud, skyddsingenjörer och vi själva.

Du var ju tidigare generaldirektör för Arbetslivsinstitutet. Anser du att något liknande bör byggas upp igen i någon form?

- Jag svarar inte på den frågan öppet. Vi på Arbetsmiljöverket har inte gjort någon utredning som jag kan luta mig emot. Det vi kan konstatera är att vi tycker att arbetsmiljöområdet borde beforskas mer och vi tycker samtidigt att universiteten sköter sin tredje uppgift, det vill säga kunskapsspridning och samhällskontakter på ett alldeles för svagt sätt. Så det finns behov inom arbetsmiljöområdet. Men vilken i organisationsform eller hur det skulle se ut vet jag inte.

Men det måste vara svårt för er att utöva tillsyn om det inte finns ordentligt med forskning som ni kan luta er emot?

- Så skulle inte jag vilja uttrycka det. Man får skilja på de olika delarna. Tittar man på inspektionsverksamheten så bygger den på våra föreskrifter. Vi går ju inte bara ut och inspekterar på fri hand. Om vi bedömer att det finns behov av gränsvärden i luft eller någonting sånt då använder vi regelverket.

Regelverket måste väl baseras på forskning, vetenskap?

- Ja det stämmer. Om man ska titta forskningens betydelse för vår verksamhet så är den kopplad till föreskriftsarbetet. Och det är klart, om det blir alldeles för lite forskning så är det ett problem. Det kommer alltså att behövas mer forskning.

Är ert föreskriftsarbete hotat?

- Det är relativt långt ifrån att vårt arbete med föreskrifter hotas. Vi har ju också tillgång till internationella forskning.

Så trots att det är lite pengar är du nöjd?

- Vi är nöjda. Det är en alldeles utmärkt summa för att starta arbetet. Regeringen tycker det är viktigt att vi fortsätter att utvecklas som kunskapsmyndighet. Sedan vill vi förstås veta hur de tänker långsiktigt och vilka resurser de tänkt avsätta. Ambitionen från regeringen måste stå i överensstämmelse med våra resurser.