Ökat skydd av politiker under supervalåret

När förtroendevalda politiker trakasseras eller förföljs påverkar det inte bara den enskilda individen. Det är ett demokratiproblem, konstaterar Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Stiftelsen Tryggare Sverige som tillsammans ligger bakom rapporten.

Under ett valår tenderar brott mot förtroendevalda att öka, står det i rapporten. Utsätts politiker för hot och våld kan det leda till att människor tvekar inför avgöranden, blir påverkade i sitt beslutsfattande eller hoppar av sina uppdrag. En del kan välja att inte alls engagera sig i politiska frågor. Rekryteringen av nya politiker försvåras och de som ändå vågar kan dra sig undan från medborgarna. Rapporten bygger på en kartläggning där säkerhetschefer fått svara på frågor om hur man jobbar förebyggande i kommunerna och landstingen.

”Det är alltför ofta svårt att få gehör och acceptans hos polisen för anmälan. Vårt kommunalråd har varit utsatt för dödshot på hemsidan. Vi har angivit hemsidan och trolig hotare. Tyvärr har inte polisen tagit anmälan på allvar", svarar en säkerhetschef.

En annan säger:

”Frågan om hur en kommun ska eller bör hantera hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda bör utredas centralt. Det saknas en likartad syn i kommuner och landsting. Eftersom förtroendevalda inte är att anse som vanligt anställda inryms de inte i arbetsmiljölagen, vilket försvårar frågan. En handlingsplan som gäller i händelse av hot, våld och som förtroendevalda kan få när de engagerar sig politiskt bör vara möjlig att ta fram. Stöd och hjälp bör inte skilja sig från en kommun till annan.”

En stor del av kommunerna och landstingen, 62 procent, saknar rutiner för att förebygga eller hantera hot och våld mot förtroendevalda. En del har handlingsplaner, men förtroendevalda känner inte till dem. Några säkerhetschefer svarar:

”Handlingsplanen ingår i den normala handlingsplanen för hot och trakasserier mot medarbetare. Jag tror inte att förtroendevalda känner till den i någon större omfattning och vi bör kanske göra den mer känd.”

Majoriteten av Sveriges kommuner saknar handlingsplaner och policydokument för att hantera eller förebygga hot och våld mot förtroendevalda, enligt kartläggningen. Landstingen har kommit lite längre, konstateras i rapporten. Oklar ansvarsfördelning och bristande samverkan är två förklaringar som lyfts fram. Förtroendevalda är inte anställda utan partierna ansvarar för deras säkerhet, resonerar en säkerhetschef. Flera av de tillfrågade pekar på att det finns stora skillnader mellan de politiska partierna när det gäller arbetet att förebygga och hantera hot och våld. Rapporten presenterar också lösningar (se faktaruta intill).