Övriga Nyheter

Forskning för bättre scheman

Anna Dahlgren, forskare på Karolinska institutet. Foto: Karolinska Institutet

Nu delar Forte ut 61 miljoner till forskning om arbetslivet. Anna Dahlgren, forskare på Karolinska Institutet, har fått 4,3 miljoner för att studera effekter av korta vilotider.

Publicerad

– Inom vården är det vanligt att man slutar 21.30 och sedan ska man vara på plats igen nästa morgon 06.45. Det här har fack och arbetsgivare kommit överens om. Men man bryter mot ett EU-direktiv som säger att det ska vara 11 timmar mellan passen. Definitionen på en kort vilotid är mindre än 11 timmar.

Vad finns det för risker?

– Vi vet inte riktigt men vi ser att det finns risk för förkortad sömn, ökad trötthet, fler sjukdagar och mer stress nästa dag.

Hur stort är problemet?

– Jag tror att det är ganska stort. Uppskattningsvis finns det cirka 320 000 skiftarbetare i Sverige med korta vilotider, men hur många som upplever det som ett problem vet vi inte. Det pratas dock mer om korta vilotider nu. Det kan förstås bero på att det är stressigt inom vården och att det blir extra tungt om schemat också är pressande. Förut hade man också ett arbetslag som bara jobbade natt. Nu är det vanligare att man jobbar både dag, kväll och natt. Då blir de kortare vilotiderna jobbigare.

Vad ska du göra?

– Projektet är treårigt och vi kommer att vara många som jobbar i projektet. Vi ska på olika sätt i tre olika delstudier försöka mäta effekter av korta vilotider för sjuksköterskor. Vi ska använda både subjektiva skattningar om välbefinnande och objektiva mått som blodanalyser och även se på kognitiva effekter. I en av studierna ska vi se vad som händer med välbefinnandet om man minskar eller tar bort de korta vilo­tiderna.

Vad hoppas du ta reda på?

– Om vi visste mer om korta vilotider kunde vi exempelvis ge bättre råd och riktlinjer om schemaläggning.