Orsakerna bakom ungas dödsolyckor

Gammal kunskap glömdes bort. Medvetenheten om riskerna sjönk. Allvarliga olycksfall har sakta börjat öka igen och fler skadas för livet. Samtidigt blir inte olyckorna i arbetslivet mer än notiser i de stora dagstidningarna. Om de överhuvudtaget nämns. Döden på jobbet är en oskriven osynlig död.

Men låt oss börja med varför.

Varför olyckorna sker.

SVERIGE, 2011. Var sjätte dag dör en människa i en olycka på jobbet. Betydligt fler överlever, men skadas svårt. Kanske kan de återvända till arbetslivet, kanske inte.

Sammanlagt anmäldes 107 000 arbetsskador kalkugnsolyckans år. 61 dog. Räknas yrkesrelaterade sjukdomar in i statistiken ökar antalet dödsfall till cirka 1 400 varje år. En personlig tragedi för offrets anhöriga och en ekonomisk förlust för samhället.

Sedan 90-talet har dödsolyckorna legat still på i snitt 60 om året (färre i lågkonjunktur, fler i högkonjunktur). Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg säger i en kommentar till statistiken:

”Dödstalen bör i ett land som Sverige kunna pressas ner från år till år.”

Men vad görs och hur kontrollerar myndigheten att arbetsgivarna verkligen följer arbetsmiljölagen?

Olyckor orsakade av brister i arbetsmiljön går att förhindra med enkla medel. En sele, en genomgång, ett ”nej tack”.

Varför fortsätter då dödsolyckorna att ske? Och hur kommer det sig att de ökar bland just unga?

Det nya arbetslivet

När arbetsmiljölagen kom till 1977 såg arbetsmarknaden annorlunda ut med färre företag och fler som jobbade för en och samma arbetsgivare. I dag finns en mängd små firmor som anlitas av de stora. Fler människor åker runt och jobbar på olika arbetsplatser. Deras arbetsmiljö skiftar från dag till dag. Lagar och regler är inte riktigt anpassade efter det nya rörliga arbetslivet.

De långa kedjorna

Entreprenörer gör i dag frontjobben. Gruvan är ett tydligt exempel på det. Till landets nordligaste delar lockas en mängd mindre firmor, som utför arbeten åt det stora gruvbolaget LKAB. Inhyrda har ett kontrakt som säger att jobbet måste vara klart inom en viss tid. Fixar de inte det väntar andra firmor på att ta över. Långa kedjor av entreprenörer med en beställare i toppen har blivit mer regel än undantag, liksom bemanningsbranschen, som hyr ut enskilda individer till olika verksamheter. Arbetslivet är mer flexibelt, men också mer kaosartat.

Tempot

Underbemanning är en annan förklaring till varför människor skadar sig eller blir sjuka av sina jobb. Anorektiska arbetsplatser leder till ökad press och fler misstag. Skyddsombud i så gott som alla branscher vittnar om att de psykosociala problemen ökat markant. Samtidigt, i gruvan eller vid ståltillverkningen i Luleå betyder produktionsstopp miljoner i förlorade intäkter.

Bristande kontroll

Ju längre ner i kedjan du jobbar desto mindre kontroll har du förmodligen över din arbetssituation. Om företaget i toppen säger att arbetet ska vara klart ett visst datum och det företaget i sin tur anlitar ett annat företag, som anlitar ett tredje företag, försvinner den verkliga beställaren av jobbet så högt upp i hierarkin att anställda nere i botten, som utför jobbet, inte vet vem de ska kontakta när det står klart att de inte kommer att hinna färdigt i tid. Kanske fortsätter de då med en klump i magen, genar, chansar och bryter mot lagen.

Ung arbetskraft

Ungdomar tänker på arbetsmiljö som en fråga om schysst stämning på jobbet och trevliga arbetskamrater. Att jobbet kan leda till olyckor, sjukskrivning eller i värsta fall döden tänker man inte på, visar en undersökning som Arbetsmiljöverket låtit göra. Att ha många unga på arbetsplatsen ökar risken för att något ska hända. Statistiken visar att det är bland unga som dödsolyckor och allvarliga arbetsskador har ökat. Utan erfarenhet är det svårt att flagga för faror, helt enkelt därför att man inte känner till riskerna med arbetet eller har något att jämföra med.

Osäkra anställningar

Vem ställer krav på sin arbetsmiljö när det viktigaste är att få fortsatt anställning? Unga människor i Sverige får finna sig i att byta arbetsplats ofta och under många år innan de eventuellt erbjuds ett ”fast” jobb. Innan dess är det svårt att säga nej.

Tystnaden

Det har blivit tystare på svenska arbetsplatser i takt med att de osäkra anställningarna ökat. Skyddsombud med sina vittgående rättigheter enligt lag slår inte larm i tid. Man vågar inte av rädsla för att mista sin anställning, uppger fackförbundet Handels. På kalkugnen den 1 november 2011 fanns inga skyddsombud närvarande, och efter olyckan gick de under jorden. I flera månader valde de tystnaden. Trots att lagstiftarna har gett dem ett exceptionellt starkt rättsskydd.

Riskbedömningar

Arbetsgivare är skyldiga att riskbedöma jobb så att ingen skadar sig eller blir sjuk. Så lyder lagen. Varje anställd måste vara medveten om riskerna. Som papper i en pärm är riskbedömningar värdelösa.

Arbetsmiljöverket

Färre kontrollerar säkerheten på svenska arbetsplatser. Antalet inspektörer har minskat kraftigt på kort tid. Sverige lever inte längre upp till internationella rekommendationer och förtroendet för Arbetsmiljöverket har minskat. Regionala skyddsombud får inte det stöd de behöver av myndigheten. Det är inte ens säkert att en inspektör kommer ut efter en allvarlig olycka. Allt fler ärenden avgörs på pappret.

Lång väntan på rättegång

I skrivande stund vet ingen om eller när kalkugnsolyckan når domstol. Och så ser det ut. Ärendena hamnar i kö och blir liggande på hög. Oftast får anhöriga vänta i flera år på att få upprättelse. Många ärenden hinner preskriberas.

Få domar

Försvinnande få polisanmälda arbetsolyckor slutar i en dom, knappt tre procent. Att få någon dömd för grovt arbetsmiljöbrott är närmast omöjligt, konstaterar Sveriges ledande arbetsmiljöåklagare Lotten Loberg.

Är företagsbot den bästa eller bekvämaste lösningen? Allt fler åklagare väljer i alla fall att kringgå brottsbalken. Kanske för att det är svårt att få ansvariga fällda i domstolarna, kanske för att bättra på statistiken och få fler uppklarade mål, eller för att polisutredningarna helt enkelt är för dåliga, som kalkugnsolyckans åklagare Stig Andersson själv säger.

Sist, men inte minst: Hur betraktas en arbetsolycka? Som ett brott eller bara en olycklig omständighet?

Olycka eller brott?    

Fortfarande förekommer koden 9002 - arbetsolycka utan misstanke om brott. Polispatrullen först på plats har då inte spärrat av platsen, dokumenterat viktiga detaljer eller förhört vittnen. Det bäddar inte för en bra utredning.

Men attityderna håller på att förändras. Sedan 2009 har åklagarna en egen kammare för miljö- och arbetsmiljöbrott. Nu hoppas man att polisen ska följa efter. Till att börja med har den hårt kritiserade koden 9002 avskaffats.