Tristessen på jobbet gjorde honom sjuk

”Jag kunde arbeta tio minuter om dagen”, säger Frédéric Desnard. Foto: Mehdi Chebil

Arbetsmiljödom. Frédéric Desnard blev sjuk av att ha för lite att göra på jobbet. Det anser den franska arbetsdomstolen och dömer arbetsgivaren att betala skadestånd för trakasserier. – Jag kunde arbeta tio minuter om dagen, säger Frédéric Desnard, som hoppas att hans fall ska skapa större förståelse för fenomenet ”boreout”.

Historiebeskrivningen är diametralt olika beroende på vem man talar med. Men faktum är att det franska parfymföretaget Interparfums har dömts att betala en halv miljon kronor till en före detta anställd på grund av trakasserier genom undersysselsättning, och för en oskälig uppsägning.

– Mitt enskilda fall är inte särskilt viktigt. Men jag hoppas att det leder till en debatt om det psykiska lidandet på arbetet. Vi måste prata om hur arbetslivet kommer att se ut om 30 år, när robotiseringen har gått ännu längre. Det är inte normalt att vissa arbetstagare rasar ihop av för mycket arbete. Och andra lider av att inte ha tillräckligt med jobb, säger Frédéric Desnard.

Han var ”allt-i-allo” på kontoret, skötte materialinköp och lagade maskiner. I fyra års tid fungerade det bra.

– Det var en fin och trevlig arbetsplats. Jag stortrivdes.

Han berättar hur han med tiden fick mindre och mindre att göra.

– Jag kunde arbeta tio minuter om dagen. Som mest 45 minuter. Jag gick till min chef och bad om arbete, men han skickade mig bara vidare.

Frédéric Desnard säger att stämningen på jobbet började försämras när företaget blev av med en stor kund.

– Mina arbetsuppgifter handlade alltmer om att fixa privata ärenden åt mina chefer.

Han beskriver hur han förlorade självförtroendet, fylldes av självförakt och blev deprimerad, vilket till slut ledde till att han blev fysiskt sjuk, och drabbades av epileptiska anfall.

En läkare ställde diagnosen ”bore-out”, det vill säga att Frédéric Desnard led av att vara undersysselsatt.

– Det var befriande att få ord för vad jag hade råkat ut för.

Efter ett halvårs sjukfrånvaro blev han uppsagd.

Interparfums är ett börsnoterat före­tag inom parfymbranschen med totalt 270 anställda i världen. Kommunikationschefen Cyril Levy-Pey har publicerat ett aggressivt pressmeddelande där han kallar Frédéric Desnard för lögnare och manipulatör.

– Jag förnekar inte att boreout existerar. Men det gäller inte Frédéric Desnard. Vi var nöjda med hans arbete, tills han sa att han ville avancera. Vi lät honom gå på vidareutbildning. Men det fungerade inte. Han utvecklades inte. Jobbet intresserade honom inte längre, säger kommunikations­direktören till Lag & Avtal.

Oavsett vilket har alltså Arbetsdomstolen i Paris kommit fram till att Interparfums utsatte Frédéric Desnard för trakasserier.

Företaget ska betala motsvarande 100 000 kronor i skadestånd för trakasserier, och ytterligare omkring motsvarande 400 000 kronor för uteblivna inkomster, och rättegångskostnader.

Interparfums har överklagat.

– Vi har inga problem med att betala beloppet. Men vi vill att sanningen kommer fram och vi vill frias helt, säger Cyril Levy-Pey.

Frédéric Desnard har också överklagat domen, eftersom han anser att hans hälsa är mer värd än så.

Han önskar att både boreout och andra former av psykisk ohälsa på arbetsplatser får en regelrätt status som yrkessjukdomar i Frankrike.

Frågan har diskuterats av parlamentet och bland annat drivits av före­taget Technologia, som rådgör arbetsgivare i arbetsmiljöfrågor. En enskild arbetstagare kan visserligen redan i dag få rätt i att det är arbetsbördan som ligger bakom ett utmattningssyndrom.

– Men det är komplicerat. I Sverige kan en arbetstagare vända sig direkt till en kommission för att få sitt fall prövat. Här sållas ärendena oftare bort, ­säger Technologias ­direktör Jean-­Claude Delgenes.

Han säger att det förebyggande arbetet skulle underlättas avsevärt om olika former av psykisk ohälsa fick samma officiella status som till exempel sjukdomar förorsakade av kemikalier.

– Arbetsgivarna är i allmänhet emot. Det kan vara förståeligt. Jag är ju själv arbetsgivare. Men även vi skulle tjäna på att våra anställda inte uteblir från jobbet, säger han.

Technologia har uppskattat att omkring 13 procent av de franska ­arbetstagarna ligger i farozonen för att drabbas av utmattningssyndrom på grund av för hög arbetsbörda.

Någon liknande uppskattning för motsatsen, alltså personer som lider av undersysselsättning på jobbet, har inte gjorts.

– Problemet med boreout är förmodligen inte lika omfattande. Men jag känner själv personer som har ­varit utan arbetsuppgifter under ­längre perioder. Det handlar till exempel om högre statstjänstemän som har hamnat mellan stolarna. Det kan vara mycket tungt och i värsta fall leda till att en person försöker ta livet av sig, säger Jean-Claude Del­genes.

De olika ”out”-begreppen

BURNOUT: ”Utbrändhet”, alltså utmattningssyndrom på grund av hög arbetsbörda.

BOREOUT: Utmatt­nings­syndrom på grund av ­undersysselsättning.

Löntagare, som har för lite att göra på grund av för få arbetsuppgifter eller för att de är överkvalificerade, kan drabbas av depressioner. En bidragande faktor är att de skäms och försöker dölja sin undersysselsättning.

Begreppet myntades 2007 av två schweiziska konsulter, Philippe Rothlin och Peter Werder, i boken Diagnose Boreout. De säger att bore­out, liksom burnout, är resultatet av en dålig arbetsledning.

Andra hävdar att fenomenet ökar på grund av orörlighet på arbetsmarknaden.

BROWNOUT: Arbetet känns meningslöst. En anställd fortsätter att utföra sina uppgifter, men upplever att arbetsdagen aldrig tar slut, und­viker att gå på möten, är trött, förlorar sin humor.

Fenomenet beskrivs i en nyutkommen bok, Le Brown-out – quand le travail n’a plus aucun sens, av den franska läkaren François Baumann.

Redan 2013 skrev David Graeber, antropolog i USA, en text om så kallade bullshit-jobs som han hävdar kommer att öka på grund av ny teknik.

Anna Trenning Himmelsbach

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsmiljö