Debatt

Det blir för mycket helt enkelt på jobbet

Anders Rydell är leg psykolog och specialist i organisationspsykologi.

KRÖNIKA. Vi måste komma väck ifrån uppfattningen att folk går in i väggen på grund av barbariskt brutala arbetsförhållanden. Få i vårt land arbetar från morgon till kväll på stekheta risfält, i dammiga industrilokaler eller i mörka kolgruvor. Men även om vi hade tvingats till denna typ av hårt arbete så hade vi ändå inte gått in i väggen på det sätt som folk i dag gör.

Publicerad

Enligt Arbetsmiljö­verkets ­färska forskning är det i stället allt runt omkring, faktorer runt själva arbetsupp­gifterna, som påverkar oss negativt. Nedan följer några konkreta exempel på vad ”allt runt omkring” kan handla om.

Ingen har väl missat att dagens arbetsliv präglas av ständiga förändringar. Omorganisationer, nya it-system, högfrekventa chefsbyten och hög personalomsättning, för att nämna några exempel. Den föränderliga tillvaron innebär att vi mer och mer måste handskas med obehaglig oförutsägbarhet. Trots att vi lever i oförutsägbarhet fortsätter vi dock vårt ihärdiga arbete med att försöka skapa förutsägbarhet. Att släppa den kampen och i stället träna oss i att hantera oförutsägbarhetens obehag är sannolikt en av nycklarna till överlevnad i dagens arbetsliv.

Dagens arbetsliv präglas också av att allt är otillräckligt. Detta blir särskilt tydligt när vi kallas in på det årliga medarbetarsamtalet. Ofta används en mall, en checklista för hur man ska bedöma medarbetarens prestationsnivå. Ingen nivå under den högsta nivån, ofta benämnd extraordinär eller exceptionell nivå, är egentligen tillräckligt tillfredsställande. Det fattas alltid något i prestationen. ”The sky is the limit”, som det heter. I dag får man som medarbetare nästan skämmas om man påstår sig vara nöjd med godkänd nivå i prestationsstegen. För att inte gå in i väggen behöver vi dock här och där nöja oss med att vara just godkända.

Ytterligare en tendens i dagens arbetsliv är den ökade graden av gränslöshet. Arbetstider, arbetsplatser och roller luckras upp. Vi jobbar när som helst, vart som helst och i vissa fall också med vad som helst. I ett gränslöst arbetsliv får vi svårt att sätta gränser för oss själva och andra. Vi låter oss ätas upp av arbetet och tvingas in i orimlig tillgänglighet och överdrivet engage­mang. Vi tar på oss extra ansvar i form av obetalda och mandatlösa samordnarroller och roller i fest- och arbetsmiljökommittéer. Det blir för mycket, helt enkelt. När gränserna är otydliga är det också lätt hänt att vi klampar in på kollegers ansvarområden, vilket lätt skapar konflikt och merarbete. I dag blir det därför en viktig arbetsuppgift i sig självt att rama in och sätta gränser på jobbet.

Vi lever också i en tid som präglas av kopiös bekvämlighet. Vi måste komma ifrån uppfattningen att mer bekvämlighet automatiskt förbättrar vår livs­kvalitet. Det är i stället tvärtom. Vår hälsa och funktion dippar i takt med ökad bekvämlighet, och vi måste därför göra motstånd mot bekvämlighetens lockelser, exempelvis genom att disciplinera oss till motion, sund kosthållning och tillräcklig sömn.

Så tänk på att det är inte hårt ­arbete som gör att folk går in i väggen, det är ”allt runt omkring”!