Övriga Nyheter

Gammal utrustning får modern säkerhet

Sågverket ökar säkerheten med ny teknik för att minska risken för skador. Men en del arbetare bryter mot säkerhetsreglerna.

Publicerad

Setra Nyby sågverk i Björklinge norr om Uppsala har funnits sedan början på 1800-talet. Sågverksdelen byggdes senast om 2008 och har nya fungerande säkerhetssystem.

De äldre maskinerna i råsorteringen och justerverket har därefter nyligen byggts om för att bli säkrare. Några exempel på innovativa säkerhetslösningar är ljusbommar och fotoceller som tillåter mindre handrörelser, men stoppar maskinen om operatören sträcker sig fram för långt.

Arbetsmiljöverket specialgranskade landets cirka 400 sågverk och hyvlerier förra året. På alla har det ställts krav, som ska vara åtgärdade inom tre år.

- Företaget beslutade att åtgärda problemen på sina enheter efter en upprättad tidplan. Vi på Nyby hamnade bland de första att skaffa de här skyddsanordningarna, säger platschefen Ove Sjögren.

- Nu när det börjar bli leveransproblem var det bra att vi var tidigt ute.

Vi förses med öronproppar och gula skyddsvästar och får sedan följa timrets väg genom sågverket. Här producerar 65 anställda i tvåskift 165 000 kubikmeter sågade trävaror.

Det är mer än det som står på företagets hemsida?

- Den siffran gäller för förra året, säger Ove Sjögren.

Produktionen har alltså ökat, trots eller tack vare att nya skyddsanordningar installerats.

Timret kommer in i ena änden, barkas av, sågas till plank av olika dimensioner, samlas sedan ihop i respektive dimension i råsortering och förs därefter ut till torkar. Från torkarna förs planken in i justerverket, där de ska sågas och kapas till rätt storlek. Det gäller då att skydda den arbetare som rättar till plankorna, som då och då hamnar snett, så att han eller hon inte också får några kroppsdelar kapade.

I sågverket demonstrerar platschefen den nya maskinen. För att över huvud taget kunna komma in i den, måste man trycka på den gröna knappen vid en kontrollstation och ta bort en säkerhetsbygel innan maskinen släpper in en. Ute ur maskinen igen, startar den inte förrän bygeln är tillbaka på plats och man har tryckt på den blå OK-knappen.

I råsorteringen och justeringsverket är det tvärtom. Maskinerna har fått säkerhetsstaket med olåsta grindar. Men så fort en grind öppnas, stannar maskinen. Platschefen demonstrerar vid en av grindarna.

- Öppnar jag den här grinden så stannar sektionen. Sedan måste jag trycka på den blå knappen för att maskinen ska gå i gång igen, förklarar han.

Hela tiden grinden är öppen, blinkar den blå knappen alarmerande. Vitsen med att dela upp produktionen i olika sektioner är att den kan rulla på som vanligt bakom den stoppade sektionen, medan flödet framför stannar upp när det inte kommer några nya brädor.

Men vissa arbetsuppgifter kräver ständig kontakt med planken. Andreas Östlund drar till sig de brädor som är lite dåliga i kanten. Det som sticker ut, kapas då lite längre bort i maskinen. Han kan sträcka fram sin arm, men skulle han luta sig fram med hela kroppen bryts ljusrampen och maskinen stoppar.

- Många tyckte först att de här säkerhetsanordningarna störde eftersom man förut hade kunnat rätta till en bräda utan att maskinen stannade, säger Ove Sjögren.

Efter en stund blir det nya arbetssättet naturligt. Var och en lär sig vilka rörelser som tillåts utan att maskiner stannar. Samtidigt finns alltid risken att någon skapar en farlig genväg. Som i paketeringen där trampmattor har installerats. Tanken är att den som råkar gå för långt fram, för att rätta till virket, ska trampa på mattan så att processen stannar upp. I stället, säger Ove Sjögren, har några blivit lindansare och balanserar på kedjorna som paketet sedan ska rullas iväg på. På kedjorna kan inte någon trampmatta ligga. Så här måste det sättas upp galler och fotoceller.

- Skyddsanordningarna gör att man måste tänka på ett annat sätt och fråga sig varför det blir så där, varför brädorna kommer snett, säger Ove Sjögren.

Han menar att det leder till insikten att felen behöver rättas till på ett tidigare stadium.

Farlig bransch

I AFAs försäkringsstatistik över arbetsskador och sjukfrånvaro som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning ocheller medicinsk invaliditet hamnar skogs- och träindustriarbetarna på tredje plats efter gruvarbetare och stenhuggare. Sågverken och hyvlerierna står för många arbetsskador, särskilt händerna är utsatta.