Arbetsskador

Utredningen efter
Kistaraset ifrågasatt

Under fredagen avslutades rättegången om Kistaraset i Solna tingsrätt. Åklagaren fick hård kritik i försvarssidans slutpläderingar.

Publicerad

Rättegångens slutpläderingar inleddes redan i onsdags, och förhandlingens sista dag ägnades åt slutanföranden från några av de åtalade personernas och företagens advokater.

Fyra personer har åtalats för arbetsmiljöbrott och tre företag krävs på företagsbot efter rasolyckan vid Kista Galleria i somras. I raset dödades en montör och två personer skadades svårt.

Raset orsakades av att en avväxlingsbalk, i ritningarna kallad BI2000, gavs ett för smalt liv. Bland de åtalade finns bland andra två anställda på konstruktionsfirman Cremona; den ansvariga konstruktören samt en avdelningschef och delägare.

Johan Hansson, som företräder avdelningschefen på Cremona, menade att andra personer borde ha åtalats.

- Hur min klient har blivit utvald för att bli åtalad har jag svårt att förstå. Det är konstigt att den som gjorde felet från början inte är åtalad, sa Johan Hansson med syftning på en underställd kollega till den ansvariga konstruktören.

Cremona har hävdat att ritningen på balken som skickades till balktillverkaren Ruukki var en förhandskopia. Michael Fischbein, som företräder Cremona, menade i sin slutplädering att det inte finns något på handlingen som säger att den är en bygghandling.

- Det måste tydligt framgå att det är en bygghandling för att den ska kunna räknas som bygghandling. Cremona gör gällande att i förhållandet till Ruukki var kriteriet att den ska vara daterad och signerad digitalt, då är det en bygghandling. Är det ingen bygghandling då får man inte bygga. Punkt. Då har inte Cremona gjort fel, då har naturligtvis Ruukki gjort fel, sa Michael Fischbein.

Han protesterade även mot den företagsbot på minst fem miljoner som åklagaren har yrkat att rätten ska ålägga Cremona att betala.

- Om tingsrätten finner att en anställd på Cremona har begått ett enda misstag är det inget som ska läggas Cremona till last. Och för det här lilla företaget är fem miljoner ett helt orimligt belopp, sa Michael Fischbein.

Lars Viklund, som företräder den åtalade arbetsledaren på Ruukki, menade att polisens förundersökning var undermålig.

- Det är en mängd saker som har blivit outredda. Min klient har hörts i sammanlagt 20 minuter i förundersökningen och han har inte fått yttra sig över hundratals omständigheter som har figurerat, sa Lars Viklund.

Liksom Einar Wanhainen, som företräder den samordningsansvarige på Forsen Projekt, klagade Lars Viklund över åklagarens otydliga gärningsbeskrivning.

Under rättegången har änkan till den avlidne montören berättat att hennes man påpekade att balken inte skulle hålla för arbetsledaren på Ruukki. Den bevisningen kallade Lars Viklund för hörsägen - men fick senare mothugg av Claes Borgström som företräder den skadade montören och bilisten.

Claes Lundblad, som företräder Ruukki, underströk i sitt slutanförande att det felaktiga 7-millimetersmåttet på balkens liv fanns med i flera handlingar från Cremona, inte bara den där ritningen inte var daterad.

- Montageritningen är daterad efter konstens alla regler - med det felaktiga måttet, sa han.

Under rättegången har den ansvariga konstruktören på Cremona hävdat att hon gjorde fel i en kontrollista och därför upprättade en ny version. I den första kontrollistan var kontroll förbockad för den felaktiga balken, men i den andra versionen var balken obockad. Claes Lundblad menade att kontruktören måste ha gjort minst elva misstag om den berättelsen stämmer.

- Det är ytterst osannolikt att det har gått till så som hon säger. Det finns bara en förklaring: hon vill inte vidgå att hon har betraktat BI2000 som en färdig balk, sa Claes Lundblad.

Även Claes Lundblad var kritisk till åklagaren och menade att yrkandet om företagsbot var ställt till fel bolag, inte till moderbolaget Rautaruukki Oy utan till Ruukki Sverige.

- Om ingen skulle bli fälld är det en följd av åklagarens sätt att utföra sin talan. Det är en oklar gärningsbeskrivning, det är bevisföring som i sin precision uppvisar påfallande brister, det är en förundersökning som brister i objektivitet, och åklagaren har visat att han avser att fortsätta förundersökningen under huvudförhandlingen. Det är inte någon lämplig ordning, sa Claes Lundblad.

Dom meddelas den 15 januari.