Gott om utmaningar i ”det nya fantastiska normala”

Det innebär fantastiska möjligheter i form av ökad flexibilitet och arbete som inte är bundet i tid, rum eller arbetsuppgifter.

Även om inte allas arbete förändrats i grunden av pandemin så påverkas ändå de flesta arbetsplatser direkt eller indirekt av ”det nya normala”. Dessa förändringar gäller definitivt inte enbart tjänsteorganisationer. För tio år sedan var det exempelvis få som trodde att en maskinoperatör skulle kunna sköta en processmaskin från vardagsrummet eller att det skulle vara möjligt för en undersköterska att ta blodtrycket på en patient från distans. För första gången har också hemmet blivit en del av arbetsmiljöbegreppet.  

Förändringar innebär även flera utmaningar för såväl arbetsmiljöarbetet som samverkan. Vår nuvarande arbetsmiljölag etablerades på 70-talet i en tid och ett arbetsliv då utmaningar såg väsentligt annorlunda ut jämfört med idag. Arbetsmiljölagen utgår än idag i stor utsträckning från den fysiska arbetsplatsen och ett arbetsmiljöarbete och samverkan som i stor utsträckning bygger på dialog och fysisk närvaro i olika forum såsom kommittéer, skyddsronder, chef-medarbetarsamtal.  

Dessa traditionella arbetsmiljöaktiviteter kommer givetvis att vara viktiga framgent, men behöver kompletteras och utvecklas för att även främja en god hälsa och arbetsmiljö för anställda som arbetar ”manywhere”, exempelvis från hemmet, kolonilotten eller på resande fot. I det nya normala har vi med andra ord ett tydligare gemensamt ansvar för ett hållbart arbetsliv.  

Hur ska vi då uppnå detta? I ett alltmer dynamiskt, digitaliserat och individualiserat arbetsliv behövs nya digitala arbetsmiljöverktyg som driver arbetsmiljöprocessen i hela organisationen och förebygger och hanterar risker i realtid, när och där de uppstår. Det nya arbetslivet ställer också högre krav på såväl ett aktivt som interaktivt ledarskap och medarbetarskap.  

Anställda kommer att behöva ta ett större eget ansvar och skaffa sig större kunskap. Organisationer behöver understödja medarbetarna i denna kompetensutveckling. Vi ser exempelvis ett stort behov av att etablera en gränssättningskompetens: arbetsdagens början och slut, tid för rast och återhämtning och hur vi kommunicerar med varandra utanför arbetstid. Arbetsgivare behöver också skapa ramverk och gemensamma spelregler i form av policys och rutiner för distans- och hemarbete. 

Gränslösa individer i gränslösa organisation är ingen väg framåt. Om vi ska åstadkomma det nya fantastiska normala så behöver vi gränssättande individer i gränssättande organisationer. Det förbättrar inte enbart medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö utan kommer också organisationen till godo genom ökad hållbarhet, lönsamhet och konkurrenskraft. De organisationer som gör detta inom ramen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete och i god samverkan också kommer att lyckas! 

GÄSTKRÖNIKÖRERNA Mikael Rehnberg och Robert Persson Asplund

Mikael Rehnberg är humanbiolog och arbetsmiljökonsult.
Robert Persson Asplund är doktor i psykologi vid Linköpings universitet och chefspsykolog på Avonova.