Varje satsad krona ger minst 1,50 tillbaka

2019-03-08 00:00 Torbjörn Svensson  
Irene Jensen.

Investering. I höstas presenterades ett analysverktyg för att hjälpa arbetsgivare och företagshälsor att räkna på den ekonomiska effekten av hälsosatsningar. Intresset från företagshälsovården har varit stort, säger Irene Jensen, professor på Karolinska Institutet.

Det har länge funnits ett behov av något slags verktyg eller metod för att räkna ut hur effektivt det är, ur ett ekonomiskt perspektiv, att satsa på hälsofrämjande insatser på arbetsplatser. Irene Jensen, professor på Karolinska Institutet, KI, och verksam vid Institutet för miljömedicin har i flera år arbetat med att ta fram evidensbaserade metoder för företagshälsa. Arbetet har hon gjort tillsammans med Lydia Kwak, docent på KI.

– Vi började med att starta upp nationella riktlinjer för företagshälsovård 2011 och fick anslag från Forte och Afa Försäkring. Parallellt med det har vi gjort ekonomiska analyser ur företagsperspektiv, säger Irene Jensen.

Först utarbetade de underlag för psykisk ohälsa. Sedan fokuserade de på ryggbesvär, och hösten 2018 presenterade de ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg. Med hjälp av verktyget kan exempelvis en arbetsgivare ta reda på om hälsosatsningar är kostnadseffektiva.

– De flesta företagare tycker det är viktigt att få ned sjukskrivningarna, eftersom det har stor betydelse för lönsamheten. Men det är inte så många som är medvetna om hur mycket en ohälsosam livsstil påverkar produktiviteten generellt sett, konstaterar Irene Jensen.

I rapporten som beskriver hur verktyget ska användas finns gott om hänvisningar till studier och undersökningar som visar att det finns ett tydligt samband mellan de anställdas hälsostatus och lönsamhet. Framför allt när det gäller sjukfrånvaro. Hög alkoholkonsumtion leder både till ökad korttidsfrånvaro samt till långtidssjukfrånvaro på grund av sjukdomar. Även rökning ger högre sjukfrånvaro. I Sverige har rökande kvinnor 6,9 fler sjukdagar per år jämfört med dem som inte röker. Motsvarande siffra för män är 5,6 dagar.

Men en ohälsosam livsstil innebär inte bara fler sjukskrivningar. Rökraster leder till produktionsbortfall och forskning visar att nikotinberoende sänker prestationsnivån med 1,9 till 4 procent. Det finns även ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och att komma för sent till jobbet eller att åka hem för tidigt. Alkoholproblem medför dessutom ökad risk för olyckor och arbetsrelaterade skador.

Enligt Irene Jensens och Lydia Kwaks rapport framgår också att den som äter hälsosamt, är fysiskt aktiv, inte röker och konsumerar måttliga mängder alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. Det finns med andra ord mycket att vinna på att byta från en ohälsosam livsstil till en hälsosam. Både för samhälle, företag och individ.

Enligt Irene Jensen har intresset för det arbets­hälsoekonomiska verktyget varit stort från företagshälsovården.

Första steget är att kartlägga de anställdas levnadsvanor, arbetsplatsens organisationsstruktur samt den fysiska och sociala arbetsmiljön. Innan man sätter i gång är det viktigt att förklara syftet med hälsoundersökningen. För att få ett högt deltagande behövs uppmuntran och att man förklarar vad deltagarna kan förvänta sig. Om satsningen ska lyckas är det avgörande att såväl arbetsledning som anställda är engagerade och att man har ett gemensamt mål.

Irene Jensen påpekar att det inte räcker att göra hälsoundersökningar bara på individnivå för att förändra de anställdas livsstil. Allt hänger inte på den enskilde individen. Man måste även ta reda på hur arbetssituationen är på företaget överlag. Om det förekommer mycket stress, om arbetsledningen är otydlig och om det är dålig stämning. Det är förhållanden som i sin tur kan leda till att alkoholmissbruk och rökning ökar bland personalen.

Nästa steg i analysen är att beräkna kostnaderna genom att bland annat se hur stor sjukfrånvaron är. Slutmålet är att lägga fram en ekonomisk plan.

Av Irene Jensens och Lydia Kwaks arbete framgår det att det lönar sig att satsa på hälso­samma levnadsvanor på jobbet. Inte bara genom att de anställda mår bättre. Ekonomiskt sett kan en lyckad satsning ge en avkastning på mellan 0,50 till 2,73 gånger insatsen. Varje satsad krona ger minst 1,50 tillbaka.

– Konsekvenserna för hälsan av rökning, alkoholberoende, brist på motion och dåliga matvanor kan leda till stora produktionsbortfall. Man har i studier till och med sett att ett bra förebyggande arbetshälsoarbete kan påverka börsvärdet på stora företag, säger Irene Jensen. (Se Arbetarskydds artikel om medarbetares mående och engagemang samt påverkan på börskursen.)

Irene Jensen konstaterar att intresset för levnadsvanornas betydelse har ökat och att det är populärt på företag att göra hälsoundersökningar.

– Men det beror också på att unga som kommer in i arbetslivet många gånger har låg fysisk kapacitet, vilket gör att de har svårt att orka med arbetet, säger Irene Jensen.

Ett sätt att komma i gång med hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen kan vara att upprätta en alkoholpolicy och tobakspolicy på företaget. Att man ser till att det finns möjligheter till näringsrik och nyttig lunch och fika. Promenadstigar och löpspår i närheten av arbetsplatsen och en säker cykelparkering främjar också en bättre livsstil. Men hur långt får man gå som arbetsgivare? Finns det inte risk att de som inte är intresserade av att äta grönt och motionera känner sig utstötta?

– Allt friskvårdsarbete måste bygga på frivillighet. Om man driver på för hårt kan det få helt motsatt effekt, varnar Irene Jensen.

Alkohol kostar mer än rökning

Att ohälsa kostar visar många studier som refereras i rapporten Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg.

• Folkhälso­myndig­hetens nationella folkhälso­enkät 2016 visar att 8 procent av de yrkes­arbetande röker varje dag. Cirka 100 000 drabbas på olika sätt av rökrelaterade sjuk­domar. De totala kostnaderna för rökning uppgick 2015 till 31,5 miljarder kronor.

• Kostnaderna för alkohol är ännu högre. En utredning från 2016 visar att 2 000 personer dör varje år till följd av alkoholmissbruk. Det kostar samhället 49–66 miljarder kronor per år beroende på hur man räknar.

• Otillräcklig fysisk aktivitet är den fjärde största or­saken till förtida död i Sverige.

• Ohälsosamma matvanor står för cirka 11 procent av sjukdomsbördan i Sverige.

Källa: Arbetshälso­ekonomiskt analys­verktyg, En samman­ställning från Arbets­hälso­ekonomiska analysgruppen 9/2018.

Torbjörn Svensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer