Genvägar kan bli livsfarliga senvägar

Projektet var att förnya mitt hem, och tio liter färg med kulören stockholmsvitt hade införskaffats. Jag nådde nästan hela väggen genom att stå på ett bord men för den allra sista strimman högst upp var jag tvungen att ta till en extra pall för att komma så nära att jag inte kladdade i taket.

Det blev lyckligtvis inga personskador. Jag räddade upp balansen i sista sekund innan jag föll i golvet, men minst två liter stockholmsvitt hamnade på parketten.

Jag visste att jag borde gått ned i källarförrådet och hämtat stegen. Ändå gjorde jag inte det, för jag skulle ju bara måla liiiite till. Jag var helt enkelt för lat för att gå två de trapporna ned till källaren.

För vi människor är ju lata. Om det går att ta en genväg så gör vi det. Lat­heten kan många gånger vara en drivkraft för att hitta nya vägar och metoder att göra saker på ett snabbare och lättare sätt. Men ur ett säkerhetsperspektiv kan det ge förödande konsekvenser både för genvägaren och för kollegerna.

Även om det finns lagar och regler är det så lätt att tumma på dem, trots att det finns en liten risk att skadas. För det händer ju inte mig.

Det är det som beteendebaserad säkerhet utgår ifrån. Att hitta metoder som gör att medarbetarna inte tar risker. Att belöna säkert beteende och att skapa förutsättningar för att jobbet ska kunna göras säkert. Inte genom bestraffning utan genom samarbete och uppmuntran. Det här skriver vi om i specialen i det här numret av Arbetarskydd.

Ett annat sätt att göra jobbet säkrare är att ha en smart tröja på sig som via en hörsnäcka i örat berättar när man lyfter för tungt eller gör en vridning som är farlig för kroppen.

Tekniken finns redan och används bland annat för att förebygga skador och bedöma prestationer inom elitidrotten. Och nu håller forskare från flera olika universitet på att utveckla den för arbetslivet. Hittills har man testat tekniken inom bilindustrin, men forskarna tänker sig att den ska gå att använda inom många yrken.